Hjärnhälsa i skolan - Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar

Physical Activity for Healthy Brain Functions in School Youth

Projektledare

  • Örjan Ekblom

Institution

  • Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, FAH

Finansiärer

  • KK-stiftelsen
  • Skandias Stiftelse Idéer för livet

Abstract

Nedan kan du läsa sammanfattningar om projektet på engelska och/eller svenska. Informationen hämtas från publikationsdatabasen DiVA.

The research project "Physical Activity for Healthy Brain Functions in School Youth", abbreviated "Brain health in school", aims to investigate the relationships between habitual physical activity and healthy brain functions (i.e. good cognitive functions and good mental health), the acute neurophysiological effects of physical activity, sedentary and diet, and how schools can engage in physical activity for the promotion of healthy brain functions.

The core question of the project is: What is the relationship between physical activity, sedentary lifestyle, diet, and healthy brain functions among school youth, and how can physical activity for the promotion of brain health be implemented in a long-term sustainable way in schools?

The background to the research question is grounded in the growing mental ill health and reduced school results among children and adolescents in Sweden. Mental ill health leads not only increased suffering, but also poorer ability to study and work and a higher risk of future diseases. Impaired cognitive abilities can affect the ability to complete academic education and therefore pose a threat to Swedish competitiveness in a global perspective. The project "Brain Health in School" captures several of the global goals for sustainable development in Agenda 2030 and contributes to turning the goals into business opportunities.

With funding from the Knowledge Foundation (KK-stiftelsen), researchers from GIH are collaborating on the project with the companies Coop, IKEA, Skandia, Skanska and with the non-governmental organisations Konsumentföreningen Stockholm (KFS) and The Crown Princess Couple's Foundation, Generation PEP, in an attempt to counteract the trend of mental ill health among school youth.

There is an acute lack of knowledge about the relationship between physical activity, sedentary lifestyle, as well as diet and healthy brain functions, which prevents the development of businesses as well as goods and services. Furthermore, there are knowledge gaps in how schools can arrange regular and meaningful physical activity for school youth during the school day.

The core question was investigated in three sub-projects. Research within subproject 1 produced new knowledge about the overall relationships between physical activity patterns, diet and healthy brain functions among school youth. This knowledge served as a basis for studies within subproject 2 of acute neurophysiological and psychological effects of certain physical activity as well as diet on physiological mechanisms of importance for healthy brain functions. In sub-project 3, qualitative studies were carried out on how physical activity among adolescents takes place during a normal school day and how the schools work with the goals to offer physical activity within the framework of the school day.

Two additional projects were developed based on the first three sub-projects. In the spring of 2021, the participants in sub-project 1 were contacted again to investigate how the COVID-19 pandemic that broke out in early 2020 had affected their physical activity, lifestyle and health. Results from the sub-projects were also used as a starting point for interventions in schools, where school staff in collaboration with researchers, business partners and NGOs, collaborate to find ways to regular and meaningful physical activity during the school day in order to promote healthy brain functions, see more about that project at www.gih.se/hjarnhalsaiskolmiljo

Forskningsprojektet ”Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar”, förkortat ”Hjärnhälsa i skolan”, syftar till att undersöka förhållanden mellan vanemässig fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner (dvs goda tankemässiga funktioner och god psykisk hälsa), de akuta neurofysiologiska effekterna av fysisk aktivitet, stillasittande och kost, samt hur skolor kan bedriva fysisk aktivitet för främjande av hälsosamma hjärnfunktioner.

Kärnfrågan i projektet lyder: Vilket är förhållandet mellan fysisk aktivitet, stillasittande, kost och hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar, och hur kan fysisk aktivitet för främjande av hjärnhälsa på att långsiktigt hållbart sätt genomföras i skolor?

Bakgrunden till forskningsfrågan står att finna i den växande psykiska ohälsan och sänkta skolresultat bland barn och ungdomar i Sverige och de flesta andra länder i västvärlden. Psykisk ohälsa betyder inte bara ökat lidande utan också sämre förmåga att studera och arbeta och en högre risk för framtida sjukdomar. Nedsatta kognitiva förmågor kan påverka möjligheten att klara akademisk utbildning och utgör därför ett hot mot svensk konkurrenskraft i ett globalt perspektiv. Projektet ”Hjärnhälsa i skolan” fångar upp flera av de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och bidrar till att förvandla målen till affärsmöjligheter.

Med finansiering från Kunskaps- och kompetensstiftelsen (KK-stiftelsen) samarbetar forskare från GIH i projektet med företagen Coop, IKEA, Skandia, Skanska samt med de enskilda organisationerna Konsumentföreningen Stockholm (KFS) och Kronprinsessparets stiftelse, Generation PEP, i ett försök att motverka trenden med psykisk ohälsa bland skolungdomar.

Det finns en akut brist på kunskap om förhållandet mellan fysisk aktivitet, stillasittande samt kost och hälsosamma hjärnfunktioner, vilket förhindrar utveckling av verksamheter såväl som varor och tjänster. Vidare finns det kunskapsluckor när det gäller hur skolor kan arrangera regelbunden och meningsfull fysisk aktivitet för skolbarn under skoldagen.

Kärnfrågan undersöktes i tre delprojekt. Forskning inom delprojekt 1 tog fram ny kunskap om de övergripande relationerna mellan fysiska aktivitetsmönster, kost och hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar. Denna kunskap fungerade som underlag för studier inom delprojekt 2 av akuta neurofysiologiska och psykologiska effekter av viss fysisk aktivitet samt frukost på fysiologiska mekanismer av betydelse för hälsosamma hjärnfunktioner. I delprojekt 3 genomfördes kvalitativa undersökningar kring hur fysisk aktivitet bland ungdomar sker under en vanlig skoldag och hur skolan jobbar med uppdraget att erbjuda fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.

Två ytterligare projekt togs fram utifrån de första tre delprojekten. Under våren 2021 kontaktades deltagarna i delprojekt 1 igen för att undersöka hur COVID-19 pandemin som bröt ut under början av år 2020 hade påverkat deras fysisk aktivitet, livsstil och hälsa. Resultat från delprojekten användes även som utgångspunkt för insatser i skolor, där skolpersonal i samarbete med forskare, affärspartners och enskilda organisationer, samverkar för att finna vägar till regelbunden och meningsfull fysisk aktivitet under skoldagen i syfte att främja hälsosamma hjärnfunktioner, se mer om det projektet här. [länk: www.gih.se/hjarnhalsaiskolmiljo].

Resultat från projektet

Nedan hittar du filmer och rapporter med ett urval av de mest intressanta resultaten från studien ”Hjärnhälsa i skolan”, en tvärsnittsstudie bland 1139 elever i årskurs 7 som genomfördes på Gymnastik- och idrottshögskolan under hösten 2019. Fler filmer släpps under 2024.

Sammanfattning av resultaten: Fysisk aktivitet, skärmtid och matvanor är kopplat till hjärnhälsa hos unga

Fysisk aktivitet på fritiden och samband med psykisk hälsa

Hur ungdomar rör sig på fritiden skiljer sig från aktivitet under skoltid, det såg forskarna tydligt i denna studie och presenteras i filmen nedan. På fritiden sågs inga skillnader mellan pojkar och flickor, men pojkarna var mer aktiva under skoltid. Skillnaderna mellan ungdomar med och utan funktionsnedsättning var större på fritiden än under skoltid, då ungdomar med någon form av funktionsnedsättning rörde sig betydligt mindre på fritiden.

Forskarna såg också att en högre nivå av fysisk aktivitet på fritiden var kopplat till högre livskvalitet. Tre av fyra ungdomar i studien deltog i någon form av organiserad idrott.

Klicka på rubrikerna nedan för att se fler resultat från studien.

Få ungdomar uppnår Livsmedelsverkets rekommendationer om frukt och grönsaker och många hoppar över frukosten ibland, enligt de resultat om matvanor från studien som presenteras i filmen och rapporten nedan.

Forskarna såg skillnader i matvanor mellan pojkar och flickor, men överlag är det för lite variation och för lite näring i ungdomars kost. En mer varierad kost och mycket frukt och grönsaker visade sig vara kopplat till ökad livskvalitet hos ungdomarna.

Skärmanvändandet har gradvis ökat bland svenska skolungdomar. I filmen och rapporten nedan presenterar forskare från GIH resultat om hur skärmtid, både på vardagar och helger, är kopplat till fysisk aktivitet och hälsa hos ungdomarna i studien.

Forskarna såg bland annat att ungdomar med mycket skärmtid per dag rör sig mindre, sover sämre och har sämre psykisk hälsa än de som spenderar mindre tid framför en skärm.

Det finns stora variationer bland barn och unga i hur mycket och i vilken miljö de är fysiskt aktiva samt hur de mår, både psykiskt och fysiskt. I denna film och i rapporten nedan presenterar forskare från GIH resultat kring hur fysisk aktivitet och stillasittande är kopplat till ungdomars hälsa. I begreppet hälsa ingår här allmän hälsa, sömn, stress och olika mått på psykisk hälsa.

Forskarna såg bland annat att mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande var kopplat till mindre ångest och bättre livskvalitet hos ungdomarna i studien.

Tidigare studier visar att majoriteten av barn och ungdomar inte rör sig tillräckligt, och det bekräftas av studien ”Hjärnhälsa i skolan”. Endast en tredjedel når rekommendationerna om 60 minuter daglig fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet, och ungdomar spenderar tre fjärdedelar av dagen stillasittande.

De första resultaten kring fysisk aktivitet och stillasittande från studien presenteras i denna första film och i rapporten nedan. Här finns även tips på hur vi kan stimulera till en mer aktiv vardag för ungdomar.

Samverkanspartners

Studien ”Hjärnhälsa i skolan” har genomförts i samarbete med en rad partners.

  • Skandia
  • Skanska
  • IKEA
  • Generation PEP/Kronprinsessparets stiftelse
  • COOP
  • Konsumentföreningen i Stockholm

E-PABS forskningsmiljö

Detta projekt ingår i forskningsmiljön E-PABS – ett excellenscenter för fysisk aktivitet, hjärnhälsa och hållbarhet.

E-PABS har tre huvudsakliga forskningsteman som alla fokuserar på hjärnhälsa:

  • Träningens neurofysiologi
  • Fysisk aktivitetsepidemiologi
  • Hållbara beteendeförändringar

Hjärnhälsa i skolan är ett projekt som spänner över alla dessa tre teman.

Projekttid

  • 2018 - 2023

Projekttyp

  • Projektbidrag

Nationell ämneskategori

  • Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi

Enkel adress till denna sida: www.gih.se/hjarnhalsaiskolan