Idrott och hälsa

Johannes Ojanperä studerar Idrott och hälsa vid GIH som är en tvåårig utbildning. Den kompletterar annan utbildning och medför till att bli bland annat lärare i idrott och hälsa. En av anledningarna till att Johannes valde detta program är att han vill få en personlig tränarutbildning.

– Jag brinner för aktiv rörelse och den hälsosamma livsstilen. Därför ville jag ta en personlig tränar-utbildning men upptäckte att dessa utbildningar är väldigt dyra. Det var när jag hittade GIH som jag förstod detta skulle passa mig.

Vissa dagar är jobbiga men nyttiga

Johannes upplever att tillvaron på GIH är både krävande och lärorik.
– Jag älskar varje dag i skolan! Vissa dagar kan visserligen vara jobbiga med en massa plugg och teoretiska ämnen, men det är nyttigt att lära sig och få användning för detta i framtiden. Fysiologi och biomekanik var bland de jobbigare ämnena på skolan som krävde väldigt mycket tid men som i slutändan gav otroligt mycket. Fysiologi för mig är intressant för mig då det går i linje med mitt intresse för kost.

Utbildning bidrar till ett mer hälsosamt liv

Målsättningen med utbildningen för Johannes är att få en bredare allmänbildning kring ämnet, förmedla kunskaperna till andra och få en god ledarskapsförmåga.
– Dessutom vill jag bli bättre atletiskt, sett ur ett holistiskt perspektiv. Den här utbildningen har också verkligen fått mig att inse hur givande det är att jobba med barn och ungdomar. Det handlar om att utbilda och coacha dem så att de blir mer kompetenta och autonoma. Tanken är att de själva ska förstår innebörden av att leva ett aktivt och hälsosamt liv men också att de gör det.

Enligt Johannes är ledarskapsrollens betydelse det viktigaste han hittills har lärt sig.
– Det är viktigt att möta varje individ på ett sätt som gör det möjligt att bygga en relation. Då känner jag att jag på ett effektivt sätt kan föra över min kunskap till dem.

Friluftsliv med aktiviteter efter säsong 

En del i utbildningen är aktiviteter med inslag av friluftsliv som kallas grönt, blått och vitt friluftsliv. Anledningen till de olika färgnamnen är att det vita friluftslivet innebär aktiviteter som görs på vinterhalvåret, de gröna på sommarhalvåret och de blåa på vatten.
– Dessa inslag har nog varit en av mina favoritdelar av utbildningen. Under det första året paddlade vi kanot i tre dagar nära Strängnäs. Vi delades in i små grupper och bodde på olika öar. Vi fick sedan paddla till de ställen där vi skulle ha lektioner. Under denna tredagarsutbildning kom vi väldigt nära varandra och lärde känna de man pluggade med bättre. Vi lärde oss hur man bygger vindskydd, använder stormkök och hur man ska förhålla sig i naturen. För att inte tala om hur man paddlar och orienterar på vatten. Det var en upplevelse som fick mig uppskatta livet i naturen på ett djupare plan. Jag fick chansen att koppla bort internet och alla stressmoment som finns i stan för att istället koppla upp mig med naturen.

Mer semester än skola

Två veckor senare var det dags för det blå friluftslivet...
– Då var vi ute med kajaker i Stockholms skärgård vid Nynäshamn, vilket var riktigt spännande med tanke på att vi fick egna kajaker att paddla i. Vi flyttade vårt läger från ö till ö varje dag och sista natten sov jag på stranden under öppen himmel. En upplevelse som heter duga! Under denna tid hade vi många föreläsningar om ledarskap och om överlevnad i naturen och till havs. Vädret bjöd dessutom på solsken, vilket gjorde allt tusen gånger bättre. Det kändes mer som semester än skola...

"Coolt att vara i fjällen"

Under det andra året var det dags för det vita friluftslivet.
– Det var så oerhört coolt för då var vi uppe i fjällen, vilket jag absolut älskar. Under tre dagar åkte vi längdskidåkning och tre dagar slalom. Under två dagar åkte vi turskidor och var uppe på kalfjällen och byggde bland annat bivacker. Vi såg renar på långt håll och det var snöstorm, vilket i min mening är mer spännande än en klarblå himmel. På kvällarna blev det bastu och tillhörande snöbad. Minst sagt en fascinerande resa som står högt upp i listan av livserfarenheter – och vi fick högskolepoäng på köpet, hur coolt är inte det?

Många nya vänner på GIH

Sammanhållningen i klassen var bra i början men den splittrades upp och det bildades mindre grupper.
– Oundvikligt om du frågar mig, men jag har ändå lärt känna många bra vänner här på GIH med tanke på att vi har både samma intressen och liknande syn på livet, det vill säga röra på sig och leva hälsosamt. Oavsett om det är handboll, fotboll eller parkour så kan vi enas, dansa och ha kul tillsammans.

Arbetar vid sidan av studierna

Under tiden som student vid GIH har Johannes arbetat som personlig tränare, kolloledare och vikarierat som idrottslärare, samt varit tränare i parkour och akrobatik.
– Jag tycker att GIH ger mig de verktyg jag behöver för självutveckling och för att bli bättre på det jag brinner för. Innan var jag intresserad av att röra på mig och träna, men nu har jag fått många fler specifika kunskaper inom till exempel fysiologi, akrobatik och friluftsliv. Jag har dessutom fått en mycket bredare förståelse för hur man kan arbeta med hälsa och välmående ur ett pedagogiskt perspektiv.

En utbildare och motivator

För Johannes bidrar utbildningen till att han har fått bättre ledarskapsförmåga.
– Det spelar ingen roll hur duktig du är om du inte kan förmedla och lära ut de kunskaper du har. Man kan vara expert på sig själv, men jag vill vara en utbildare och en motivator för andra och det är just detta denna utbildning har gett mig.

Idrottslärare kan skapa förändring i samhället

När Johannes ser utvecklingen i samhället framför sig hoppas han att det ska komma fram bra lösningar för att öka den fysiska aktiviteten.
– Det kommer allt fler studier som bevisar hur viktig fysisk aktivitet är för kroppen och för hjärnan. Så jag hoppas att det blir mer populärt och vedertaget att röra på sig samtidigt som vi lever i en digitaliserad värld. Människor sitter hela tiden med sina mobiler, datorer och iPads. Det är viktigt om vi kan hitta en bra lösning för att öka den fysiska aktiviteten då världshälsoorganisationen har satt fysisk inaktivitet som den fjärde största risken för dödlighet i världen. Övervikt och ohälsa är tyvärr så extremt utspritt idag och jag hoppas verkligen att det kommer att vända så vi i framtiden slipper se våra medmänniskor lida i onödan. Det är här vi idrottslärare, personliga tränare och pedagoger kommer in i bilden. Vi har kunskapen och verktygen att skapa förändring i samhället, oavsett om det är på mikro- eller makronivå. Det är mitt livsuppdrag att inspirera och vägleda fler till en hälsosammare och gladare framtid – barn som vuxna.