Ämneslärarprogrammet mot gymnasieskolan

330 högskolepoäng. Heltid 100%.

Vill du bli idrottslärare? Om du själv har erfarenheter av idrott som gör att du vill föra den glädjen vidare till nya generationer – då är idrottslärare något för dig.

Till anmälan

GIH utbildar framtidens idrottslärare

GIH utbildar lärare som får undervisa i idrott och hälsa på både grundskolan och gymnasieskolan. När du studerar vid GIH utbildas du av lärare och forskare med hög vetenskaplig, idrottslig och pedagogisk kompetens.

Ämneslärarutbildningen omfattar tre delar: ämneskunskaper, pedagogik och praktik. Ämneskunskaperna består av två ämnen. Vid sidan av huvudämnet idrott, som du läser sammanlagt två år (120 hp), studerar du också ett andra ämne i tre eller fyra terminer, beroende på vilket ämne du väljer. Val till andra ämnet görs under studiernas gång och andra behörighetskrav kan förekomma för detta ämne.

Under utbildningen genomförs så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under VFU:n får du under handledning av erfarna lärare praktisera dina kunskaper på skolor i Stockholm med omnejd. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar sammanlagt en hel termin (30 hp) men delas upp så att du får chansen att möta skolelever vid olika tillfällen under utbildningen.

Många av kurserna du läser är laborativa där praktiskt deltagande från din sida är en förutsättning för att inhämta kunskaper. Delar av din utbildning i friluftsliv kommer att hållas i naturmiljö. Du tillbringar mycket tid tillsammans med andra studenter vilket bidrar till en god sammanhållning och gemenskap.

Karriärvägar

Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 hp, ger dig behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa i både grundskola och gymnasieskola. Efter avslutad utbildning blir du tvåämneslärare.

Ämneslärarprogrammet ger dig en gedigen grund för ditt yrke som lärare i idrott och hälsa och en möjlighet att studera vidare och forska. En examen från GIH värderas högt av arbetsgivare och ger goda chanser till jobb på arbetsmarknaden.

Till anmälan

Anmälningsinformation

Sista anmälningsdag:2019-04-15
Urval:67% Betyg, 33% Högskoleprov
Antal platser:90
Studieort:Stockholm
Undervisningsspråk:Svenska
Undervisningstid:Blandade tider
Nivå:Grundnivå och avancerad nivå
Anmälningskod:gih-192LP

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Idrott och hälsa 1, Naturkunskap 2, Matematik 2a / 2b / 2c.

Eller:

Engelska B, Samhällskunskap A.

Språk

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Upplägg

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om 300 eller 330 hp består av utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning samt ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Ämnesstudierna utgörs av ett huvudämne om 120 hp och ett andra ämne om 90 hp. I ämnena svenska, samhällskunskap eller musik krävs 120 hp vardera. I ämnesstudierna ingår två självständiga arbeten om 15 hp vardera eller ett om 30 hp.

Vid GIH ges examen för undervisning i gymnasieskolan med huvudämnet idrott och hälsa omfattande 120 högskolepoäng och 90 högskolepoäng i specialidrott (ämne två). Ämne två kan läses på annat lärosäte där ämneslärarutbildning ges med examenstillstånd för det ämnet i enlighet med de möjligheter som ges utifrån fastställda ämneskombinationer (se SFS 2010:544).

Idrott och hälsa

Innehållet i huvudämnet Idrott och hälsa är varierat och växlar mellan teori och praktik. Studierna i de praktiskt inriktade momenten har karaktären av laborativ verksamhet där aktivt, praktiskt deltagande från studentens sida är en förutsättning för att inhämta kunskaper. Delar av utbildningen genomförs i fjäll-, sjö- och skogsmiljö. De tre första kurserna i huvudämnet ges på grundnivå och innehåller såväl rörelselära som humanbiologi och umanistiska/samhällsvetenskapliga perspektiv på idrott och hälsa. Den fjärde kursen ges på avancerad nivå och innehåller en ämnesspecifik fördjupning, forskningsmetodik samt ett självständigt arbete om 15 hp på avancerad nivå.

Självständigt arbete

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. Självständigt arbete på grundnivå (15 hp) skrivs i ämne två. På GIH skrivs det självständigt arbete på avancerad nivå (15 hp) i huvudämnet Idrott och hälsa.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan

Samtliga lärarstudenter läser en utbildningsvetenskaplig kärna som omfattar kurser om sammanlagt 60 hp. Kurserna behandlar dels för läraryrket centrala kunskapsområden, dels kunskapsområden som är specifika för det verksamhetsområde/skolform lärarexamen är inriktad mot. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

  • skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
  • läroplansteori och didaktik,
  • vetenskapsteori och forskningsmetodik,
  • utveckling, lärande och specialpedagogik,
  • sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
  • uppföljning och analys av: lärande och utveckling,
  • utvärdering och utvecklingsarbete.

Verksamhetsförlagd utbildning

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen är en viktig del av lärarutbildningen. Studenten får en skolplacering inom sitt huvudämne och sin inriktning i en av Stockholms läns kommuner. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen består av tre kurser om sammanlagt 30 högskolepoäng. Studenten kommer under sin verksamhetsförlagda utbildning placeras både på grund- och gymnasieskolan. För övrig information om den verksamhetsförlagda utbildningen

hänvisas till dokumentet Verksamhetsförlagd utbildning för Ämneslärarprogrammet som finns tillgängligt på www.gih.se.

Utbildningens upplägg

De fyra första terminerna är gemensamma oavsett om studenten läser hela ämneslärarutbildningen vid GIH eller väljer att läsa ämne två vid annat lärosäte. Dessa omfattar såväl ämnesstudier i idrott och hälsa som den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning. Efter den fjärde terminen skiljer sig studiegången åt beroende på val av andra ämne.

Andra ämnet läses från och med termin fem alternativt termin sex. De avslutande terminerna omfattar ämnesstudier inklusive ett självständigt arbete på avancerad nivå samt uvk och vfu som omfattar båda ämnena.

Kurser

Den utbildningsvetenskapliga kärnan (uvk), 60 högskolepoäng (hp)

Skolans uppdrag och lärandets villkor I, 22,5 hp grund

Skolans uppdrag och lärandets villkor II, 22,5 hp grund

Skolans uppdrag och lärandets villkor III, 15 hp avancerad

Verksamhetsförlagd utbildning (vfu), 30 högskolepoäng (hp)

Verksamhetsförlagd utbildning med ämnesdidaktik I, 7,5 hp grund

Verksamhetsförlagd utbildning med ämnesdidaktik II, 7,5 hp grund

Verksamhetsförlagd utbildning med ämnesdidaktik III, 15 hp avancerad

Huvudämne: Idrott och hälsa, 120 högskolepoäng (hp)

Idrott, didaktisk inriktning I, 30 hp grund

Idrott, didaktisk inriktning II, 30 hp grund

Idrott, didaktisk inriktning III, 30 hp grund

Idrott, didaktisk inriktning IV, inkl självständigt arbete 30 hp, avancerad

Ämne två

Av Högskoleförordningen (SFS 2010:544) framgår vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen.

Den som läser sitt andra ämne 90-120 hp läser detta vid Stockholms universitet (SU) alternativt vid Södertörns högskola (SH) enligt överenskommelse med respektive lärosäte.

Övrigt

För att få möjlighet att genomföra de utbildningsmoment som är förlagda ute i skolor krävs ett registerutdrag från polismyndigheten. Riksdagen har beslutat att från och med den 1 april 2008 ska lärarstudenter som inom utbildningen genomför verksamhetsförlagd utbildning (vfu) genomgå en registerkontroll.

Avrådan

Uppstår hos lärarna eller utbildningsledningen tveksamhet om en studerandes möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, bör den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Denna avrådan bör ske så tidigt som möjligt i samråd med utbildningsledningen, studievägledningen och den studerande.

Utbildningsplan

Utbildningsplan

Programkod: ÄMLGY
Nivå: Grundnivå och avancerad nivå
Fastställd av: GUN - grund och avancerad nivå, 2011-03-01
Version: 1.0
Gäller från: HT 2015

Bild på högskolan

Kontakta GIH

För antagningsfrågor:
Kontakta antagningen

För studievägledning:
Kontakta studievägledningen

För frågor om programmen:
Kontakta utbildningsledaren för respektive program

För övriga frågor:
Kontakta studentexpeditionen

Intervju med Martin Segerlund

Martin Segerlund går på ämneslärarprogrammet och anledningen till att han valde detta program är att han alltid varit intresserad av idrott och ledarskap.

Martin har testat många olika idrotter, men nu är det mest fotboll i Korpen och löpträning som gäller.

– På GIH får jag lära mig mycket om olika idrotter och grundläggande inom bollsporter, men framför allt hur man lär ut pedagogiskt för att få så många som möjligt att vara aktiva på idrottslektionerna. Martin har valt att bli tvåämneslärare, vilket innebär att hans utbildning är femårig och han får ytterligare ett ämne att undervisa i. För Martins del blir det geografi som han anser inte bara är kartor utan även inbegriper människors livskvalitet och hälsa.

Få elever att tycka det är roligt

Under hösten 2013 beslöts att idrottslärare får undervisa i hela grundskolan och gymnasieskolan. Martin har under sin praktik varit på både mellanstadium, högstadium, gymnasieskola och särskola och känner att alla åldrar har både fördelar och nackdelar.
– De yngre skoleleverna är mer spontana och livliga, medan de som går i gymnasiet redan är formade. Men det som är roligt med gymnasieskolan är att eleverna ger feedback, ifrågasätter och utmanar, vilket gör att jag hela tiden måste vara alert och tydlig med mina instruktioner. Och det är extra roligt att nå fram till de elever som bestämt sig för att det är tråkigt med lektionen och få dem att tycka att det är roligt att röra på sig.

Häftigt att skapa ett intresse

Som idrottslärare är syftet med lektionerna att det ska vara en skola för alla, vilket är en svår balansgång om eleven är funktionshindrad, inte vill vara delaktig eller inte lika duktig som alla andra. Samtidigt som det ska vara en utmaning för de som redan är duktiga inom en idrott…
– Jag tyckte själv att idrotten var det roligaste ämnet i skolan. Jag vill gärna återskapa den känslan hos eleverna och bidra till att ungdomarna vill motionera på fritiden. I skolan når vi dem först och därför har vi idrottslärare ett stort ansvar att påverka. Genom att skapa ett intresse hos eleverna kan jag bidra till att fler får ett hälsosamt liv. Det är häftigt!

Intervju med Jill Angleborn

Bild på Jill AnglebornGIH har startat ett samarbete med Stockholms universitet och Södertörns högskola vad gäller Grundlärarutbildningen. De studenter som valt inriktningen idrott och hälsa läser dessa kurser vid GIH. En av dessa studenter är Jill Angleborn.

– Samhället behöver mer rörelseglädje och alla barn behöver en mer lustfylld skoldag under hela dagen. GIH ger oss fantastiska kunskapsnycklar för att få med alla elever och jag känner mig glad och stolt över att få gå den här utbildningen.

Utbildning Grundlärarutbildningen mot arbete arbete i fritidshem ingång idrott och hälsa medför att studenterna vid GIH blir behöriga att arbeta som lärare på fritidshem i åldern sex till tolv år. Programmet vänder sig även till grundlärare på fritidshem i förskolan som vill undervisa i idrott och hälsa. Under denna tid läser studenterna bland annat anatomi och fysiologi, idrottskulturer och deras sociala normer, gymnastiska grundformer, dans- och rörelse till musik samt barns motoriska, psykiska och sociala utveckling.
– Det känns väldigt stimulerande att studera barns sociala utveckling och lek. Vi arbetar även mycket med gruppdynamik och samtalar också om vilka typer av konflikter som kan uppstå under en idrottslektion med elever och hur jag som lärare agerar i mitt ledarskap, säger Jill Angleborn.

Den expressiva dansformen har varit givande

Tiden vid GIH är enligt Jill fantastiskt inspirerande.
– Att få prova på redskapsgymnastik, badminton, innebandy, orientering, simning, friluftsliv, skridskor, kulturella danser, bollspel med mera har varit som att komma tillbaka idrottslektionerna när jag gick i skolan! Något som är nytt för mig är den expressiva dansformen som har lärt mig otroligt mycket om hur rörelse och dans hör ihop. Till detta arbetsområde hör bland annat grovmotoriska grundformer, kroppsmedvetenhet, kroppsspråk, rumsuppfattning och fantasi. Kroppsspråket säger så mycket om oss som individer och detta har vi fått experimentera med. Vi studenter har fått försöka avbilda känslor och humör i olika rörelse som till exempel om jag är glad kan jag skutta och hoppa fram men är jag ledsen kan jag gå sakta med tunga och släpande fötter. Detta har varit väldigt utmanande och givande.

Samarbetsövningar är viktiga

Idag är det full fart på fritidshemmen och barn hoppar, klättrar och springer runt, men Jill saknar mer fokus på grundmotoriska grundformer.
– Många barn har idag svårt att göra till exempel kullerbyttor och här finns ett gyllene tillfälle att öva på det. Det är även angeläget att utveckla elevernas sociala lärande och då är samarbetsövningar viktiga.

Ett starkt identitetsskapande

Jill Angleborn tror inte att barn medvetet rör på sig för lite utan att det har med idrottskultur, sociala normer samt barns motoriska, psykiska och sociala utveckling att göra.
– Det har snarare att göra med ett starkt identitetsskapande inom idrotten, både i skolan och på fritiden, och hur människokroppen anpassar sig till olika fysiska aktiviteter. Alla människor är olika, har varierande intresseområden, kommer från olika miljöer och kulturer vilket påverkar idrottsundervisningen i landets skolor.

Den individuella och sociala hälsan

Ämnet Idrott och hälsa innebär att eleverna ska få möjligheter att möta varierande idrottsaktiviteter och rörelser.
– Här måste vi också arbeta mycket med den individuella och sociala hälsan. Att låta eleverna få utvecklas och lyckas efter sin egen förmåga, individuellt och i gemenskap med andra tror jag kan stärka hälsan hos eleverna.

Arbeta med eleverna hela dagen

Enligt Jill Angleborn ger arbetet som idrottslärare och grundlärare mot arbete i fritidshem en fantastisk möjlighet att få arbeta med eleverna hela dagen.
– Här kan vi som blivande lärare arbeta mycket med trygghet, gemenskap och glädje. Den fysiska aktiviteten har en positiv inverkan på vårt psykiska välmående, främjar lärandet och ökar inlärningen. Vi kan ta med GIH:s kunskapsnycklar in i fritidshemmet och ur ett pedagogiskt synsätt arbeta med rörelseglädje och aktiviteter under hela dagen.

En kravlös rörelseglädje

Jill tror att barn på ett tidigt stadium ska få ta del av mer fysisk aktivitet under hela skoldagen.
– Genom att så ett litet frö hos barnen kan det förhoppningsvis leda till att de i framtiden vill fortsätta med en fysisk och aktiv fritid. Samtidigt ska det inte vara någon ångestrelaterad fysisk aktivitet utan det ska finnas en kravlös rörelseglädje.

Uppdaterad: 2019-03-24