Masterprogrammet i idrottsvetenskap

Henrik Petré har alltid inspirerats av en blandning av teori och praktik. Det var också anledningen till att han vid sidan om sin hockeykarriär studerade idrottsvetenskap och idrottsmedicin. År 2015 kompletterade Henrik sina övriga studier med en examen från tränarprogrammet.

Idag läser han GIH:s masterprogram med inriktning idrottsvetenskap.

– Det började egentligen med att jag var väldigt skadedrabbad som idrottsman vilket ledde till att jag snabbt fick ett intresse för hur kroppen fungerar. Vid den här tiden läste min sambo till folkhälsovetare vid Högskolan i Gävle och rekommenderade mig att söka en fristående kurs inom humanbiologi. Det var då jag fick blodad tand.

Proffs i femton år

Henrik har haft en professionell ishockeykarriär i femton år och haft förmånen att samarbeta med många intressanta spelare och tränare – allt från världsstjärnor i ishockey, SM-guldmedaljörer till OS-deltagare från olika idrotter. Det har gett honom en bred praktisk kunskap inom träning, vilket hjälpt honom att utveckla sin egen träningsfilosofi.
– Jag upptäckte tidigt att en framgångsrik idrottsman inte är detsamma som en framgångsrik ledare eller tränare. Min erfarenhet är att de ledare som har en kombination av akademiska kunskaper och praktisk erfarenhet har bättre förutsättningar att lyckas som tränare. För mig personligen är det viktigt att kunna stå på en stadig akademisk grund för att kritiskt kunna granska det flöde av nya träningsmetoder och rön som många gånger inte bottnar i någon som helst fysiologisk vetskap.

Glädjas åt andras framgångar

Henriks karriär som tränare startade år 2009 då han vid sidan av sin aktiva idrottskarriär fick möjlighet att träna en 22-årig ishockeyspelare i division 1. De startade ett fantastiskt samarbete som resulterade i att Henriks adept på åtta månader genomförde sin stora dröm – att ta sig från division 1 till högsta ligan.
– Den kick jag fick och den glädje jag kände att se honom lyckas gav mig en otrolig tillfredsställelse. Jag var då i slutet av min aktiva karriär och övergången till att starta en tränarkarriär blev helt plötsligt ett enkelt val för mig.

Tränar ishockeyspelare från NHL

Henrik är en resultatinriktad och ödmjuk småbarnspappa som vid sidan av sina studier driver en framgångsrik träningsverksamhet som bland annat tränar ishockeyspelare från flera NHL-organisationer. Kopplat till sin verksamhet har han kompetenta tränare som till exempel Niklas Westblad och Mikael Derakhti, båda GIH-studenter på masterprogrammet vid GIH.

En anledning till att Henrik trivs på GIH är det breda utbudet av kompetens.
– Skolans lärare tar sig verkligen tid och visar intresse för att hjälpa studenter om de har frågor eller funderingar. Detta gör kunskapsinlärningen levande och bidrar till att jag vill fortsätta studera vid GIH.

Henrik vill fortsätta förkovra sig inom det akademiska området, vilket är en av anledningarna till att han idag studerar på masterprogrammet.
– När jag är klar med min master kommer jag nog att fortsätta på GIH på ett eller annat sätt.

Domen Bremec studerar masterprogrammet med inriktning biomekanik och fysiologi. Han kommer från Slovenien och har studerat i Sverige i ett år.

Trots att inte alla kurser är på engelska har han aldrig upplevt att det har varit något problem eller hinder med det svenska språket.
– Jag har löst det genom att hitta andra lösningar som liknande kurser där det är mer självständiga arbetsuppgifter.

Domen Bremec har spelat handboll i fjorton år och fick under den tiden många idrottsskador. Det var då han beslutade sig för att börja studera.
– Efter att ha spenderat mycket tid hos fysioterapeuter blev jag intresserad av ämnet, vilket ledde till en kandidat i kinesiologi i Ljubljana. Efter det ville jag ta en masterexamen utomlands och då valde jag GIH.

Upptäckte GIH i Barcelona

Det var när Domen var utbytesstudent i Erasmusprogrammet i Barcelona i Spanien som han upptäckte GIH.
– Jag besökte en vän som hade spelat fem säsonger i Sverige och han inspirerade mig att ta min masterexamen i Sverige. Jag började söka efter högskolor som erbjöd masterprogram. Jag hittade en som låg i Halmstad som erbjuder kurser på engelska, men fick sedan höra talas om GIH. Programmet var inte på engelska, men de sa att det säkert gick att lösa. Det visade sig att GIH var världens äldsta idrottshögskola, grundad av P. H. Ling, som jag länge varit intresserad av. Dessutom låg högskolan i huvudstaden...

Tappade fart på svenska kurser

Första terminen bestod av två kurser i biomekanik och motorisk kontroll samt träningsfysiologi.
– Dessa kurser var väldigt utförliga, vilket jag uppskattade. Jag tycker om hur GIH:s kurser är upplagda, som att vi till exempel måste göra klart kurserna i tid. Då undviker man att saker läggs på hög.

Under den andra terminen fanns inte så många kurser på engelska, vilket bidrog till att Domen tappade fart.
– Jag tror det har att göra med att masterprogrammet är ganska nytillkommet, men jag löste det då jag hittade en kurs där vi fick skriva en essä.

Hjälpsamma lärare

Det andra året bestod av förberedelsekurser inför masteruppsatserna där vissa av kurserna är mer teoretiska och andra mer informativa och intressanta. Enligt Domen behövs en högre nivå av självdisciplin för att lyckas på masterprogrammet – framför allt för Domen som inte kan svenska.
– Lärarna har varit hjälpsamma, lyhörda och snabba med att svara på frågor när någonting har varit otydligt för mig. Vi hade även några gästföreläsare som undervisade bara på svenska, men jag kunde ta igen ämnet genom att läsa litteratur och prata med de andra lärarna om ämnet. Så språkbarriären har egentligen inte varit något problem.

Arbetar som handbollscoach

När Domen inte studerar arbetar han som handbollscoach.
– Det är en stor fördel för jag kan sammankoppla arbetsuppgifter från GIH med det lag jag tränar. Att kunna tillämpa de teoretiska kunskaperna praktiskt är en av de stora anledningarna till varför jag är här.

Domen valde idrottsvetenskap som masterområde för att kunna arbeta med fysiska förberedelse samt med kondition och styrka.
– I branschen är en master ofta ett behörighetskrav för att få arbeta på en högre nivå. Jag hoppas att jag efter att ha tagit examen kan etablera mig och bygga min karriär. Dessutom tror jag att det öppnar upp fler möjligheter för praktik och traineetjänster utomlands. Då kan man lära sig mer om hur ledarskap inom idrotten sköts i andra länder.

Attraktivt för arbetsgivare

Domen är nöjd med sin utbildning och säger att det borde vara attraktivt hos arbetsgivare som söker personer med en kandidat- eller masterexamen.
– Sättet som utbildningen är upplagd här lägger mer fokus och omtanke på att faktiskt förmedla kunskap till studenterna. Det känns genuint.

Äntligen studentrum i korridor

Under Domens första år flyttade han tre gånger.
– Jag var inneboende hos personer och delade lägenhet med andra. Efter ett år hade jag samlat ihop tillräckligt med ködagar via Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB, och kunde äntligen få ett studentrum i en korridor.

I klassen finns det studenter i alla åldersgrupper med tränarbakgrund, andra är fysioterapeuter eller idrottslärare. Det finns även de som arbetar och har familj.
– Jag blev vän med de som har liknande intressen i klassen och vi tränar ihop och gör tester på idrottslabbet, LTIV.

Caroline Söderström är 24 år och en av de yngre studenterna på Masterprogrammet.
– I klassen är vi i olika åldrar, läser olika kurser och en del läser ett år till magister. Det är stimulerande att det är en så stor variation i klassen.

Caroline har alltid varit intresserad av idrott och är enligt henne en fotbollstjej. Efter gymnasiet utbildade hon sig till sjukgymnast i Uppsala och anledningen till att hon sökte till Masterprogrammet på GIH var att hon vill fortbilda sig till specialistsjukgymnast för att kunna arbeta med elitidrottare och helst ett fotbollslag.
– För mig var det självklart att jag ville vidareutbilda mig så när jag fick telefonsamtalet att jag kommit in på GIH gick jag som på moln, säger hon.

Den första terminen på Masterprogrammet består mestadels av vetenskapliga kurser, men man kan även själv välja ytterligare kurser såsom biomekanik och motorisk kontroll, idrottspsykologi, idrottsfysiogi och idrottsnutrition. Här valde Caroline, som är mer kliniskt intresserad, att läsa både idrottsnutrition och idrottspsykologi för att få ut så mycket som möjligt av studietiden.

Den sista terminen vill Caroline helst studera utomlands i ett engelskspråkigt land som kan erbjuda en bra utbildning inom sjukgymnastik.
– Kanske blir det England eller Nya Zeeland, men mina fem andra syskon hoppas att jag kommer in på ett universitet eller högskola på Nya Zeeland så att de kan komma och hälsa på mig där…