Mats Nahlboms föreläsning

Bild på Mats NahlbomMats Nahlbom undervisar i matematik och naturvetenskap och har sedan 2011 arbetat med att införa pulspass på Vammarskolan i Valdemarsvik. Det innebär att en grupp sjundeklassare haft schemalagda pulshöjande fysisk aktivitet fyra dagar i veckan mellan 20 och 30 minuter. Efter tre hela år med pulspass lämnade denna klass grundskolan år 2014. Föreläsningen har titeln "Går det att påverka elevers studieresultat med hjälp av fysisk aktivitet?".

Mats Nahlbom inleder med att han känner djup oro inför nuläget i svenska skolor:
– Undersökningar visar att elever har brist på arbetsro, dålig måluppfyllelse och uthållighet och fler blir alarmerande överviktiga. Dessutom har arbetsminnet i den svenska skolan minskat sedan 80-talet. Frågan är om det har med den minskade möjlighet till rörelse svensk skola erbjuder att göra?

BDNF står för Brain-derived neurotrophic factor och är ett signalprotein som tillverkas i hjärnan. Fysisk aktivitet ökar tillväxten av detta signalprotein och fördelen med BDNF är att den är viktig för inlärning, högre tänkande och långtidsminne. Studier på möss visar att de möss som sprang i hjul ökar nivåerna av BDNF och de utvecklade dubbelt så många hjärnceller jämfört med de möss som inte rörde sig. Det finns alltså fler fördelar med att vara fysiskt aktiv...
– För att få fler elever att motiveras till att börja röra på sig och fortsätta med fysiska aktiviteter finns i pulsprojktet inget betygsystem eller bedömning. Enda kravet för att vara med är att de ska nå 65 procent av sin kapacitet. Denna övning innebär att eleverna blev vare sig svettiga eller trötta, säger Mats.

Det ska vara lekfulla pulspass

Pulspassen är lagda på de dagar de flesta elever inte har ordinarie skolidrott.
– Syftet är att det ska vara roligt och de aktiviteter som är mest populära är skeppsbrott, rundbadminton, hopprep, fotboll och step-up. Vi vill även utveckla passen med möjligheter att kunna vara utomhus då många skolor inte har stora salar, men det viktigaste är att det ska vara lekfullt, säger Mats.

Bild på Mats NahlbomResultatet från den klass som hade pulspass visar att denna grupp hade högst närvaro. De har även blivit mer motiverade och medvetna, stressen har minskat och alla förutom en elev fick godkänt i alla ämnen när de gick ut nian. De långsiktiga effekterna visar att läsförståelsen och språkinlärningen ökar, matematikresultaten blir bättre och vi-känslan ökar. De fysiska effekterna visar att hjärnan blir mer elastisk, fler hjärnceller bildas, kopplingar i hjärnan (synapser) blir snabbare och hälsa, uthållighet, styrka och smidighet ökar.

Förutsättningarna för att genomföra pulspass är att rektorn vill driva processen, att pulsutrustning inhandlas, att kolleger och föräldrar är engagerade, att det får hög prioritet i schemaläggningen så att pulspassen kommer innan viktiga teoretiska prov och att det ska vara en kontinuerlig återkoppling till eleverna. Dessutom ska eleverna själva kunna se sin utveckling.

 

Krav och rekommendationer för pulspass

Dessa krav och rekommendationer behövs för att genomföra liknande fysiska aktiviteter som Vammarskolan:

  • Tre pulspass i veckan där eleverna i minst 20 minuter är från 65 procent och uppåt av sin maxpuls.
  • Många olika inslag av koordinationsträning.
  • Tid för ombyte och förflyttning för att undvika stress.
  • Frukt direkt efter aktiviteten.
  • Brainbreaks under dagen för att friska upp hjärnverksamheten.

– Om kolleger anser att tiden inte räcker till dessa pulspass kan en rekommendation vara att alla ämnesansvariga skänker fem minuter per lektion. Då får man ihop tillräckligt med timmar för att genomföra pulspass, säger Mats.