Åsa Witkowskis föreläsning

Bild på Åsa WitkowskiÅsa Witkowski är verksamhetschef för patientverksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, som arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. NCK driver även den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Föreläsningen handlade om att skolan tidigt kan fånga upp och stötta de elever som far illa.

En historisk sammanställning vad gäller våld mot kvinnor visar att år 1948 tillkännagav FN i Artikel 3 om de mänskliga rättigheterna "Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet". I FN:s konvention år 1979 avskaffades all slags diskriminering av kvinnor och år 1993 fanns denna formulering med i FN:s deklaration. Med jämna mellanrum arrangerar FN kvinnokonferenser och år 1995 ägde det rum i Peking där följande definition togs fram:

"Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådan handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet".

Alarmerande höga siffror

Våld mot kvinnor är en folkhälsofråga och en internationell studie visar att en av fem flickor uppger att de varit utsatta för fysisk eller sexuellt vård och att en av tre kvinnor någon gång under sitt liv har varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld av sin partner.
– Dessa siffror grundar sig på WHO:s globala rapport från 2014 och är alarmerande höga. Alla är överens om att det behövs ett starkt vetenskapligt stöd för att undvika detta våld och dess ohälsa, säger Åsa.

Regeringen tillsatte en Kvinnovåldskommission 1993 för att förhindra våld mot kvinnor och året därpå inrättades Rikskvinnocentrum. När regeringens proposition Kvinnofrid antogs av riksdagen fanns ett stort politiskt stöd för denna insats. Propositionen omarbetades och innehåller nu även stalking och kontaktförbud. Ett nationellt råd inrättades där Margareta Winberg var ansvarig och där Gun Heimer, chef för NCK, satt. Deras uppgift var att sammanställa forskningsläget och kunskap i ämnet. Förutom sammanställningen tog de även fram nio skrifter som kan användas i olika sammanhang. Dessa skrifter kan läsas och laddas ner från NCK:s webbplats.

Berusade tjejer våldtogs - ny lag om sexualbrott

År 2005 togs det fram en ny lag om sexualbrott och den justerades när flera gruppvåldtäkter ägde rum där berusade tjejer inte tydligt kunnat säga nej. Två år senare ändrades socialtjänstlagen så att ordet "bör" ersattes med "skall" vad gäller formulering kring stöd och skydd. Denna förändring medförde att lagen inte på något sätt kan misstolkas.

Bild på Åsa WitkowskiRegeringen tog år 2007 fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I samband med detta tilldelades även 800 miljoner kronor till arbetsinsatser mot våld, vilket bland annat ledde till att samarbetet mellan kvinnojouren, brottsofferjouren och polisen förbättrades och kompletterades med utbildning. Under denna tid inrättades även en stödtelefon för kvinnor som är öppen dygnet runt och regeringen tog fram sitt jämställdhetsmål:

"Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet".
– Vårt uppdrag är att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor, utbilda, följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och vara stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående. Jag uppmanar er att gå in på NCK:s webbplats och under Kunskapsbanken hitta kunskap om forskare och aktuella forskningsprojekt, ämnesguider, litteraturtips samt en mängd publikationer från NCK och andra myndigheter. Här finns bra underlag för hur man kan agera i olika situationer, säger Åsa.

Stort mörkertål då få polisanmäler

Det har visat sig att var femte mamma till barn som får BUP-vård har utsatts för våld i hemmet. Om våld förekommer i nära relation finns ett starkt samband att även barnen utsätts. Studier visar att hälften av dessa barn utsätts för våld och att dessa inte har tillfrågats. Det har även bedömts att endast 8-10 procent av allt våld polisanmäls. Här finns ett stort mörkertal...

En annan studie visar att 30 procent inte berättat för någon om våldet, 20 procent berättat för förälder eller närstående, 12 procent för skolpersonal och 7 procent har kontaktat BRIS. Av dessa har endast 17 procent fått hjälp. Här finns ett enormt behov att nå den grupp som inte berättar för någon och hjälpa de andra. Många av de som utsatts för våld kan få olika reaktioner som magont, sömn- och koncentrationssvårigheter, aggressivitet, rädsla, ångest, depression, självskadebeteende, sexuellt överförbara sjukdomar, hjärtklappning, ätstörningar och risk för missbruk. De får svagare tillit och självkänsla, deras beteende förändras så att de är mindre sociala och väljer hellre att avstå än att ta del av olika aktiviteter.

Skolans anställda kan göra stora insatser

Orsaker till att inte berätta kan vara att de inte uppfattar händelsen som ett övergrepp, känner skuld och skam, har en oförmåga att agera, tror inte att en anmälan leder till rättslig åtgärd och har en misstro mot myndigheter. Genom att inte berätta och håller det inom sig ökar risken för att få en försämring i livskvalitet, psykiskt lidande och långsiktiga effekter.
– Här kan ni inom skolan göra en stor insats. Först gäller det att identifiera de barn som far illa och uppmärksamma symtom som huvudvärk och magsmärtor och de som sitter tyst under idrott- och hälsalektionerna för att hjälpa dessa elever. Sedan måste du våga fråga! Många vill få frågan och de känner en stor lättnad över att bli sedd. Upprepa gärna frågan då barnen inte alltid är förberedda. En del av dessa elever är isolerade och har kanske inte så många vuxna människor i sin närhet som de kan vända sig till. Därför är ni viktiga personer runt dessa elever. Om misstanke stämmer ska socialtjänsten kontaktas. I samband med detta tar de över ansvaret vad gäller barnen och gör en egen utredning. Om du inte får svar från dem ska du kontakta dem då du har rätt att fråga och få veta.

På skolan ska det finnas kunskap inom området, en tydlig policy, rutiner och en klar ansvarsfördelning.
– Jag vill här påminna om att det finns instanser som stöttar utsatta barn som NCK och Kvinnofridslinjen. Numret är 020-50 50 50 och hit kan man ringa dygnet runt och få professionell hjälp, tillgång till tolkservice. Bra att veta är att dessa samtal inte syns på telefonräkningen. Vi har även en kvinnovårdsmottagning som är en akut mottagning där man även kan boka tid hos läkare och sjuksköterskor. Sedan finns socialtjänsten, ungdomsmottagning och BRIS. Tillsammans kan vi göra skillnad!

Här finns Åsa Witkowskis presentation