Elin Ekblom Baks föreläsning

Elin Ekblom Bak är docent i idrottsvetenskap på GIH och höll en föreläsning om hur konditionen ser ut i Sverige bland barn och unga, den psykiska ohälsan, socioekonomiska skillnader och skolans betydelse.

Graf över cirkeldiagrammetFysisk aktivitet är grunden till all muskelrörelse och vårt dagliga rörelsemönster. Man kan dela upp det dagliga rörelsemönstret i tre huvudsakliga delar; stillasittande, lågintensiv fysisk aktivitet och medel- och högintensiv fysisk aktivitet.
– Cirkeldiagrammet visar personens vakna tid och den lågintensiva delen är när jag rör mig utan att tänk på det, som att hämta frukt eller gå till matsalen. Den högintensiva aktiviteten är mer ansträngande, är ofta i organiserad form och den som påverkar vår kondition.

Den nationella rekommendationen för vuxna vad gäller fysisk aktivitet är att vi ska röra på oss medel- eller högintensivt 150 minuter per vecka och två gånger i veckan muskelstärkande aktivitet. Rekommendationer för barn mellan 6 och 17 år är att de ska röra på sig med medel- eller högintensiv fysisk aktivitet 60 minuter per dag och ha muskel- och skelettstärkande aktivitet tre gånger i veckan. För den yngre gruppen noll till sex år finns inga tydliga riktlinjer utan här ska man uppmuntra till daglig rörelse.

Få når den dagliga rekommendationen

Vad gäller den yngre befolkningen så visar en studie där man mätt det dagliga rörelsemönstret med rörelsemätare, att elever i såväl årskurs 5, årskurs 8 och andra året i gymnasiet spenderar en stor del av dagen sittande. Få nådde upp till den dagliga rekommendationen och under alla de tre olika åldrarna var pojkar mer aktiva än tjejer. I genomsnitt var det endast var femte tjej och 44 procent av pojkarna som rörde sig 60 minuter per dag.

Bild på Elin Ekblom BakSocioekonomiska skillnader

Vad gäller övervikt bland barn i 4-årsåldern i Stockholm så har det skett en viss stabilisering men det finns fortfarande skillnader – framför allt på grund av socioekonomiska skillnader. Det finns stora variationer där förekomsten är lägst i kommuner såsom Lidingö, Vallentuna och Vaxholm medan förekomsten är högre i Skärholmen, Salem och Botkyrka.

Även för motionsvanor är även det en skillnad mellan olika socioekonomiska grupper. Bland vuxen befolkning med förgymnasial utbildning är det färre som är motionsaktiva jämfört med de som har eftergymnasial utbildning. Detsamma gäller barnen. Bunkeflo i Malmö anses vara en förort med mer välbeställd befolkning. Här var 60 procent av flickorna med i en föreningsidrott och i Rosengård var det bara tolv procent. Det är inte långt mellan dessa båda förorter men ändå är skillnaderna är stora.

Stillasittande och fysiska aktiviteter

Definitionen av stillasittande är "All vaken aktivitet i liggande eller sittande position, som innebär
muskulär inaktivitet i de större muskelgrupperna i kroppen och som är karaktäriserad av en låg energiförbrukning nära den basala". Här ingår passivt stillasittande som när vi halvligger i en soffa eller aktivt stillasittande när vi sitter vid ett skrivbord och rör armarna. Men hur farligt är stillasittandet? Studier visar koppling till fysisk ohälsa, ökad sjukdomsrisk och förtida död, men om man motionerar mer än en timme om dagen så är risken med stillasittandet mindre.

Barn är väldigt aktiva under vardagar men mindre aktiva under helgerna. Det innebär att de sitter mer framför sina datorskärmar. Tvärtom under gäller vuxna omvänt mellan vuxna och barn.
– Vi kommer inte få fler folk att börja röra på sig, men däremot kan vardagsmotionen utnyttjas mer, som till exempel att cykla till skolan, ta trappan i stället för rulltrappan eller röra på sig under rasterna.

Hur farligt är stillasittande?

Det finns en del studier som visar att tv-tittande och skärmtid är kopplat till övervikt, metabol ohälsa, lägre kondition, lägre självkänsla och sämre social kompetens.
– Men det som är intressant är att det finns få vetenskapliga studier som visar den totala sittande tiden för barn har koppling till ohälsa. Om även den tid där barnen är fysiskt aktiva skulle räknas in så finns så är det svagt eller inget samband mellan totalt sittande, övervikt och metabol ohälsa. Teorier kring detta är bland annat att barnens mer aktiva beteende "kompenserar" stillasittandet, men hos barn som är överviktiga eller har andra metabola riskfaktorer visar studier en koppling mellan totalt sittande och ohälsa.

Bild på Elin Ekblom BakResultat på nationella prov

Mer intensiv fysisk aktivitet och god kondition är faktorer som i olika studier visat starkast samband med skolprestation. Enstaka pulspass i skolan har delvis visat effekt på det som kallas uppmärksamhet och förmåga att fokusera på det man ska göra. Effekten har dock visat sig vara övergående efter en till två timmar. Starkast effekt finner man då olika fysiska aktivitetspass görs med regelbundenhet under en längre period.
– En brittisk studie har jämfört stillasittande och fysisk aktivitet bland 14-åringar med resultat på nationella prov. Ju längre tid de satt framför skärmen desto sämre hade på de nationella proven. De som satt stilla och inte tittade på tv eller skärm presterade bättre. Antingen läste de eller gjorde läxor. Sambandet mellan stillasittande och skolprestation kan alltså bero på vad man gör när man sitter still.

Ett vanligt påstående är att ämnet idrott och hälsa tar tid från andra mer teoretiska ämnen, och det skulle påverka prestationen i de teoretiska ämnena. Två översiktsartiklar kunde däremot konstatera två saker som kan sägas motsäga detta påstående; Mer idrott och hälsa ledde INTE till sämre betyg i teoretiska ämnen. Mer timmar i teoretiska ämnen ledde INTE till bättre resultat i teoretiska ämnen.

Skolgårdars utformning påverkar

Många skolgårdar är relativt små, och det är stora skillnader i landet. De skolor som har mindre skolgårdar ligger ofta i storstäder. Här skiljer sig även kommunal skola och friskola åt där friskolor inte är planerade för en skola. En studie visade att skolgårdar med bäst utformning för rörelse hade elever rört på sig 21 procent mer än elever på skolgårdar med sämre utformning. Utformningen av skolgårdar ger en stor möjlighet att röra på sig.