Carl Johan Sundberg

Bild på Carl Johan SundbergCarl Johan Sundberg är läkare och professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet. Han avslutade Idrotts- och hälsokonventet med föreläsningen " Fysisk aktivitet, kognition och välbefinnande hos ungdomar".

Föreläsningen inleddes med att han berättade att i hjärnan finns vårt välbefinnande, tänkande och vårt känsloliv.
– Det finns en tes att hjärnan är separerad från kroppen, men detta stämmer inte utan det är hjärnan som styr det vi gör och känner. Den är även beroende av hur kroppen mår, är skyddad av skallbenet, bidrar till ett reningssystem och flyter i en hjärnvätska som är beroende av att sammansättningen är bra och innehåller de rätta substanserna. Blodkärlen längs halsartärerna måste vara friska så att det blir ett hälsosamt flöde upp till hjärnan så den får näringssubstrat för energiutvinning och syrgas. Hjärnan är alltså extremt beroende av kroppens övriga hälsa.

Hur kroppsdelar samspelar

I studier tas muskel- och fettbiopsier samt blodprover för att förstå hur olika kroppsdelar samspelar i anpassning till träning, hur gener påverkas och vad som aktiveras av olika typer av träning som till exempel styrketräning och uthållighetsträning.
– Vi blir starkare av styrketräning rent biologiskt och mer uthållig av uthållighetsträning. Detta är intressant då det sker i samma kropp. Om jag skulle styrketräna höger arm i tre månader så skulle den högra armens biceps bli både starkare och större. Om jag samtidigt tränar vänster arm med ett halvt kilos vikt 40 minuter fyra gånger i veckan så blir den inte större eller starkare men mer uthållig. Samma person och samma gener i varje cell ger helt olika svar.

Bild på Carl Johan SundbergBättre förutsättningar för att springa

Människan är en varelse som är gjord för rörelse och löpning. I artikeln "Born to run" i tidskriften Nature illustreras människan som en mästerlig långdistanslöpare.
– Vi är otroligt duktiga på att springa långt – väldigt långt. Människan slår inte många rovdjur på korta sträckor men vid längre sträckor, som till exempel tre maraton, är människan överlägsen djuren. Dessutom har vi en hjärna som tänka abstrakt och kan lista ut att om vi tar den här vägen runt berget kan vi genskjuta vårt byte. Vårt sätt att göra oss av med överskottsvärme via svettning är också effektivt. Människan kan svettas upp till två eller tre liter per timme, vilket gör att vi kan hålla temperaturen bättre jämfört med andra djur.

Kroppens svettningsförmåga bidrar till att vi håller temperaturen bättre. För att mäta hudens kvalitet har det tagits hud från skinkan på 60- och 80-åringar för att hitta hud som inte varit utsatt för uv-strålning. Dessa har jämförts tre månader senare efter att dessa personer har tränat. Här fann man tio års biologisk föryngring, vilket intresserat många inom hudforskning som ser detta som en möjlighet att hitta botemedel för hudsjukdomar.

Stillasittandet ökar BMI

En utmaning i samhällets utformning är att det finns många yrken där vi sitter ner. Detta har lett till att effekterna av denna livsstil har bidragit till en ökning av BMI de senaste 30-40 år.
– Globalt sett är det en ökning av övervikt och fetma på över 25 eller 30 BMI, vilket leder till en diabetesepidemi.

Bild på Carl Johan SundbergEffekter av fysisk aktivitet på kort och lång sikt

Fysisk aktivitet har många och stora effekter både kortsiktigt och långsiktigt, som till exempel om du cyklar halvintensivt en halvtimme till GIH på morgonen jämfört med en annan grupp som tar bilen eller åker kommunalt så får de som tränat lägre blodsockerkoncentration.
– Det innebär att de som cyklade får en lägre blodsockerstegring när de tar ett äpple, en bulle eller smörgås. Effekten av träningen varar mellan 12 och 48 timmar och påverkar både blodsocker och blodtryck.

De akuta effekterna visar sig även på hjärnan som påverkar kognition och inlärning. Om vi tränar regelbundet under en längre period så ackumuleras effekten jämfört med enstaka pass.
– Men vi får inte glömma att de enstaka passen har en kvarvarande effekt på upp till två dagar. Om man jämför att träna intensivt på lördagseftermiddagen två till tre timmar i stället för att sprida ut det ger det sämre effekter.

Minskar förtida död

Människan har en dödlighet på 100 procent och risken för att dö i förtid är lägre hos dem som är fysiskt aktiva. Störst effekt har de som går från ett inaktivt liv till ett mer aktivt och samtidigt utvecklas kognitionen.
– Mätningar som är gjorda hos yngre och äldre personer har visat att kognitionen förbättras om de är fysiskt aktiva. De orkar mer, har lättare att klara av vardagsaktiviteter, symtom på sjuklighet minskar och hälsan ökar. Det har även framkommit i studier att de som har diabetes eller prediabetes och tränar får bättre hjärtfunktion, lägre blodtryck och bättre blodsockerkontroll.

I en studie fick unga människor sitta still under några veckor. De skulle gå 1 500 steg per dag genom att en taxi väntade utanför dörren, de åkte hiss och rullstol. Redan efter två veckor såg man effekter på vikt, blodtryck, blodfetter och de som är prediabetiker fick ett blodsocker som gick upp och ner.
– En experimentellt inducerad minskning av rörelse ger således problem på kort sikt och därför är det så viktigt att de små vardagsrörelserna spelar stor roll vad gäller metabolisk kontroll, blodsockerkontroll och kognition. Om man däremot avbryter stillasittandet en gång i halvtimmen med lågintensiva avbrott så minskas blodsockret jämfört med de som inte gjorde något avbrott.

Barn och unga i skolan

Vad har då hänt i samhällsutvecklingen de senaste tio åren med tanke ökad digitalisering, skärmbeteende och smartphones?
– Det bästa sättet att mäta ungdomars rörelser är med objektiva mätare som accelerometrar och stegmätare då de flesta överskattar sin insats i enkäter. Rekommendationerna för vuxna är att de ska gå 8 000 steg per dag och för barn och tonåringar är det fler steg. En studie visar att den fysiska aktivitetsgraden i årskurs 5 är att pojkar är mer aktiva än tjejer och att dessa skillnader ökar i tio-tolvårsålder. Det skiljer sig även åt i antal steg där vissa tar 6 000 steg per dag och andra 25 000 steg. Här är det även stora skillnader mellan individer och skolor. Men det går inte alltid att avgöra om det är den fysiska aktiviteten eller om det är socioekonomiska eller levnadsmässiga skillnader som är orsakerna.

Ämnet Idrott och hälsa är obligatorisk och vissa studier visar att fysisk aktivitet påverkar eleverna att behålla kunskaperna inom matte och engelska och kanske även förbättra dem. Vad fungerar då bäst?
– Den obligatoriska idrott- och hälsaundervisningen gör en enorm skillnad. Det finns stora nackdelar med att vara fysiskt inaktiv då de har sämre upplevd hälsa, sämre kondition, mer övervikt och fetma, sämre skolresultat och är mindre föreningsaktiva. Det finns även starka socioekonomiska skillnader där de grupper i samhället som har bra ekonomi och god utbildning är mer fysiskt aktiva och har bättre levnadsvanor. Därför är dessa lektioner enormt viktiga för att minska de socioekonomiska skillnaderna.

Hippocampus volym påverkas av träning

Barn med sämre kondition har även mindre volym på hippocampus och presterar sämre på minnestester. Det är ingen stor avvikelse men ändå fem procent. En studie gjord i Göteborg visade att om femteklassarna var fysiskt inaktiva fick de försämrade omdömen i svenska, matte och engelska.

Hippocampus ökas hos vuxna samtidigt som minnesfunktionen förbättras. Efter att en grupp människor har tränat två gånger i veckan i ett år så ökades deras hippocampus med två procent, medan gruppen som fick stretchningsövningar minskade storleken med 1,4 procent.
– Detta har stor betydelse för 60-åringar som inte tränar. Om de efter ett år minskar sin hippocampus med 1,4 procent och efter två år får det stora konsekvenser.

Springhjul ökar orienteringsförmågan

Hippocampus är en sorts omkopplingsstation i hjärnan som samtalar med hjärnbalken om allt möjligt hela tiden. Här sitter funktionen för orientering och en uppfattning om det spatialt rumsliga minnet. Detta visar att även stämningsläge, arbets- och långtidsminne påverkas. På försöksdjur med råttor och möss har djuren antingen fått vanliga labb-burar eller labb-burar berikade med leksaker eller springhjul. De som hamnar i springhjulsburen väljer att springa och springer spontant mellan tre och tio kilometer varje natt.
– Här kan man se att de som sprungit är bättre på att hitta i särskilda labyrinter där det finns föda eller undviker fara.

Fett minskar och muskler ökar

De som tränar märker snart att fetman minskar men det märks inte riktigt lika mycket då vissa går upp i vikt på grund av ökad muskelmassa och blodvolym. De bränner även både underhuds- och bukfett, det vill säga det som vissa bygger upp som en kalaskula. Det fettet är farligare än underhudsfettet och dess påverkan på övriga kroppen gör att fettet runt organ och tarmar väldigt inflammationsdrivande och bisätter molekyler som skapar inflammation i hjärta och hjärna.

Kroppen innehåller bindväv som bygger upp våra senor, ledband och ledkapslar som stärks under tid. Om exempelvis bicepsmuskeln växer relativt fort av styrketräning är det lätt att senan blir överbelastad och skälet till detta är att muskler innehåller många celler som kan bidra till att en proteinsyntes. Bindväv däremot innehåller få celler som spottar ut kollagen. Det tar till exempel sex gånger så lång tid att bygga bindvävsstyrka jämfört med vad det tar att bygga muskelstyrka. Här påverkas även skelettet och benen av fysisk aktivitet och man bygger bäst benbank när man är prepubertal.
– Därför är det väldigt viktigt för 8-12-åringar att bygga en bank av minalierat skelett för framtiden då vuxna förlorar benmassa om de är inaktiva.

Tester i samband med värvning

I samband med att svenska män i 18-årsåldern födda mellan 1950 och 1976 mönstrade genomfördes olika slags konditionstester. Den totala populationen här är 1,2 miljoner unga män som har testat vad gäller kondition och IQ mättes med de metoder som fanns under denna tid.
– Här finns ett starkt samband mellan de som är vältränade och har hög intelligens. Kan det vara så att de som är smarta tränar eller blir man smart av att träna?