Om ungdomar i riskzonen och med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Sascha Abdelnabi är utbildad lärare inom idrott och hälsa vid GIH och efter tio år som idrottslärare ville Sascha arbeta mer med både den fysiska och den mentala biten. Idag arbetar han med barn och ungdomar i kris och hans föreläsning handlade om hur du praktiskt kan agera och hjälpa ungdomar och familjer i riskzoner. 

Bild på Sascha AbdelnabiSascha Abdelnabi började sitt arbete med ungdomar och barn långt innan sin lärarkarriär. Han började som kamratstödjare och har sedan arbetat som ledsagare för kriminellt straffade, elittränare för ett elitidrottslag, övervakare, behandlingsassistent, ledare och chef under tio somrar på Barnens Ö, som är ett kollo norr om Stockholm. Kollo är en verksamhet som vänder sig till alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund. Även barn till föräldrar som inte tjänar så bra får delta då staten betalar för avgifterna. Idag arbetar Sascha med ungdomar och familjer i kris, familjehemsvård, SKKP (Särskilt kvalificerad kontaktperson), Stödboenden, Cannabis behandling, handledning och föreläser.

Coachar ungdomar att bli funktionella

Som särskilt kvalificerad kontaktperson möter Sascha ungdomar som har dömts för brott där socialtjänsten gjort bedömningen att de är i behov av att träffa en kontaktperson. Dessa ungdomar kan ibland bo på familjehem eller jourhem om det inte är tryggt för dem att bo hemma medan andra bor i hemmet. Saschas uppdrag är att coacha dessa ungdomar för att få dem att bli funktionella.

Idrottslärare är ett fantastiskt yrke!

Anledningen till att han slutade som lärare i idrott och hälsa var inte för att det var tråkigt. Han tyckte det var ett fantastiskt yrke, men Sascha ville fokusera mer åt psykiskt och socialt arbete.
– I en del skolor är det viktigare att ha bra betyg i matematik, engelska eller svenska, men det viktigaste för mig är att eleven mår bra! Elever lär sig aldrig något om de fortfarande mår skit, vilket var en av anledningarna till att jag valde att gå vidare.

Bild på Sascha AbdelnabiUppmärksamma de utåtagerande

Som lärare ska vissa typer av ungdomar uppmärksammas. Det är de utåtagerande som tidigt i livet får problem i skolan när de bråkar, bryter regler och får dåliga studieresultat. De kan få problem med socialen, är ofta kriminella men även socialt handikappade. De är gränslösa, har dålig ekonomi, idealiserar dåliga förebilder och känner sig rotlösa, framför allt om de blivit svikna av föräldrarna. Många har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hamnar ofta i ett drogmissbruk, sover länge och glömmer ofta tiden, vilket medför att de får en dålig dygnsrytm och usel kosthållning.

Hemmasittare vill bli osynliga

En annan grupp som ofta blir bortglömd och som vill vara osynliga är hemmasittare. De har ofta inga kompisar och även dessa har ofta en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, är introverta, ensamma och har föräldrar med dålig ekonomi. De är emotionellt avtrubbade, har dålig självbild och dygnsrytm och kan vara suicidala. Om du som lärare eller som vuxen ser någon i din omgivning med dessa symtom är det viktigt att agera! Genom att reagera med värme, rakhet, tålamod och öppenhet kan du vinna ungdomen. Det är på det sättet Sascha arbetar på…
– Se varje elev, ge dem ett handslag, en dunk i ryggen och tilltala alla så att de känner att de blir sedda och bekräftade. Genom detta mänskliga och personliga beteende kan barriärer rivas och ungdomarna kan öppna sig!

Ha utvecklingssamtal hemma hos eleverna

För en del elever är utvecklingssamtal med föräldrar i skolan en mardröm. De vet att föräldrarna kanske inte kommer och eleven upplever situationen som pinsam. Här gäller det att våga bygga broar.
– Ha mötet på en neutral plats, eller kanske till och med hemma som ungdomen? Se bara till att ni har rektorn med er innan ni fattar detta beslut.

Lärde sig bröstsim på två månader

Sascha berättade om en kille som fick stryk hemma där Sascha var hans kontaktperson. Han försökte få honom att röra på sig för att må bättre, men inga aktiviteter fungerade. När Sascha frågade om det fanns något han hellre ville göra sa killen att han ville simma. Då han inte kunde simma träffades de klockan 07:00 fem dagar i veckan i simhallen. Här övade killen med plattor och simdynor och efter en månad kunde han ta sig fram i vattnet och efter två månader lärde han sig bröstsim.
– Det viktigaste med dessa morgnar var att han i simbassängen långsamt öppnade sig för mig. Han började berätta om sin våldsamma pappa och om hur han slår honom. Det var en fantastisk och hedrande upplevelse att höra honom långsamt berätta om detta.

Cannabis innehåller 60 psykotiska ämnen

Många ungdomar har idag en romantiserad bild av cannabis, även känt som marijuana och hasch. Många länder och stater i USA gör det lagligt att både köpa och röka cannabis.
– En del åker till coffee shops i Amsterdam, men de besöker inte lika ofta Hollands socialtjänst och ser alla som behandlas för schizofreni. Cannabis innehåller nämligen över 60 psykotiska ämnen som påverkar hjärnan negativt. Om man jämför legaliseringen av cannabis med något annat olagligt, som till exempel att köpa kokain eller vapen, så blir det tydligt hur absurd argumentationen är.

Ett hem dit alla är välkomna

I Saschas hem är alla de ungdomar han arbetar med välkomna.
– Min sambo har samma inställning som jag, vilket är en förutsättning. Det är riktigt häftigt att se dessa ungdomar leka med våra två små söner på golvet medan jag lagar mat till alla hemma. Genom att vinna dessa ungdomars förtroende får du automatiskt även ett socialt ansvar.