Idrott för nyanlända

Lillemor Lindell från Riksidrottsförbundet, RF, berättade om hur de arbetar för att idrott ska bli en plattform för asylsökande och nyanlända i Sverige. RF har fått extra stöd av regeringen för att fram till år 2018 ge goda förutsättningar till flickor, pojkar, kvinnor och män att engagera sig i idrottsverksamhet i hela landet. Idrotten kan erbjuda en rolig sysselsättning, en hälsosam aktiv fritid och en gemenskap i föreningen som en väg in i det svenska samhället. Lillemor Lindell är nationell koordinator för att samordna arbetet över hela landet.

Bild på Lillemor LindellMellan år 2010 och 2015 kom cirka 600 000 personer från 160 olika länder till Sverige. Av dessa kom 21 procent för skyddsbehov, 31 procent för att de har anknytning till någon i Sverige, 19 procent inom EU, nio procent för att söka arbete och fyra procent för studier. Bland de vuxna som kom till Sverige var könsfördelning jämn där 47 procent var kvinnor och 53 procent män. Även den geografiska spridningen är stor där 50 procent bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö och resterande på landsbygden.

Introduktion till föreningslivet för nyanlända

Idrottsrörelsen, främst genom distriktsidrottsförbunden och idrottsföreningar, ges med stöd av medlen möjlighet att erbjuda aktiviteter och grundläggande introduktion till föreningslivet för nyanlända. Det är av vikt att insatserna genomförs i hela landet. En anledning till att RF fick medlen från regeringen är att verksamheten finns i hela landet, har 71 specialidrottsförbund och finns i alla Sveriges kommuner. Drygt två tredjedelar, 65 procent, av alla barn mellan 6 och 12 år tränar och tävlar i minst en föreningsidrott. RF vill med detta arbete verka för att alla inkluderas inom idrotten oavsett det handlar om etnicitet, sexuell läggning, kön, ålder etc.
– Dessa personer kan via idrotten få en bredare ingång till samhället, men idrott har här olika betydelser. Den gemensamma faktorn är dock att den bidrar till ökad hälsa, kultur, mötesplats, vänner, kompetens, gemenskap och engagemang. För en del är det även en arbetssysselsättning som ledare och tränare, säger Lillemor Lindell.

Bild på Lillemor LIndell Våga tänka annorlunda

Men trots den goda geografiska spridningen måste arbetet med att initiera nyanlända breddas, våga tänka annorlunda och satsa på föreningar där människor möts.
– Vissa sporter ökar mer än andra som till exempel cricket som dubblerat sina medlemmar på kort tid. Här gäller det att skapa förutsättningar för att ta emot många nya medlemmar, verka för att locka nya ledare till föreningarna, skapa plats för att mötas och lära känna varandra. I Blekinge och Skåne sker samarbete med SFI för att ge de vuxna nyanlända kunskap om idrott för att själva kunna påverka sin hälsa men även vara en bra förebild och vägledare för sina barn, säger Lillemor Lindell.

Bidrar till gemenskapen

Oavsett bakgrund kan det vara svårt att hitta in i det svenska samhället. Här kan gemenskapen i ett lag eller en förening bidra till gemenskapen och kompisar och tillfälle att träna det svenska språket. De får också del av idrottens värderingar som i sin tur kan ge en bra grund och trygghet för individen och en enklare och snabbare väg in i det övriga samhället.

Tänker lika kring parkour

Idrott kan ha både lika och olika betydelse över världen. Exempel är parkour som utövas på olika platser med olika förutsättningar runtom i världen. De ord som de använder är till exempel att parkour ger en paus, man slutar tänka, ger bra energi på en dålig dag och är tillsammans med andra. Dessa ord används av såväl de som kommer från krigsdrabbade områden som de som bor i Sverige. En stor fördel med parkour är att den kan utföras i alla stadsmiljöer.

Samarbete underlättar

För RF är rollen att stödja centralt, utveckla strukturen och formen för att verka för långsiktighet och ta bort eventuella hinder på vägen. För att underlätta det regionala arbetet bidrar olika aktörer på olika sätt, som till exempel bidrar Röda Korset med transporter till och från idrottslokalerna och Bris och Rädda Barnen stöttar barnen och ungdomarna. Bäst resultat är där det funnits ett nära samarbete mellan till exempel föreningarna, distrikten och kommunerna, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, näringslivet och andra ideella organisationer deltagit. Samverkan är en nyckel i arbetet.

Ta del av Lillemor Lindells presentation från Idrotts- och hälsokonventet