Dokumentation seminariet

Bild på fotografietUnder seminariet om Kroppshets och Övervikt 12 februari 2019 samtalades kring den rådande kroppskulturen, stigmatiseringen i samhället, konsekvenserna av övervikt med ökad risk för sjukdomar och den psykiska ohälsan.

Över hälften av Sveriges vuxna befolkning är överviktiga. Enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket kostar de överviktiga samhället 70 miljarder kronor. Per år! Anledningen till fetman kan bero på ärftlighet, födelsevikt, uppväxtfaktorer, hur många fettceller du bildar tidigt i livet, stress, psykologiska faktorer, livsstil och klasskillnader.

Powerpointpresentationerna finns efter varje dokumentation om föredragen.

Fler och fler blir överviktiga, vad kan och bör vi göra?Bild på Erik Hemmingsson

Erik Hemmingsson, överviktsforskare vid GIH och författare till boken Slutbantat, berättade att de socioekonomiska skillnader avgör både fetma och motion. De bostadsområden som är utsatta har fler överviktiga och rör på sig mindre. Dessutom är skräpmatsreklamen som vänder sig barn skrämmande. Han berättade även att överviktiga har en större andel fettceller jämfört med normalviktiga och många av dessa fettceller gundläggs mycket tidigt i livet.

Ta del av föredraget av Erik Hemmingsson

Bild på Jenny VinglidSå påverkas vi av stigmatiseringen av vikt som finns i samhället

Jenny Vinglid är generalsekreterare vid Riksförbundet HOBS – Hälsa oberoende av storlek, som är till för drabbade och anhöriga. Hon berättade om de hårda ord överviktiga möter så gott som dagligen –både från kompisar i klassen, vuxna i närheten, men även främmande personer. Idag är var fjärde tioåring överviktig och kan ha hört dessa negativa ord. Även skolan och medier har ett ansvar för att minska stigmatiseringen mot överviktiga i samhället.

Ta del av föredraget av Jenny Vinglid

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster

Bild på Elin Ekblom Bak

Elin Ekblom Bak är lektor vid GIH och hon föreläste om att vårt dagliga rörelsemönster har förändrats. Vi har gått från att vara mer naturligt dagligt aktiva, till att bli mer passiva. En studie från Scapis som studerat hur mycket svenska kvinnor och män rör sig visade att endast sju procent nådde upp till den dagliga rekommendationen om 150 minuter i veckan av medel- eller högintensiv aktivitet. De som deltog i skolans idrott- och hälsalektioner och är aktiva på fritiden bidrar till ett mer aktivt liv, högre kondition och bättre hälsa senare i livet.

Ta del av föredraget av Elin Ekblom Bak

Bilder från publiken

Många kom till GIH för att ta del av seminariet. I publiken fanns personal från sjukvården, apotek, skolor, patientorganisationer, träningskedjor, folkrörelser, kommunpolitiker, universitetsanställda och studenter. Publiken var aktiv och ställde frågor till panelen som bestod av de Erik Hemmingsson och Jenny Vinglig, utredare Pia Lindeskog vid Folkhälsomyndigheten och professor Håkan Larsson vid GIH.

Se bilder från publiken