Ida Al Fakir

Jag undervisar främst inom lärarutbildningarnas utbildningsvetenskapliga kurser samt handleder uppsatsarbeten på grundnivå och avancerad nivå. Jag är även biträdande handledare till en doktorand inom forskarskolan SMOVE, Hållbar daglig rörelse i förskolor och skolor.

Mina forskningsintressen omfattar 1900-talets svenska välfärds- och folkhälsohistoria, med särskilt fokus på kunskapsproduktion och praktiker rörande minoriteter. Jag hämtar teoretisk och metodologisk inspiration från de breda vetenskaps- och teknikhistoriska (STS) och kunskapshistoriska fälten.

Mina forskningsprojekt har oftast befunnit sig i gränslanden mellan medicinhistoria och välfärdsstatens historia samt minoritets- och migrationsstudier. Konkret har jag bland annat undersökt hur romer har kartlagts och hanterats av olika aktörer såsom präster, läkare och samhällsvetare.

Min avhandling undersöker en socialmedicinsk undersökning av svenska romer genomförd på 1960-talet. Denna så kallade Zigenarundersökning finansierades av Arbetsmarknadsstyrelsen och genomfördes av socialmedicinska, epidemiologiska, genetiska, etnografiska, utvecklingspsykologiska och pedagogiska tjänstemän och forskare från Uppsala och Stockholm, med assistans av socialkuratorer och läkarstuderande. Praktisk ledare var socialläkaren John Takman.

Myndigheternas syfte med undersökningen var att inhämta underlag för inkluderande interventioner inom skola, utbildning och arbete. Forskarna å sin sida hade även vetenskapliga ambitioner vilket bidrog till att undersökningen expanderade över både tid och plats. Detta analyserar jag ur medborgarskapsteoretiska och vetenskapshistoriska perspektiv, vilket för mig till slutsatsen att Zigenarundersökningen främst bidrog till att etablera forskarna som goda medborgare, snarare än att främja romers sociala medborgarskap.

Jag har även undersökt Svenska kyrkans inställning till romer och resande, samt hur man inom kyrkans ledande skikt arbetade med sociala och etniska minoriteter under första halvan av 1900-talet.

Mitt nuvarande projekt "Att klassificera det oklassificerbara. Etnicitet i svenska register och epidemiologisk kunskapsproduktion, 1950-2020" är finansierat av Vetenskapsrådet 2022-2025. I detta utforskar jag hur svensk epidemiologisk forskning har hanterat etniska skillnader från 1950 till 2020. Epidemiologiska studier utgår ofta från hälso- och befolkningsregister som samlar information på individnivå, men endast sådana uppgifter som bedöms vara etiskt försvarbar. Efter 1945 års befolkningsundersökning upphörde man att registrera etnicitet i svensk statistik, och 1973 blev det olagligt. Epidemiologer har därför behövt utveckla alternativa metoder för att undersöka hälsotillståndet bland etniska minoriteter i Sverige. Syftet med projektet är att undersöka de praktiker av klassificering, kategorisering och epidemiologisk kunskapsproduktion som utvecklades då etnicitet upphörde att vara en gångbar kategori efter andra världskriget. Projektet fokuserar på två nivåer: datainsamlingsnivån (vilka forskningsfrågor, insamlingsstrategier, metoder och begrepp som använts, vilka discipliner som involverats), samt analysnivån (valda nyckelvariabler och faktorer och hur de har kopplats till varandra).

Jag är även deltagare i forskningsgruppen Research in Education & Movement Culture som är en tvärvetenskaplig forskningsgrupp som bedriver humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning om rörelse, kultur och samhälle.

• Research in Education & Movement Culture

Jag samverkar främst i folkbildande och inkluderande syften med bland annat Forum för levande historia, SVT, UR, IHRA