Komplext och orättvist att bedöma ungas rörelseförmågor

  • Bild på Anna TidénAnna Tidéns avhandling behandlar den problematik som framkommer när barns och ungdomars rörelseförmåga bedöms.
  •  
  • Resultatet visar att de motorik- och rörelsetester som används i forskning och undervisning gynnar de som redan är aktiva i traditionella idrotter. I studien framkommer också att de senaste kursplanerna i idrott och hälsa har en mer holistisk framskrivning av rörelseförmåga, vilken kan vara svår att bedöma och betygsätta för lärare i ett målstyrt betygsystem.

I avhandlingen "Bedömningar av ungas rörelseförmåga – en problematisering och validering" handlar en studie om styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa som har influenser av begreppet Physical literacy. Begreppet har utgångspunkt i fenomenologiska och filosofiska teorier där individen och individens upplevelser sätts i centrum och syftar till att individen med självtillit, kunskaper och rörelseförmåga kan utveckla ett intresse för rörelse i ett livslångt perspektiv. Studien visar på de spänningar som kan uppstå när ett holistiskt synsätt ska omsättas i praktiken.
 
– Lärare i idrott och hälsa har en svår uppgift att lösa i praktiken då de å ena sidan ska utveckla intressen, kunskaper och förmågor för en fysiskt aktiv livsstil och å andra sidan betygsätta dessa, säger Anna Tidén.

I avhandlingen framkommer att den rörelseförmåga som värderas i många motorik- och rörelsetester konstruerar en "smal" syn på vad att ha rörelseförmåga kan innebära. De barn som behärskar att snabbt och säkert dribbla bollar med händer och fötter eller att kasta bollar långt eller pricksäkert gynnas ofta. Barn och ungdomar som har andra rörelseförmågor riskerar att marginaliseras och deras rörelseförmåga värderas inte som viktig i test- och bedömningskontexten.
– Här finns en fara eftersom de elever som har andra rörelseförmågor riskerar att missgynnas och deras rörelseförmåga värderas inte som viktig i dessa sammanhang, säger Anna Tidén.

I avhandlingen valideras ett bedömningsverktyg, NyTidstestet, som omfattar sammansatta och komplexa rörelser utvecklat för elever i skolåldern. Valideringen resulterade i att testet mäter fyra olika kategorier av rörelsekapaciteter:

  • - styrka i form av grip-, axel- och bålstyrka samt koordination
  • - stabilitet och rotationer
  • - hantering av bollar i form av att kasta, fånga och studsa under rörelse och
  • - dynamisk balans och koordination

– Likt andra tester fångar NyTidstestet en del av vad en allsidig rörelseförmåga kan innebära även om testet främst bidar med kunskaper om mer komplex rörelseförmåga, säger Anna Tidén.

I en studie undersöks rörelseförmåga och intresset för fysisk aktivitet hos elever i 15-årsåldern och de följs upp nio år senare. Syftet är att undersöka om det är viktigt att ha en utvecklad rörelseförmåga för att utveckla ett intresse för fysisk aktivitet senare i livet. Resultatet visar att de elever som bedömts ha en mindre utvecklad rörelseförmåga vid 15-års ålder inte är ett hinder då de som 24-åringar intresserar sig för en mängd olika fysiska aktiviteter. Däremot finns skillnader mellan grupperna i hur ofta och intensivt de anger att de rör på sig. Drygt 70 procent av de som blivit bedömda att ha en utvecklad rörelseförmåga tenderar att röra på sig mer intensivt jämfört med 40 procent av de som blivit bedömda ha en mindre utvecklad rörelseförmåga.

Avhandlingen finns på GIH:s publikationsdatabas DiVA. Läs mer på www.gih.se/disputationAT