Drygt fem procent av idrottsaktiva har utsatts för sexuella övergrepp

Bild på Susanne JohanssonFokus i avhandlingen har varit sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare. Idrottsaktiva har svarat på enkäter och genomfört intervjuer och resultatet visar att 5.5 procent blivit utsatta för sexuella trakasserier eller utnyttjande av tränare.
– Att verka på elitnivå innebär en hårdare och tuffare miljö som kan bli mer riskfylld. Då relationen mellan tränare och idrottsaktiv är mer fördjupad kan det medföra att det är mer vanligt med sexuella övergrepp inom elitidrotten, säger Susanne Johansson, doktorand vid GIH.

Avhandlingen bekräftar förekomsten av sexuella trakasserier och övergrepp idrotten i Sverige och syftet med avhandlingen har varit att undersöka de idrottsaktivas erfarenheter av sexuella relationer, förekomst av sexuella övergrepp och ökad kunskap om relationerna och övergreppen. Deltagarna i studien har valts ut i samarbete med Statistiska Centralbyrån där närmare 500 slumpmässigt utvalda 25-åriga män och kvinnor som är eller har tidigare varit elitaktiva har svarat på en enkät. Det genomfördes även djupintervjuer med elitidrottande kvinnor mellan 23 och 30 år som har haft en sexuell relation med sin tränare under sin idrottskarriär.

Resultatet visar att 5,5 procent uppger att de blivit utsatta för någon form av sexuella trakasserier och utnyttjande av tränare. Samtliga tränare har varit män, men analysen visar att det finns små skillnader bland utsatta idrottare vad gäller kön, ålder, idrottsnivåer och individuella idrotter eller lagsporter.
– Män är överrepresenterade vad gäller sexuella trakasserier och en anledning kan vara att det är ovanligt med kvinnliga tränare inom herridrotten, säger Susanne Johansson.

Studien visar också att sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare kan vara problematiska även när det finns samtycke. Dessa relationer är inte socialt accepterade, vilket innebär att relationerna hålls hemliga och därmed skapas ännu större problem och sårbarhet.
– Tystnaden och hemlighållandet bidrar till att vissa sexuella relationer osynliggörs och därmed ökar idrottares utsatthet. Här bildar etiska och professionella gränser, makt och samtycke en gråzon och här behövs ökad kunskap, uppmärksamhet och rutiner inom idrotten – både vad gäller både lagliga, samtyckande sexuella relationer och sexuellt utnyttjande, säger Susanne Johansson.

En viktig analys är att idrottsrörelsen måste belysa sakfrågan och ta sitt ansvar.
– Genom att utbilda idrottsledare, tränare och föräldrar så blir de uppmärksammade på frågan och kan i ett tidigt skede agera om allt inte står rätt till. Här gäller det även att ta fram riktlinjer och kontaktpersoner – både inom utanför idrottsrörelsen – och bör i första hand göras på lokal nivå så att de aktiva får svar på frågor om vad de ska göra om detta händer i deras förening.

Läs hela avhandlingen "Sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare. Kärlek, samtycke och sexuellt utnyttjande" på gih.se/disputationSJ