Francesca Racioppis föreläsning

Bild på Francesca RacioppiFrancesca Racioppi, forskare vid World Health Organisation, WHO, inleder sin föreläsning med att hon inte vill ta på sig äran själv med att bli utsedd till hedersdoktor. Hon menar att äran ska gå till WHO som inte hade kunnat genomföra sina insatser utan de forskare som i många år har arbetat för att få in den dagliga fysiska aktiviteten i den breda politiska agendan.
– Vi står mellan forskning, vetenskap och beslutsfattande. Vi lär av vetenskapen för att förstå vad det innebär för beslutsfattarna då de fattar besluten att skydda och bevara vår hälsa.

En av föregångarna inom fysisk aktivitet var Mercurialis som levde under renässansen. Han, liksom Michelangelo och Galileo Galilei, var enormt rik och hade råd med en mer fri livsstil. Han publicerade en bok på 1600-talet som är den första som band ihop fysisk aktivitet med hälsa – cirka 50 år innan kunskapen om hur blodcirkulationen fungerar...
– Men han hade en intuition och staplade upp många olika aktiviteter som kan användas för fysisk aktivitet, men här saknas cykel då den ännu inte var uppfunnen. Om den då hade funnits är jag övertygad om att även denna skulle ha varit med...

Först förstå forskningen – sedan översätta den

År 2010 publicerades den första globala rekommendationen om fysisk aktivitet och hälsa. Om man jämför den lista med de aktiviteter som publicerades på 1600-talet påminner de om varandra. Skillnaden mellan dessa listor är att de är byggda på intuition respektive bevis. Mercurialis var intuitiv och bra på att observera, men hade inga vetenskapliga bevis på att länka samman hälsofördelarna han observerade med vetenskapen. Idag har vi den kunskapen...
– Vi lär oss att det tar lång tid att först förstå forskningen för att sedan översätta den till riktlinjer. Om vi jämför med rökning, som vi alla vet är farligt för hälsan, så började forskningen kring eventuella risker med att röka på 1950-talet. Det har tagit 55 år att få vetenskapligt bevis på att det är förenat med en fara att röka.

Bild på Francesca RacioppiEffekt av att använda trappor

Den kanske första forskaren som studerade kombinationen hjärt- och kärlsjukdomar var Jerry Morris. Han genomförde en undersökning år 1949 som visade att de stillasittande förarna i Londons dubbeldäcksbussar hade högre kardiovaskulära sjukdomar än konduktörerna som gick upp och ned i trappan.
– Detta var kanske den första studie som visade på att fysisk aktivitet har en påverkan på våra liv. Ändå tog det fram till mitten av 80-talet innan The New England Journal of Medicine publicerade en av de första studierna som kvantifierade effekten vad gäller hälsofördelarna med att använda trapporna. Efter detta tog det ytterligare 20 år innan det togs fram en policy...

Forskning kring fysisk aktivitet är förutsättningen

Europas forskare har varit viktiga, framför allt i de nordiska länderna, med sitt arbete med att ta fram vetenskapliga bevis vad gäller fysisk aktivitet och hälsa och dessa resultat har påverkat politiker att tänka i nya banor. År 2015 lanserade WHO en europeisk strategi över fysisk aktivitet.
– I år är det dags för The World Assembly att ta fram en global strategi över fysisk aktivitet. Detta är en enorm prestation och skulle inte vara möjligt om inte forskningen kring fysisk aktivitet och hälsa har funnits!

Föroreningar är starkt förknippade med vår hälsa

Enligt Francesca Racioppi är det en enorm tillgång om vi kan reflektera över vad som har gjorts de senaste 20 åren inom de olika områdena sport, promotion, fysiologi, biomekanik och idrottsforskning, som alla på något sätt är sammankopplade till fysisk aktivitet.
– Jag har funderat på hur WHO har förändrat sitt sätt att tänka under den här tiden vad gäller fysisk aktivitet. I mitten av 90-talet började vi förstå vilka problem som relaterades kring urbanisering, transporter och hälsa där vi hade kunskap om skador, transporter, föroreningar och buller. Vi började nu titta på de klimatförändringar på utmanande och begränsande sätt för att ta reda på vad som orsakar föroreningen. Nu vet vi att föroreningar är starkt förknippade med vår hälsa. Det är ett komplicerat samband med olika komponenter och här är det viktigt att veta inom vilket område eller bransch vi ska inrikta oss på så det inte orsakar problem inom ett annat område.

Löser ett problem och skapar ett större

Det gäller även att analysera forskningsresultaten. Här nämner Francesca en studie från Storbritannien som undersökte barnadödlighet med anledning av trafikolyckor. Den visade att minskningen inte beror på att vägarna är mer säkra utan för att barnen har tagits bort från vägarna. Barn varken cyklar eller går till skolan utan föräldrar skjutsar dem.
– Vi agerar med goda intentioner men vi missar helheten. Vi löser ett problem men skapar ett annat större...

Bild på Francesca RacioppiDen saknade pusselbiten

Den stora utmaningen i början av 2000-talet var inaktiviteten. En pusselbit som saknades tidigare.
– Detta förändrade vårt sätt att se på transporter och för första gången tittade vi inte bara på riskerna utan även fördelarna med transporterna som kan förbättra hälsan. Det var väldigt användbart – inte bara ur ett politiskt perspektiv – och det hjälpte oss att gå ut med något positivt ur ett transport- och klimatperspektiv. Tidigare var vi i oppositionen men nu sitter vi alla i samma båt mot samma riktning för att göra det urbana livet bättre.

Fysisk inaktivitet dödar oss...

I Europa ser vi att cirka en miljon invånare är fysisk inaktiva. Vid en jämförelse med rökning visade det sig att det är lika farligt att sitta still som det är att röka. Alla beslutsfattare vet att det är hälsofarligt att röka, men inte alla vet att fysisk inaktivitet är lika farligt.

Cykel är billigare än att köpa bil

En europeisk studie visar att cirka en av tre är inte tillräckligt fysiskt aktiva. I denna studie ingick förutom de europeiska länderna totalt 53 medlemsländer med länder inom den östra delen i Europa, Israel och Balkanländerna. Den totala summan är 100 miljoner människor, vilket är en utmanande siffra...
– Det finns inga organisationer eller verksamheter som kan sätta upp interventioner för att förhindra detta. På frågan om varför de är inaktiva så svarade de att de inte har tid. Därför är den stora utmaningen hur vi kan få fler att bli fysiskt aktiva i deras vardagliga liv. Fördelen med Europa är att här finns bättre förutsättningar för att få fler att börja cykla då det finns cykelbanor till skillnad från de länder som knappt har en vägren att cykla på. Så hur kan vi göra fysisk arbetspendling attraktivt? Några argument är att det är billigare än att köpa en bil, du kommer fram fortare och det ger bättre livskvalitet. Vi vet också att hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer, vilket innebär att dessa kan ersättas med att cykla 15 minuter eller gå 30 minuter. Den stora fördelen är att detta inte kräver extra tid då resan till och från jobbet ändå skulle göras.

Min stad är annorlunda...

Ett problem som uppstått är att om du som borgmästare i en europeisk stad ska investera i cykel- och promenadstråk. Då kan det uppstå en konflikt med bilister som menar att det blir färre parkeringsplatser och körbanor. Borgmästare instämmer med WHO:s riktlinjer och rekommendationer men säger att deras stad är annorlunda...
– Det tog tid för oss att svara på denna fråga, men svaret kom från studie från Oxfords universitet som visar att de som regelbundet cyklar eller går minskar dödligheten med tio procent. Det finns en enorm fördel att satsa på denna grupp – utan att ta hänsyn till de extra fördelarna vad gäller utsläppen – en investering för framtiden!

Bild på Francesca RacioppiCykling skapar nya arbetstillfällen

Ibland uppstår en konflikt från de som menar att vi vill ta bort alla bilar, förstöra för de yrken där transporter ingår.
– Här menar vi att det medför nya arbetstillfällen som till exempel hyrcyklar. Det ska tas fram strategiska platser där cyklarna ska vara, anställda som ser till att fylla på dessa cykelställ, betalningsmöjligheter – både enkla och mer sofistikerade arbetstillfällen. Här är det viktigt att lyfta fram olika fördelar som att cykling inte bara hjälper folkhälsa utan skapar även fler arbeten.

HEATs verktyg användbart för flera yrkesgrupper

WHO vänder sig särskilt till de som bestämmer hur stads- och transportplanering då de ska ta stor hänsyn till cykel- och gångbanor. Därför utvecklades ett verktyg som heter Health Economic Assessment Tool, HEAT, som har till uppgift att uppskatta värdet av minskad dödlighet som följer av regelbundna promenader eller cykling. Francesca Racioppi har som forskare varit tongivande i att initiera detta.
– Det tog många år att utveckla detta verktyg med stort stöd från flera forskare inom fysisk aktivitet, biologi, transportekonomi, miljövetenskap och luftföroreningar. Den stora bredden av forskare har gjort att fler yrkesgrupper kan använda verktyget för att se de olika effekterna ur både hälsoperspektiv och ekonomiska kostnader. I detta arbete har vi behövt ta hänsyn till 53 medlemsländer där kunskapen om fysisk aktivitet och transport skiljer sig enormt! Och vi ville ha vetenskapliga bevis, vilket är WHO:s grundkrav, och att verktyget ska vara användbart. Vi ställde oss den enkla och svåra frågan: om vi cyklar och går tillräckligt mycket blir det ekonomiskt lönsamt ur ett hälsoperspektiv med tanke på den minskade dödligheten? Här ville vi även få in föroreningar och trafikskador för att få beslutsfattarna att ta del av verktyget.

Fördelar med att satsa på aktiv arbetspendling

Vid denna tidpunkt kom det flera olika studier som visade på fördelar med att satsa på fysisk arbetspendling vad gäller transporter, miljöföroreningar, folkhälsa och stadsplanering. Detta bidrog till att politikerna uppmärksammade denna fråga och WHO tog därför fram riktlinjer som bidrog till att fler länder och städer började investera i att underlätta för gående och cyklister.

Francesca avslutade sin föreläsning med att tacka alla forskare som bidragit till att få fram vetenskapliga data och kunskapsunderlag så att WHO har tagit fram sina rekommendationer vad gäller att påverka politiker vad gäller stadsplaneringens hänsyn till och utrymme för cyklister och gående.