Hur hjärnan påverkas av stillasittande och träning

Örjan Ekblom, docent och Med. dr. i fysiologi, forskar kring hur fysisk aktivitet, stillasittande och kondition påverkar människans fysiska och mentala hälsa. I föreläsningen "Hur hjärnan påverkas av stillasittande och träning" fick vi svar om det är farligt att sitta still och varför lagom träning, lite sittande och hyfsad kondition ökar vår hjärnhälsa.

Bild på Örjan EkblomStillasittande svårt att bedöma till skillnad från fysisk aktivitet som hur många kilometer löparrundan var eller hur många steg som togs under gårdagen. Här har tv-tittandet lyfts fram som ett exempel på hur man kan mäta stillasittande. Hur farligt är det att sitta still?

– När vi rör oss drar muskeln ihop sig och frigör myokiner, vilket är ett signalämne som styr hela ämnesomsättningen. Rörelserna hjälper musklerna att skicka signaler till närliggande organ och hjälper muskeln att själv ta upp glukos. Det påverkar även så att kärlen mår bra och att fettväven håller sig i schack. Om vi inte rör på oss blir det stopp i systemet, vilket ökat både fettmängden i kroppen och kan bidra till kärlsjukdomar, säger Örjan Ekblom.

Det pågår studier om hur länge man bör sitta innan det blir farligt. I en studie delades försökspersoner in i tre grupper där den ena fick sitta i fem timmar utan att ta pauser. Den andra gruppen ställde sig upp var tjugonde minut och den tredje gick på ett rullband var tjugonde minut. Resultatet visade att den grupp som var helt stillasittande var den som hade mest ökad risk att bli sjuk. Däremot var skillnaden inte så stor mellan de som ställde sig upp och de som rörde på sig. Här krävs mer studier för att utröna vilka aktiviteter som är bäst lämpade för hälsan och i vilka intervaller.

Motion påverkar minne och beslutsfattande

Vid en studie som genomfördes under åren 2011 och 2012 mättes äldre människors hjärnor med hjälp av magnetröntgen för att se om fysisk aktivitet påverkar hjärnan. 120 försökspersoner delades in i två grupper där den ena gruppen inte fick röra på sig och den andra tränade tre gånger i veckan. Den senare gruppen inledde i början av sin träningsperiod med tio minuters promenader som successivt utökades till 40 minuter. Försöket pågick under ett år och resultatet visade att den grupp som tränade hade förbättrat både sin kondition och volymen i hippocampus, som påverkar både vårt korttidsminne och för att bilda nya minnen. Här ser vi att träning påverkar både vårt minne och beslutsfattande, det vill säga vår kognition och att det finns bevis för att kondition och anatomi hänger ihop.

En hastig promenad räcker...

Forskare har mätt blodflöden under fysisk aktivitet där det visat sig att man inte måste träna intensivt för att öka hjärnhälsan utan det räcker med en hastig promenad. Däremot minskar effekten om man slutar att träna och detta gäller även vid vila. Med det menas att de med bättre kondition har även en bättre funktion vid vila.

Hjärnan lär sig genom att göra det lättare eller svårare för en signal att ta sig fram, vilket med andra ord definieras som plasticitet. I en studie har plasticiteten mäts och försökspersoner delades in i två grupper där den ena fick sitta och den andra tränade. Här mättes plasticiteten både innan och efter de olika perioderna och resultatet visade att förutsättningarna till inlärning påverkades positivt av träning. Studier har även visat att lärande med hjälp av främst konditionsträning har störst effekt hos barn och äldre.

Olika studier pekar mot samma svar – fysisk kondition har en effekt på hjärnans kognition. Mekanismer, fysiologi och anatomi samverkar för en förbättrad funktion och den påverkar även vår förmåga vid inlärning, sinnesstämning, stress, sömn och social interaktion. Däremot vet vi inte hur mycket kondition och rörelse som behövs för att nå dessa effekter.

Sämre kondition bland dagens unga

Elever i skolan kan påverka sina resultat med hjälp av kondition. Studier har visat att de elever som har god kondition har även bra resultat i läsning och matematik, vilket tyder på att även här att kondition och kognition hör ihop. Däremot säger det ingenting om det sociala stödet de har hemifrån med föräldrar som uppmuntrar och skjutsar till och från träningar.

– I de studier om konditionsvärde som genomförts vid GIH kan vi tydligt se att barn från 1980-talet hade mycket bättre kondition än vad barnen har idag. Det är även en stor skillnad mellan flickor och pojkar där pojkar är mer aktiva än tjejerna. En orsak kan vara att idag sitter många ungdomar framför sina datorskärmar och en del anser att detta kan vara en anledning till att så många av dagens ungdomar har sämre kondition än tidigare. Däremot är vi inte lika negativt inställda mot om ungdomarna sitter och studerar... Vad vi däremot vet är att de som har god kondition ökar inlärningsförmågan, vilket i sin tur kan ge bättre betyg. För att undvika för mycket stillasittande framför tv:n är ett bra tips att använda reklampauserna att röra på oss. På så sätt är vi fysiskt aktiva med jämna mellanrum, säger Örjan Ekblom.