All rörelse är bra - inte bara den planerade

Bild på Elin Ekblom BakElin Ekblom Bak är medicine doktor i medicinsk vetenskap och hennes föreläsning "All rörelse är bra rörelse" handlar om det inte bara är den planerade träningen som är viktig. Men vad består då fysisk aktivitet av? Det är all muskelrörelse som ger en ökad energiomsättning och här räknas även all vardaglig aktivitet.

– Idag möts vi av bilder på vältränade kroppar tagna i gym, men väldigt sällan ser vi bilder på hur vi tar oss till och från våra arbeten. Dessa intryck påverkar oss så pass mycket att vi inte räknar in även de vardagliga rörelserna som viktiga för vår hälsa, säger Elin Ekblom Bak.

Att vara aktiv eller träna med lite högre intensitet är oerhört viktigt, vilket en studie av Janssen och medarbetare från 2013 visar. Resultatet visar att den förväntade livslängden för studiedeltagarna ökade med drygt tre timmar för varje timme en 20-åring var fysiskt aktiv med måttlig intensitet. För varje timme av högintensiv aktivitet så ökade den förväntade livslängden med mellan fem och sex timmar. Att träna är således inte bara en investering för stunden utan även för framtiden!

Endast sju procent rör sig tillräckligt

De nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet för vuxna säger att fysisk aktivitet av måttlig intensiv aktivitet ska vara minst 150 minuter i veckan. Med måttlig intensitet menas här att man ska börja känna sig lite andfådd och varm. Däremot visar större svenska populationsstudier att få når upp till dessa rekommendationer. I den stora SCAPIS-studien som bland annat undersöker aktivitetsvanor hos män och kvinnor mellan 50 och 64 år, var det enbart sju procent som nådde upp till de nationella rekommendationerna.

Därför blir den vardagliga aktiviteten viktig för majoriteten av den svenska befolkningen. Att cykla eller gå till arbetet, gå och prata med andra arbetskamrater i stället för att maila eller välja trapporna istället för hissen kan vara viktiga val för hälsan. En stillasittandelivsstil ökar nämligen risken för typ 2 diabetes, sämre blodfetter och övervikt, men också insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och förtida död.

Drygt tio kilos ökning vid stillasittande livsstil

Långvarigt sittande med inaktiva muskler under många timmar under en dag innebär bland annat en låg energiomsättning, något som tillsammans med ett högt energiintag ökar risken för ohälsosam viktuppgång. För att förstå betydelsen av vardagliga aktiviteter för energiomsättningen kan man jämföra två personers vardag; båda joggar 30 minuter per dag för att nå upp till gängse rekommendationer, men därutöver lever de helt olika aktiva liv. Den ena personen har en mycket stillasittande livsstil där hen åker bil till och från kontoret, sitter vid sitt skrivbord hela dagen och ägnar mycket av kvällen framför datorn och tv:n. Den andra personen har en mer aktiv vardag där hen åker kommunalt till arbetet, vilket innebär både promenad till hållplatsen och stående eller sittande under resan. Dessutom har hen ett arbete som kräver att hen står och går majoriteten av arbetstiden. Kvällen spenderar hen med att fixa i hemmet och gå ut med hunden. Den teoretiska skillnaden under ett år i daglig energiomsättning mellan dessa två personer kan summeras till ett energiinnehåll i drygt tio kilo kroppsfett.

Vårt beteende och våra möjligheter till att vara vardagligt aktiv och att träna styrs av en komplex miljö med olika möjligheter och begränsningar att vara aktiva. Dessutom påverkas vi av vår närmiljö, infrastruktur, social miljö, klimatet, media, lagar och kultur. Att förändra närmiljön och "bygga tillbaka" en mer aktiv vardag är en av hörnstenarna för att motverka en stillasittande livsstil.