Dokumentation om sjukvårdens ansvar

På GIH:s seminarium i Almedalen diskuterades hur sjukvården kan ta ett ansvar för att förebygga välfärdssjukdomar. Fysisk aktivitet på recept, FaR, förebygger och behandlar många sjukdomar. GIH har inrättat en Friskvårdslotsmottagning som underlättar för de som fått FaR och hjälper dem att bli mer fysiskt aktiva via egenaktivitet eller hos någon friskvårds- och idrottsaktör.

Bild på Elin Ekblom BakElin Ekblom Bak forskar om betydelsen av stillasittande och fysisk aktivitet och är ansvarig för GIH:s Friskvårdslotsmottagningen. Hon inledde sin presentation genom att berätta att de vanliga folksjukdomarna som demens, diabetes, högt blodtryck, cancer och hjärt- kärlsjukdomar ökar för personer över 65 år och att ökningen fortsätter fram till år 2025 att öka enormt.
– Det är inte försent att förhindra denna utveckling men för ta ett proaktivt ansvar att undvika sjukdomar gäller det att agera nu. 

Skillnader i livslängd

I Sverige finns det stora socioekonomiska skillnader vad gäller den förväntade livslängden. De som har hög utbildning har en längre livslängd jämfört med de med lägre utbildning.
– Vi vet sedan tidigare att det är en stor skillnad på levnadsvanor, men först nu vet vi att det även påverkar hur länge vi lever.

Bild på cirkeldiagrammetVårt samhälle har förändrats vad gäller hur mycket vi rör på oss. I den nyligen genomförda SCAPIS-studien mättes hur mycket de deltagande männen och kvinnorna rörde på sig. Cirkeldiagrammet symboliserar den vakna tiden och den röda delen visar hur stor del av tiden vi sitter, den blå är den lågintensiva delen och den minsta delen visar där vi rör på oss tillräckligt. I den här studien nådde endast en av tio upp till rekommendationen att röra på sig en halvtimme om dagen.
– Vi vet att vi sitter väldigt mycket, vilket är en stor riskfaktor till många sjukdomar, men den del där vi är lågintensiva kan vara nyckeln till större fysisk aktivitet i våra liv. I skolor, på arbetsplatser och fritid samt transport är viktiga arenor för att öka den fysiska aktiviteten.

Kompletterar utan att konkurrera

Informationskampanjer kan vara lyckosamma om de förmedlar individanpassade aktiviteter. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en sådan lösning. På receptet skriver vårdpersonal hur patienterna ska röra sig och de planerar in ett samtal och uppföljning efter två till tre månader. Under denna tid och framöver ska patienten få stöd hos olika friskvårdsaktörer. Detta system är implementerat i Sverige och studier visar att de som börjar aktivera sig är lika effektivt som om de tar ett piller. Dessutom minskas kostnaden för arbetsgivaren och hälso- och sjukvården med 22 procent på grund av minskad sjukfrånvaro.
– Det finns dock problem där hälso- och sjukvårdspersonalen uppger att de inte har tid och kompetens vad gäller fysisk aktivitet. Därför tog GIH initiativet till att starta Friskvårdslotsmottagning. De som bemannar dessa är GIH:s hälsopedagoger som kan hjälpa patienterna med att förändra deras beteenden. De konkurrerar inte med övrig sjukvårdspersonal utan skapar en hälsovård som är proaktiv i stället för preventiv. Den återkommande frågan är hur vi ska hitta lösningar som passar alla att bli fysisk aktiva. Svaret för en hållbar framtid är prevention– men vem tar ansvaret...

Bild på panelen i AlmedalenPanelen består av Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten, Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet, Hans Karlsson, ansvarig för vård och sjukvård SKL, Ella Bohlin, barn- och äldrelandstingsråd SLL, Cecilia Winberg, vice ordförande Fysioterapeuterna och Lena Kallings, med dr vid GIH.

”Vården kan inte ta hela ansvaret”

På frågan vad Folkhälsomyndigheten gör för att nå folkhälsomålen vad gäller fysisk aktivitet svarar Johan Carlson:
Bild på Johan Carlson– Vi ansvarar för en del av detta, men det kan inte enbart ligga på vården. Den får inte kompensera de brister som finns i fysisk aktivitet innan människor når vården. Här måste kunskap och inspiration finnas hos skolan och samhället i stort. Dessutom har vi omedvetet tagit bort sätt att röra på oss och installerat rulltrappor och fjärrkontroller i bostaden. Ett stort problem är även det socioekonomiska. Vi vet att de med högre utbildning har bättre förutsättningar jämfört med andra grupper.

Bild på Sineva RibeiroVårdförbundet företräder barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Vad gör ni för att nå folkhälsomålen?
– Barnmorskor noterar redan på MVC vilka barn som kommer att behöva stöd. När dessa barn sedan går vidare till BVC och skolhälsovården så följer inte journalerna med. För att lyckas måste vi arbeta med både prevention och promotion, det vill säga innan något har hänt för att stödja föräldrar till de här barnen. Våra grupper har ett ansvar att utbilda och hålla i utbildningar för patienter, men det är svårt. För att lösa detta måste vi samarbeta, säger Sineva Ribeiro.

Hans Karlsson vid SKL instämmer i synpunkterna:
– Jag tror vi måste göra en förändring så att MVC, BVC och skolor hänger bättre ihop så att inte informationsspärrar finns mellan de olika delarna. Här gäller det att tidigt följa den som har ett behov för att underlätta kommande beslut.Bild på Cecilia Winberg

Vad gäller fysioterapeuterna – vad behövs för att införa stöd och promotivt arbete?
– Våra medlemmar säger att de kan fysisk aktivitet men behöver mer kunskap vad gäller övriga levnadsvanor. De behöver även ett ledarskap så att det finns ett stöd för detta hälsofrämjande arbete, säger Cecilia Winberg.

Sjukvården bäst på akuta sjukdomar

Bild på Hans KarlssonHur ser SKL på promotiva möten med patienterna?
– Hälso- och sjukvården är inte förberedd på att arbeta preventivt utan arbetar mer för människor med akuta och kroniska sjukdomar. Här behövs verktyg som motiverande intervjuteknik, FYSS och FaR för att hitta nya lösningar på dessa problem. Vården kan inte ta hela ansvaret men vården kan bidra, säger Hans Karlsson.

Även Ella Bohlin har synpunkter på svensk sjukvårds förebyggande arbete:
– Det fungerar väldigt bra när det gäller akuta insatser som till exempel bilolyckor, cancerbehandling och hjärt- och kärlsjukdomar, men vi är sämre på prevention. Primärvården har mycket att göra och är tungt belastade men vi måste ta oss an även det promotiva arbetet. Även ersättningssystemet bör ses över där vi idag ersätter för sjukdom. Jag tror vi måste vända på det så att en områdesansvarig som ser till att befolkningen är frisk får bidrag och om den är sjuk får man avdrag.

Förebyggande med från början

Bild på Ella BohlinKristdemokraterna i Stockholms läns landsting har tidigare sagt att ett folkhälsoperspektiv måste finnas med inom många av kommunens ansvarsområden; i skolan, stadsplaneringen och i särskilt riktade folkhälsoinsatser. Hur arbetar ni för att få in detta förebyggande arbete?
– Det ska vara självklart att redan från början utgå från att man ska kunna gå och cykla när man bygger städer, bostadsområden och skolor. Jag tror även att ansvaret börjar i familjen och i skolan. Där ska det goda ansvaret börja och det är bra om barnen ser att föräldrarna joggar några gånger i veckan och inte åker bil i onödan så att det blir en del av en livsstil, säger Ella Bohlin.

Däremot breder ohälsan ut sig i Stockholms län och för att undersöka folkhälsan gör SLL vartannat undersökningar.
– Resultaten visar att stockholmare är nöjdare och smalare än övriga delar av Sverige, men det skiljer sig åt mellan de olika stadsdelarna. I sämre socioekonomiska stadsdelar är 55-59 procent av befolkningen överviktiga jämfört med innerstaden där siffran är 27 procent. Så här finns stora hälsoklyftor som vi landstingspolitiker arbetar med, säger Ella Bohlin.

FaR exporteras till Europa

Bild på Lena KallingsEU-kommissionen vill införa den svenska metoden FaR i flera EU länder. Hur skulle du vilja att FaR används för en mer likvärdig och rättvis vård för alla europeiska patienter?
– Det gäller att hitta lösningar och lokala strukturer till de länder som visat intresse för att införa FaR. Ett exempel på en sådan lösning är Friskvårdslotsmottagningen som underlättar för både förskrivarna, som får hjälp av GIH:s hälsopedagoger, och för patienterna som vill börja röra på sig. Undersökningar visar att FaR är ett stöd för de som trots sin stressiga vardag vill vara aktiv och får någon att diskutera detta med. Här ska även vården få ett mandat så att de även kan arbeta med förebyggande vård och inte bara akut, säger Lena Kallings.