Livsstilsstöd för bättre hjärnhälsa bland kontorsarbetare

Maria Ekblom är docent och ansvarig för forskningsprojektet "Fysiskt aktivitetsmönster och hälsosamma hjärnfunktioner bland kontorsarbetare" som ligger till grund för detta seminarium. Hon inledde med att berätta om hur kondition, stillasittande och mer högintensiv fysisk aktivitet är kopplade till arbetsminne, impulskontroll, psykisk hälsa och sjukskrivning.

Den nya arbetsmiljöförordningen innebär för arbetsgivare att de ska vara mer proaktiva och ta större ansvar att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. I samband med detta uppmärksammas forskning på ledarskap där anspråk på arbetstagare blandas med krav och stöd. Är dessa två i obalans ökar det psykisk ohälsa i organisationen.
– Många företag satsar på detta, men känner att de inte har tillräckligt med kunskap. De vill vara attraktiva arbetsplatser, arbeta proaktivt, få medarbetare att må bra, vara kreativa, snabba och sociala i sina arbeten, säger Maria Ekblom.

Minskar risk för sjukdomar

Bild på Maria EkblomFysisk aktivitet minskar risk för många hjärt- och hjärnsjukdomar framför allt i högre ålder, men GIH har sett att detta även gäller människor mitt i livet. Totalt 400 kontorsarbetare har ingått i studien där det framkom att de med lägre kondition har sämre impulskontroll och episodiskt minne. De påverkas också mest negativt av stillasittande och är mer sjukskrivna. Resultatet visar att det finns en stor risk för att en majoritet av Sveriges kontorsarbetare skulle gynnas av en högre kondition.

Kontorsarbetare fick även en mätare på höften och på benet för att mäta hur mycket de rörde på sig under en arbetsdag och under helgen. Resultaten visar att de som tränar med hög fysisk aktivitet tog mindre skada av dålig balans mellan krav och kontroll i arbetslivet. De som tränar högintensivt kan alltså stå emot stress i arbetslivet.
– Vi såg även att de som upplevde att de som inte hade så mycket stöd från sin chef hade ett mer stillasittande arbete, säger Maria Ekblom.

Nå de som inte redan tränar

För att jämföra olika livsstilsförändringar bland kontorsarbetare lottade GIH-forskarna in dessa i tre grupper där den ena fick stå på en väntelista under sex månader. Denna grupp jämfördes sedan med de två andra där en fick stöd för att bryta stillasittandet och den andra skulle öka sin fysiska aktivitet. De båda stödgrupperna fick även fem individanpassade KBT-samtal under sex månader för att bland annat diskutera olika situationer som hindrar dem från att börja eller fortsätta att träna eller minska stillasittandet. Efter sex månader utvärderades insatserna. Effekten av de olika stödformerna kommer att presenteras under hösten 2019.
– Det är angeläget att identifiera attraktiva stöd som underlättar de rörelsemönster som har bäst effekter på hjärnhälsa. Resultaten från den föregående tvärsnittsstudien indikerar att det är mest angeläget att nå de medarbetare som inte redan är aktiva. Detta är något som de befintliga stödformerna inte verkar klara. Att identifiera stödformer som stärker hjärnhälsan är viktigt för så väl arbetstagare som arbetsgivare. Vi hoppas att resultatet av studien ska bli användbart för arbetsgivare men också för kommersiella aktörer som vill erbjuda effektiva och attraktiva stödformer till företag och individer, säger Maria Ekblom.

Debattpanelen består av:

  • Eva Schelin, vd vid KK-stiftelsen,
  • Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv och
  • Per Lehmann, vd för Puls och träning samt styrelseledamot vid Almega Friskvårdsföretagen.

Träning på arbetstid bör gälla fler yrken

Per Nilsson, rektor vid GIH, är moderator och inleder med att fråga Tobias Krantz om hans reflektioner om forskningsstudien:
– Det är ett spännande, intressant och inspirerande projekt. Fler företag ser en potential i att göra både fysiska och psykiska insatser, men det är inte all psykisk ohälsa som berör arbetslivet. Arbetsgivaren har inte ansvar att lösa alla individens problem utan har en roll endast i de som berör arbetslivet. Vi måste även se vad vi kan göra för att nå de som inte rör på sig. Denna grupp skulle gynnas mest. I näringslivet finns ett driv och ett engagemang i dessa frågor och det är bra att GIH tar detta initiativ.

– Som arbetsledare är det angeläget att få med de som behöver röra på sig och inte bara de som redan är aktiva. Det finns flera yrkesgrupper som poliser, brandmän och militärer som tränar på arbetstid. Detta bör gälla även andra grupper, som inom vård och förskola, som behöver ha styrka och flås för att orka med sina dagar. En arbetsgivare har krav på sig att ansvara för en hållbar livsstil. Denna forskning kan visa hur verksamheter kan lyckas med detta, säger Eva Schelin.

Samproduktion med näringslivet

Bild på Eva SchelinKK-stiftelsen har funnit i 25 år och delar ut medel till forskning och medel för kunskapshöjning till olika universitet och högskolor. Ett villkor för KK-stiftelsens forskningsprojekt är att det samproduceras med representanter från näringslivet. De delfinansierar även detta forskningsprojekt.
– Vårt fokus är att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att hjälpa lärosäten att bygga starka forskningsmiljöer. Här måste vi veta vad vi pratar om för att kunna bibehålla ett välfärdssamhälle med friska och starka arbetare. Denna studie kommer bland annat att ge information om hur vi åstadkommer detta, säger Eva Schelin.

Per Lehmann är styrelseledamot i Almega Friskvårdsföretagen, som är en paraplyorganisation för olika friskvårdsanläggningar i Sverige.
– Friskvårdsföretagens medlemmar är kommersiella aktörer och därför måste vår verksamhet vara kommersiell. Det medför att vi arbetar med att informera och påverka politiker för att till exempel få till politiska beslut som gör att vi kan bredda vår marknad och därmed omfatta fler grupper i samhället. Då kan vi göra störst nytta!

Livsstil kontra intregritet

Det är en smal balansgång att stödja medarbetares livsstil samtidigt som deras integritet ska respekteras.
– I teorin är det lätt att säga att ”Nu ska vi driva ett projekt så att alla blir friska”, men det finns en risk att medarbetare känner sig kränkta. Det finns ingen universallösning och här behövs forskningens evidens som visar vilka metoder som ger bäst resultat. Då kan det skapa en samsyn hos företagen så att fler kan arbeta mer konstruktivt med att öka medarbetas hälsosamma livsstil. Vi tror på lösningar på lokal nivå då det finns arbetsplatser med olika utmaningar, säger Tobias Krantz.

Bild på Per LehmannÖkningen av psykisk ohälsa har ökat – framför allt bland yngre individer. Dessutom har den fysiska aktiviteten minskat den senaste generationen. Vem ska ta ansvar för denna utveckling?
– Förutom individen har skolan ett stort ansvar då de tillgängliggör aktiviteter för de som inte har råd. Här är det även viktigt att skolan tidigt börjar med till exempel pulsträning så att det blir en vana för barnen resten av livet. Av 31 europeiska länder ligger Sverige på 24:e plats vad gäller idrottstimmar i Europa. Hur kan det vara så? säger Per Lehmann.

Forskningsprojektet "Fysiskt aktivitetsmönster och hälsosamma hjärnfunktioner bland kontorsarbetare" samfinansieras av Intrum Justitia Sverige AB, Ica Gruppen AB, Itrim Sverige AB, SATS ELIXIA, Monark Exercise AB, KK-stiftelsen och GIH.