Hur skapa en hållbar framtid med god hälsa åt alla?

Elin Ekblom Bak, docent vid GIH, inledde seminariet med en vetenskaplig presentation om hur statistiken ser ut vad gäller kondition för unga och vuxna i Sverige, stillasittandets ökning och om det är möjligt att få och nå en hållbar lösning med god hälsa som involverar alla.

Bild på Elin Ekblom BakResultatet av mätningen av konditionen på 354 000 män och kvinnor har sedan 1995 visat en markant nedgång, men den var kraftigare för män, yngre åldersgrupper, lågutbildade och de som bor på landsbygden. I en annan studie jämfördes sambandet mellan kondition och risk för hjärt-kärlsjukdomar mellan män och kvinnor i alla åldersgrupper.
– Här var det en enorm skillnad mellan män och kvinnor i alla konditionsgrupper. Kvinnor har betydligt lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än män, men vi kunde också se att kondition skyddade och att det inte finns en övre gräns. Alla tjänar på att ha en bra kondition, säger Elin Ekblom Bak.

Bild på cirkeldiagrammetHälsa inom hjärta, kärl och lungor

SCAPIS är en studie med 30 000 individer i åldern 50-64 år i syfte att studera hälsa inom hjärta, kärl och lungor. GIH har i denna forskningsstudie mätt hur deltagare rör på sig.
– Cirkeldiagrammet visar personens vakna tid. Den turkosa delen högst upp är medel- och högintensiv träning och den som påverkar vår kondition. Denna del är också den viktigaste, men den minsta. Stillasittande har en ohälsosam effekt och innebär förmodligen ökad risk för sjukdom. Den lågintensiva blåa delen står för vardagsmotionen och kan utnyttjas mer, som till exempel att cykla till jobbet eller ta promenader under lunchen, säger Elin Ekblom Bak.

Stress och mindre fysik

Dagens samhälle innebär mycket stress och mindre fysiska rörelser.
– Om vi inte gör något nu kommer fysisk aktivitet minska och stillasittandet öka. Forskningen har idag kunskap om samband och risker, vilka mekanismer som verkar i kroppen och fungerande interventioner. Vi vet alltså tillräckligt mycket för att ta nästa steg, det vill säga arbeta för ett preventionsarbete i större skala.

Den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet per dag är 30 minuters pulshöjande aktivitet.
– Då vi inte har samma förutsättningar – hur ska vi då rikta personlig information till personer i olika åldrar, förutsättningar och sjukdomshistoria? Hur kan vi nå ut med evidensbaserad kunskap, vem blir folkbildare, hur når vi alla, nationell strategi för fysisk aktivitet och matvanor samt hur får vi det hållbart?

Debattpanelen består av:

  • Christine Lorne, ordförande i folkhälsoberedningen och gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden,
  • Kristina Sparreljung, generalsekreterare vid Hjärt- Lungfonden och
  • Anja Nordenfelt, verksamhetschef vid En Frisk Generation.

Bild på debattpanelen

Vad kan politiken och sjukvården göra?

Per Nilsson, rektor vid GIH, är moderator och inleder med att det över tid skett en dramatisk ändring.
– Vi märker inte att vi är med i en process som förändrar oss så mycket att det leder till ett skadligt beteendemönster. Vi vet tillräckligt mycket men här saknas promotion, prevention och sjukvård för att ändra utvecklingen. Vad görs från den politiska och offentliga sidan?

Bild på Christine LorneChristine Lorne svarar att läkare idag känner att det inte mäktar med:
– Allt kan inte läggas på läkarna utan här finns andra yrken, som till exempel hälsopedagoger, som kan ansvara för dessa frågor. Däremot kan vi förbättra de insatser som finns idag, som att öka förskrivandet av Fysisk aktivitet på recept. Det finns även goda exempel som hembesöksprogram som görs av BVC och kommunen fem gånger efter det att föräldrar har fått barn. Här informeras om allt från vaccination, sjukvård till hälsosamma levnadsvanor vilket bidrar till att fler rör på sig mer och har bättre skolgång.

Enlig Anja Nordenfelt säger kommuner och regioner att det inte finns resurser för det preventiva arbetet.
– Om en kommun ska göra besparingar i sin budget är det de preventiva insatser som berörs. Detta är väldigt kortsiktigt då vi vet att de som lever hälsosamt minskar risk för sjukdomar och sjukvården belastas mindre, säger Anja Nordenfelt.

– Alla vet om detta och här måste vi våga satsa. Vården är idag inte optimal och vi har samtidigt omställningen till nära vård där vi på sikt behöver flytta resurser från sjukhusen till primärvården. Det är en svår balansgång att genomföra en sådan omställning, men vi får ta små steg mot det. På Region Stockholm har vi till exempel startat ett cykelkansli där vi samarbetar med kommuner och Trafikverket för att öka antalet cyklister. Idag cyklar sju procent av stockholmarna och vi vill att siffran ska vara 20 procent. Samtidigt måste man ställa sig frågan – vad är vård och vad är resten av samhället? säger Christine Lorne.

Nationell handlingsplan behövs

Bild på Kristina SparreljungHjärt- Lungfonden är en forskningsorganisation och finansiär av bland annat SCAPIS-studien vars resultat ska kunna användas i en open source.
– Vad gäller samhällsutvecklingen så väntar många tills det blir ett hot, men vi vet redan i dag att om 30 år har vi en befolkning med enormt många sjukdomar. Vi vet tillräckligt mycket, men frågan är vem som tar ansvaret. Enligt mig borde det vara ett politiskt initiativ, säger Kristina Sparreljung.

Bild på Anja NordenfeltEn Frisk Generation arbetar med barnfamiljer som lever i områden där resurser kan vara begränsade.
– Vi ger dem kunskap om hur de kan påverka sig egen livsstil, öka sin fysiska rörelse och förbättra matvanor. I många familjer saknas kunskapen att göra förändringar så att det leder till en bättre hälsa. Genom att ge föräldrar förutsättningar att bli en bra förebild för barnen skapar vi långsiktighet. Vi utvärderar också våra insatser för att få den bästa effekten på folkhälsan, säger Anja Nordenfelt.

En del av de föräldrar En Frisk Generation möter har inte varit aktiva som unga, vilket påverkar barnen.
– När föräldrar och barn gör aktiviteter tillsammans har de roligt, vilket ökar chansen att barnen vill engagera sig i en förening.

Hur får vi då en hållbar lösning med god hälsa för alla. Hur kan vi tillsammans bidra till detta?
– Det behövs en nationell strategi där regeringen bör låta en myndighet få uppdraget att fram globala mål med en aktivitetsplan där aktörer med olika kompetenser samlas, säger Kristina Sparreljung.

Anja Nordenfelt instämmer med att det måste arbetas mer med samverkan:
– Vi måsta ta vara på den forskning och evidens som finns och hur når vi ut med kunskap till de som allra mest behöver det. Vi ska kroka arm med andra från civilsamhället, kommuner, fastighetsägare, näringsliv och föreningar för att påverka folkhälsan i en positiv riktning. Här kan alla bidra!