Fysisk aktivitet för barn i och utanför skolan

Sedan regeringen beslutat att införa 100 timmar mer i ämnet idrott och hälsa har temat varit högintressant under våren. Dessutom vill de att GIH tillsammans med Lärarnas Riksförbund, Riksidrottsförbunden, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Idrottslärarförening ska samlas kring Rörelsenätverket som ska bidra till att elever i skolan inte bara ska röra sig under idrotts- och idrottslektionen utan även på andra ämnen och under rasterna.

Deltagare på GIH:s seminarium i Almedalen var förutom GIH:s rektor Karin Larsén, utbildningsminister Gustav Fridolin, minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson, förbundsordförande vid Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén, barn- och äldrelandstingsråd vid SLL Ella Bohlin och chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKL Hans Karlsson.

Bild på Suzanne LundvallSeminariet inleddes med en vetenskaplig presentation av docent Suzanne Lundvall som medverkat i flera forskarrapporter som bland annat legat till grund för regeringens beslut. Hon inledde med att berätta att barn och ungdomar rör sig mindre, sitter allt mer framför datorskärmar och det finns en ökad psykisk ohälsa som ökar.
– Detta ställer högre krav på en hälsofrämjande skola som tar sitt ansvar vad gäller daglig fysisk aktivitet. Här blir målsättningen för ämnet idrott och hälsa tydlig och här spelar fritiden också en stor roll! Det finns även ny kunskap inom fysisk aktivitet, pulsträning, inlärning, koncentration och välmående som är avgörande för skolans och fritidens roll för individen. Här behövs det ställas frågor som vilka är aktiva, var och hur mycket? Vad har ämnet idrott och hälsa för betydelse för unga och hur ligger Sverige till jämfört med andra länder? Hur många deltar på lektionerna och vad lär de sig?

Svenska barn rör sig inte tillräckligt...

För att mäta hur många barn och unga som rör på sig måttligt eller intensivt under 60 minuter fick de bära accelerometrar. Här fick barn i åldern 2-5 år betyget D, i åldern 6-11 år fick de betyget C+ och i åldern 12-15 år fick de F. Här var det även stor skillnad mellan killar och tjejer under hela skoltiden. Redan i förskolan var det en av fem av killarna som var aktiva till skillnad från tjejerna där det endast var 12 procent. När de var åtta och nio år var summan 43 procent för killarna och 18 procent för tjejerna. Vid 13-15 års ålder var det bara 10-15 procent som rörde på sig tillräckligt mycket.
– Dessa siffror visar tydligt att vår kommande generation inte rör på sig tillräckligt och att vi måste ta ett gemensamt ansvar, säger Suzanne Lundvall.

Bild på Suzanne LundvallMånga ungdomar aktiva i förening

I en studie som GIH genomförde år 1968 framkom att cirka 18 procent av tjejer i 15-års ålder var medlemmar i en förening och cirka 43 procent av killarna. Däremot var tre av fyra tjejer aktiva på egen hand till skillnad från killarna där det var drygt hälften. När denna studie genomfördes igen år 2016 var det så många som sex av tio tjejer och killar som var aktiva i en förening, men en av fyra tjejer rör inte på sig alls. För killarna var det knappt en av fem. Även de som rör på sig på egen hand har sjunkit rejält. För både killarna och tjejerna var det endast en av fem av som rörde på sig på egen hand.
– Det som är glädjande med dessa siffror är att fler är engagerade i någon form av idrottsförening, men tyvärr är det få som rör sig spontant och detta säger mycket om hur vårt samhälle ser ut. Tidigare var det lättare att hitta vänner inom- och utomhus för att göra saker tillsammans. Idag är det fler uppstyrda träningstider och fler föräldrar som hellre kör sina barn till träningar och skolor då de är oroliga för barnens säkerhet.

Endast en procent deltar inte i lektioner

Om man jämför en studie som genomfördes 2001 med 2016 så är eleverna mer positiva till att delta på lektionerna och det är mindre fokus på boll och bollekar. Dessutom finns det fler inslag av fitnessträning (som att träna sin styrka och kondition) och teori (som att lära ut hur man ska äta, hur man ske bete sig vid skador och HLR). På frågan om vad de lär sig under lektionerna svarade eleverna att de idag får ett bredare spektra av kunskaper i rörelser och fysisk hälsa som metoder, HLR, friluftsliv, samarbete och rörelseglädje.
– Den kanske mest intressanta siffran var att endast en procent av eleverna inte deltar i lektionerna. Dessutom var det fyra av tio elever som uppgav att det finns möjlighet till fysisk aktivitet på skolgården och en av fem som uppgav att det inte finns några möjligheter. Detta visar att det behövs stora insatser för att få fler att röra på sig under rasterna.

Grannländerna bättre på idrott och hälsa

Om man jämför regeringens initiativ till att höja antalet timmar i ämnet idrott- och hälsa samt öka den dagliga rörelsen med andra grannländer står sig Sveriges siffror tyvärr inte så högt. Finland har sedan 2016 ökat ämnet idrott och hälsa till tre timmar i veckan i grundskolan och Norge fördelar 701 timmar till idrott och hälsa i grundskolan och har dessutom förstärkt med en timmes fysisk aktivitet per dag.

Avspänd och trevlig ton i panelen

Samstämmigheten bland panelen var tydlig – alla tycker att regeringens satsning är bra. Beslutet innebär ökad rörelse för barn och unga i skolan och på fritiden, 100 timmar mer i ämnet idrott och hälsa samt initiativet till att Bild på panelenRörelsenätverket ska identifiera och sammanställa de insatser som behövs göras för att främja rörelseglädjen hos barn och unga under skoldagen och på fritiden.
– Det handlar om hur vi kan få fler barn och unga att röra på sig, erövra det fysiska självförtroendet som att träna, idrotta och ha en daglig fysisk aktivitet, säger Helene Hellmark Knutsson.

– Vi har ett samlat arbete för alla intressenter för att barn ska röra på sig genom flera timmar i idrott och hälsa och stärka läroplanen för daglig rörelse i skolan. Tanken är även att barn ska röra sig vid sidan om skolan, hur de kommer till och från skolan och inom föreningsidrotten, säger Gustav Fridolin.

– Jag är glad att regeringen har föreslagit utökade idrottstimmar i läroplanen och utbildningsplatser i Bild på Ella Bohlinlärarutbildningen då vi landstingspolitiker vi kostnader för de barn som inte får ta del av dessa insatser som rörelse och motion. Vi har haft en kurva i vårt landsting vad gäller barnfetma som pekat uppåt, men sedan två år har denna kurva planats ut. Här bidrar vi för att förhindra att feta barn blir fler och ett sätt är att vi i Stockholm har infört åtgärder som recept för fysisk aktivitet för barn, säger Ella Bohlin.

Klarar kommunerna av utmaningen?

GIH:s rektor Karin Larsén frågade paneldeltagarna om kommunerna klarar den stora utmaningen med daglig rörelse för elever med tanke på den rådande lärarbristen.
– När det blir fler timmar i idrott och hälsa ställs det ännu högre krav på att skolor blir en attraktiv arbetsgivare så att fler vill bli lärare. Att vara lärare är ett jätteroligt yrke och om vi kan lösa problemen med de låga lönerna och skapa en arbetsmiljö där våra lärare får ägna sig åt det som de är utbildade för så kommer yrket att kännas meningsfullt, relevant och givande. Då kan vi locka fler att bli lärare, säger Åsa Fahlén.

Bild på Helene Hellmark KnutssonÄven Helene Hellmark Knutsson instämmer:
– Då idrott och hälsa är ett kunskapsämne behövs behöriga lärare, idrottslärare, fritidspedagoger och grundlärare. Jag tror att vi tillsammans kan åstadkomma detta, men det kommer att kräva mycket. Vi bygger redan nu ut lärarutbildningen för att möta den generella lärarbristen, men vi måste även titta på hur vi ska kunna sätta in speciella åtgärder för att erbjuda olika kompletterande utbildningar. Dessa utbildningar kan rikta sig till redan befintliga lärare och ämneslärare för att ge behörighet samtidigt som arbetar.

– Här gäller det att få eleverna att röra på sig på rasterna, säkerställa att alla lägger ifrån sig skärmarna och rör på sig både inom- och utomhus. Genom att göra detta så lugnar eleverna ner sig på lektionerna, vilket påverkar attraktionen i läraryrket, säger Gustav Fridolin.

Eleverna måste få bästa förutsättningarna

Den forskning som presenterades visade att all forskning stöder inlärning. För de som arbetar i skolorna är det viktigt att eleverna har de bästa Bild på Åsa Fahlénförutsättningar att lära sig. Har kommunerna möjligheter att möta de utmaningar som fysisk aktivitet under hela skoldagen innebär?
– Forskningen visar tydligt att fysisk aktivitet och idrott inte är separerat från skolan eller resten av livet. Här måste vi lärare möta dessa signaler underifrån. Däremot är det ett problem för idrottslärare att de möter många elever och i vissa fall är lokalerna undermåliga och möter inte upp de insatser och aktiviteter som ska göras utanför skolan som friluftsliv, orientering, simning och så vidare. Här finns förbättringsområden, men det är inte bara ämnet idrott och hälsa det handlar om utan även hela skoldagen som måste organiseras så att det uppmuntras till rörelse. Här borde man utnyttja den kompetens som idrottslärare har för att vara med och bestämma hur långa lektionerna ska vara, vad man ska göra på rasterna som till exempel pulshöjande aktiviteter och stärka andra lärare och grupper som arbetar i skolan, säger Åsa Fahlén.

– Det kommer att kräva en långsiktig förändring där vi blir mer och mer medvetna om den dagliga rörelsen, men träningen ger inte bara en fysisk effekt utan lindrar även den psykiska ohälsan. Detta kan vara ett sätt att ge barn och unga ett självförtroende för att klara av många av livets utmaningar, säger Helene Hellmark Knutsson.

– Det är väldigt positivt att de utökar antalet timmar i ämnet idrott och hälsa och här krävs även insatser för att skapa miljö och struktur för att ge förutsättningar för daglig rörelse. Ett sådant här seminarium visar tydligt att det inte är bara en aktör utan vi måste alla hjälpas åt. Ämnet idrott och hälsa i skolan är jätteviktigt, men det är bara en pusselbit. Tyvärr är den naturliga rörelsen på väg att försvinna och den måste få komma tillbaka då det bra för oss att röra på oss, säger Åsa Fahlén.

– Vi bygger en infrastruktur för detta, men det är inte bara att införa fler timmar och tro att allt löser sig utan vi tittar även på läroplanen, samlar friluftsorganisationen, idrottsrörelsen, forskningen och politiken för att se vad vi kan göra tillsammans, säger Gustav Fridolin.

Saknas analys för att nå alla elever i skolan

Det är inte bara idrottslärare som ska möta utmaningen att införa daglig rörelse. Här behövs även rektorer, grundlärare och elevhälsa som alla ska vara bärare för detta initiativ. Förutom en översyn av läroplanen och ny kunskap om vardagsrörelser så saknas det en analys för att nå alla elever i skolan – även de vi inte når idag.
Bild på Gustav Fridolin– Det är lätt för staten att ta ett initiativ att införa fler timmar i idrott och hälsa, men här måste vi även fokusera på hur vi kan nå målet att alla barn – även de 20 procenten som inte rör på sig – ska röra på sig varje dag så att de även kan koncentrera sig genom hela skoldagen. Här ska de extra timmarna och andra insatser vi gör bli en katalysator för rörelse vid sidan om schemat och för daglig rörelse vid sidan av skolan. Därför är Rörelsenätverket viktigt för att diskutera igenom vad vi kan göra för att verkligen nå dessa 20 procent, säger Gustav Fridolin.

Kan föräldrar slappna av?

Kan föräldrar lita på att skolorna, idrottsrörelsen och föreningarna tar sitt ansvar att barnen rör på sig tillräckligt?
– Föräldrar ska även ta ett eget ansvar och visa sina barn att rörelse kan vara spontant. Genom att snöra på sig joggingskorna några gånger i veckan så lär sig barnen att träning inte behöver vara så planerat. Jag tar med mig mina barn till olika aktiviteter så att de upptäcker rörelseglädjen och förstärker att det är positivt med rörelse, säger Ella Bohlin.

– Tyvärr är det inte alla barn och ungdomar som har föräldrar som är aktiva och här måste resten av samhället ställa upp, säger Helene Hellmark Bild på Hans KarlssonKnutsson.

– För att underlätta fysisk aktivitet för barn och ungdomar så tar kommunen redan idag ett stort ansvar. De förser varje år cirka två miljarder extra som stöd till föreningslivet och idrottsrörelsen och tio miljarder till idrottsanläggningar. Dessa insatser bidrar till att de har möjligheter att utöva olika sorters idrotter, säger Hans Karlsson.

Under GIH:s seminarium samlades alla aktörer i Rörelsenätverket för första gången efter regeringens initiativ var samlade. Till hösten ska Helene Hellmark Knutsson samla nätverket för att diskutera hur vi bäst ska få barn att röra på sig under hela skoldagen och på fritiden.