Våren är här. Sommartid infördes i helgen och vi har påsken stående för dörren. Många av våra klassiska vinteridrotter håller på att avsluta sina säsonger och de traditionella sommaridrotterna tar vid. I mitten av april startar fotbollssäsongen på allvar. Det är ett vårtecken.
Precis som vi har fått vänja oss vid tidigare – blir våren lite annorlunda på grund av det fortsatt allvarliga smittläget i samhället. Det är en verklighet som både vi som akademiskt lärosäte och idrotten fortsatt måste hantera, hur tråkigt det än må vara.
Fysisk aktivitet har minskat under pandemin
Våren är ju annars en tid när många människor, som en följd av det lite varmare vädret, lockas ut i parker, natur och motionsanläggningar. Det är något som jag verkligen vill uppmuntra till. Ny och aktuell forskning visar nämligen på att den fysiska aktiviteten i befolkningen minskat under pandemin. Åtminstone ser det så ut nu. Detta är förstås särskilt allvarligt i en tid när även det långvariga stillasittandet ökar, inte bara som en följd av pandemin, utan sedan många år tillbaka.
Många tog del av seminariet om stillasittande
Det hälsovådliga stillasittandet belystes nyligen i ett spännande seminarium på GIH. Tillsammans med Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden arrangerade GIH ett digitalt seminarium där stillasittandet allsidigt belystes utifrån en uppdaterad bok där GIH-forskaren Elin Ekblom-Bak är redaktör. Seminariet lockade över 1700 deltagare. Det stora intresset visar på allvaret i frågan. Dessbättre gör nu många olika organisationer fantastiska insatser för att främja en ökad fysisk aktivitet. Jag kan inte annat än att glädjas åt och imponeras av alla dessa viktiga och lovvärda initiativ.
Studera är en investering för framtiden
För GIH startar nu en viktig tid. Om bara några veckor öppnas antagningen till höstens högskoleutbildningar. Vi önskar förstås att det leder till ett stort intresse för våra viktiga utbildningar. Vi har arbetat hårt med olika informations- och marknadsföringsinsatser. Att studera är en investering för livet och våra utbildningar är en viktig del av samhällets långsiktiga kompetensförsörjning.
Siffror på forskningsresurser kommer...
Snart får vi också reda på vilka forskningsresurser som kommer att tilldelas GIH under det kommande året. Den tidigare presenterade forskningspropositionen visade på ett flertal viktiga satsningar för att lyfta Sverige som forskningsnation, men när det gällde tilldelningen till landets olika lärosäten så var propositionen sifferlös. Dessa uppgifter kommer nu att presenteras om några veckor i den så kallade Vårändringsbudgeten.
Samarbete kring idrottsforskning
Goda resurser till forskning är förstås viktigt för att GIH ska kunna ta ytterligare ett steg i vår utvecklingsresa. Men redan nu initierar GIH en ny satsning på prestationsidrott tillsammans med Mittuniversitetet och i samarbete med RF och specialidrottsförbunden. Att Sveriges lärosäten tilldelas goda resurser är också en förutsättning för att högskolorna på ett tydligt sätt ska kunna bidra till svensk samhällsutveckling och idrottsrörelse.
Ranking mäter inte pågående forskning
Alldeles nyligen diskuterades svensk idrottsforskning och dess villkor utifrån den så kallade Shanghairankingen. Tyvärr blev det i diskussionen en del missförstånd. Nämnda ranking, som presenteras på årlig basis, mäter förstås inte alls ett lands pågående forskning eller forskningsförmåga. I stället är rankingen ett mått på olika lärosätens (eller oftare del av lärosätens) publicering i främst internationella tidskrifter.
Olika länders forskning är organiserad på olika sätt och det har stor betydelse för denna ranking. Till exempel är svensk idrottsforskning inte centraliserad på det sätt som är fallet i många andra länder, det vill säga att man från idrotten och staten väljer att satsa på ett eller ett mindre antal lärosäten som ges särskilt goda resurser. En annan viktig skillnad är att Sverige traditionellt kanaliseras stora delar av statens forskningsmedel via forskningsråd, vilket leder till att medel sprids ut och inte sällan att stora lärosäten gynnas. Det ska väl kanske också noteras att nämnda ranking bygger på väldigt skilda indelningar. Bland de 50 högst rankade på listan är det få hela lärosäten som rankas. I stället toppas listan företrädesvis av forskningstunga institutioner, fakulteter eller forskningsinstitut som utgör delar av resursstarka större lärosäten. Allt detta har betydelse för rankingen, men ännu mer viktigt, för lärosätens möjligheter att, enskilt eller tillsammans, bidra till svensk internationell konkurrenskraft på olika samhällsområden. Slutsatsen blir därför att vi i Sverige ska glädjas med våra nordiska grannländers framskjutna positioner i detta sammanhang samt gratulera dem till de tilltagna resurser som ställs till deras förfogande för idrottsforskning. Det kan Sverige inspireras av.
Låt oss nu gå ut i solen och röra på oss. Hitta din rörelse och aktivitet. Underskatta inte de små rörelsernas betydelse! Börja i vardagen! Njut och må väl!
Glad Påsk!
Per Nilsson
Rektor