Uppdrag granskning och SVT Sport har i tre avsnitt undersökt har i tre avsnitt undersökt Idrottens gränsland. Vad är egentligen tillåtet? GIH har medverkat i två av dessa.
Regler kring superskon
I den första intervjuades professor Toni Arndt om den nya superskon. Det börjar med OS 2016 där ett stort företag tar fram en ny sko, vilket ändrar alla förutsättningar. Nya rekord sätts och det skapar en ny debatt om teknisk doping.
På GIH visar Toni Arndt de skor från världens bästa maratonlöpare. De delas mitt itu för att kolla kolfibersulorna så att löparna följer reglerna.
Han är med i den arbetsgrupp som det Internationella friidrottsförbundet satts samman för att utreda de nya skorna. Redan nu finns regler om de nya 4 mm tjocka på landsväg och 25 mm på arenor. Saknar vinna barfota behövs ett mer omfattande regelverk.
– Jag gillar den här diskussionen. Löpning är löpning. Nyligen i Uganda sattes nationellt rekord av en man som sprang barfota. De är dessa som har sprungit bäst och är snabbast. Varför ska då någon som inte är lika duktig ta på sig ett par skor och springa snabbare? Jag tycker inte detta är rätt. Det ska gälla din träning, din kosthållning, din vikt och din löpstil, men det ska inte handla om något tekniskt som du sätter på sig. Vissa idrottare behöver en teknik som stavhopp och skidor, men med löpning behöver du inte ha skor. Därför tycker jag att skorna behöver regleras.
Toni Arndt förklarar hur den nya superskon är uppbyggd för att förbättra prestationen. Nu finns många nya löpskor som olika konkurrenter har tagit fram. I fjol nya regler om ny sorts regler, men enligt Toni Arndt behövs en bredare översyn.
– Det som är problematiskt är att om reglerna bara gäller höjden på kolfiberplattan så vet vi inte vad de annars kan hitta på. Därför behövs det tas fram regler som grundar sig på energiåtervinningsmätning.
Se det första avsnittet på SVT Play
Är träning med syrgas doping?
I det tredje avsnittet undersöktes maratonlöparen David Nilsson som i många år har tränat med syrgas, vilket Sveriges olympiska kommitté, SOK, anser är att jämföra med doping. Denna metod kallas hyperoxi. Han tränar på Bosön där GIH:s forskare Daniele Cardinale bistår honom i sin träning.
Syrgas hjälper dig att träna hårdare pass än kroppen klarar av, men SOK har förbjudit OS-idrottare att träna med syrgas sedan 2016. De kallar det för doping trots att den internationella antidopingsorganisationen slagit fast att det inte är förbjudet.
Enligt Peter Reinebo, verksamhetschef på SOK, är syfte att man tror att man blir bättre och det är doping.
– Hyperoxi är förhöjd syrgaskoncentration och den är inte naturlig, men det finns evidens för prestationsförbättringar. Wada har inte satt upp detta på sin lista, men däremot en skarp rekommendation att förbjuda detta. Även IOK har valt att inte tillåta en träning med syrgas och tuber och masker under OS. Det finns två skäl till detta. Det första är att det finns medicinska risker och ädelgaser och en förgiftningsrisk och det andra är signaleffekter.
Peter Mattsson är chef för elitutveckling på RF som tillåter träning med syrgas på Bosön.
– Den etiska frågan är inte avgjord och hyperoxi finns inte med på Wadas dopinglista, vilket innebär att det är tillåtet. På Bosön bedrivs forskning i framkant och i det berömda gränslandet.
Även professor Arne Ljungqvist uttalar sig. Han är en av de som grundat Wada och tycker det är olyckligt att de två olika föreningar i Sverige har olika ståndpunkter.
– För att idrottsmännen ska veta vad som gäller behövs ett tydligt regelverk. När jag får frågan om vad som är doping hänvisar jag till Wadas lista. Det är definitionen om vad som gäller.
Att träna med syrgas är en träning långt bak i tiden, enligt forskare Daniele Cardinale vid GIHsom har forskat i hyperoxi.
– Sedan 1935 kom första publikationen och inom träning var det Roger Bannister som år 1955 sprang den engelska milen under fyra minuter – med hjälp av syrgas. Vad gäller de medicinska riskerna så är dosen och exponeringen viktiga. Dosen är bara några procent över och exponeringen under tiden är knappt en timme på sin höjd under en vecka. Så risk för hälsan är väldigt liten.
När redaktionen kontaktar Wadas presschef känner de inte till att de har gett något sådant råd. Trots detta ändrar inte SOK sina regler.
Se det tredje avsnittet på SVT Play