Debattartikel i SvD ”Barnkonventionen ger bra vägledning”

Nyheten publicerad | 2020-01-07

Bild på Karin RedeliusKarin Redelius har tillsammans med sex andra debattörer skrivit en debattartikel i SvD om att FN:s barnkonventionen blir lag i Sverige den 1 januari. Rubriken på debattartikeln är "Barnkonventionen ger bra vägledning" och handlar om att vi vuxna måste fatta våra beslut utifrån vad som är bäst för barnet – inte vad som är bäst för idrotten. På det sättet ger barnkonventionen som lag en bra vägledning för idrottsrörelsen, skriver flera debattörer.

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Detta ställer ökade krav på idrottsrörelsen. De föreningar som bryter mot lagen riskerar både sina kommunala bidrag och – i förlängningen – sina medlemskap i Riksidrottsförbundet. Men det är fel att betrakta barnkonventionen som ett hot. Istället är den en möjlighet för idrottsrörelsen att möta sin kanske största utmaning någonsin: att allt färre barn och ungdomar föreningsidrottar.

Öka deltagandet i barn- och ungdomsidrotten

Den svenska idrottsrörelsen är unik i sin förmåga att engagera och aktivera barn- och ungdomar. Men det står också inför stora utmaningar. Den första är att deltagandet i barn– och ungdomsidrotten minskar. Länge handlade avhoppen om att äldre ungdomar slutade, och tjejer i synnerhet. Under senare år har nedgången krupit ned i åldrarna. Enligt en aktuell studie från Centrum för idrottsforskning är pojkar mellan 7–12 år den grupp vars idrottsaktiviteter minskar mest. Nedgången rör de flesta stora barn- och ungdomsidrotter.

Minska de socioekonomiska skillnaderna

En andra utmaning är att deltagande i den organiserade idrotten uppvisar tydliga socioekonomiska och demografiska mönster: medan barn- och ungdomsidrotten står förhållandevis stark i förorternas välbärgade villakvarter är det betydligt färre barn som föreningsidrottar i socialt utsatta områden och på landsbygden. Höjda tränings- och tävlingsavgifter, "akademier" och "camps" förstärker trenden att ungas föreningsidrottande alltmer styrs av föräldrars plånböcker.

Idrottsverksamheter med anpassade tävlingsregler

En tredje utmaning för Sveriges idrottsföreningar är att utforma en idrottsverksamhet där tävlandets prestations- och resultatlogik inte begränsar ungas möjlighet till deltagande. Inom idrottsrörelsen är det väl känt att ett allt för snävt fokus på talangutveckling riskerar att leda till selektion och utslagning. Särskilda anvisningar för en sund barn- och ungdomsidrott har därför utformats. Många förbund har även anpassat sina tävlingsregler. Trots detta finns det fortfarande idrottsmiljöer där barn felbehandlas, kränks och far illa. Inte minst denna höst har flera missförhållanden inom idrotten uppdagats och rönt massmedial uppmärksamhet: från mobbing och emotionella övergrepp till viktkontroll och psykisk stress – allt inom ramen för hårt uppskruvade elitsatsningar. Sådana händelser är både tragedier för de unga som drabbas och påminnelser om att visionen om den goda barn- och ungdomsidrotten aldrig kan tas för given.

Integrera barnkonventionen i det dagliga arbetet

När Sverige som 95:e land i världen gör barnkonventionen till lag, så sker det i ett kritiskt skede för idrotten. Det är ännu för tidigt att avgöra hur lagen kommer att tillämpas. Klart står emellertid att lagen även omfattar föreningsidrotten. Därtill är barnkonventionen sedan 2009 inskriven i Riksidrottsförbundets stadgar. De idrottsföreningar som systematiskt bryter mot barnkonventionen riskerar därför både att gå miste om sina offentliga bidrag och sitt medlemskap i Riksidrottsförbundet

Trots detta är det fel att uppfatta barnkonventionen som ett hot mot idrottsrörelsen. Alla föreningar har mycket att vinna på att integrera barnkonventionen i sin dagliga verksamhet. Ett sätt att göra detta är att bedriva en verksamhet som både utgår från ett barnperspektiv och ett barns perspektiv.

Med ett barnperspektiv menas att barns idrottande ska ske på barns villkor och inte styras av tävlingsidrottens prestationskrav. Det görs enklast genom att fokus läggs på långsiktigt utveckling snarare än kortsiktiga segrar, att kampen i tävlandet betonas men inte nödvändigtvis matchresultatet samt att varje barns prestationer bedöms i förhållande till barnet själv – och inte i förhållande till andra. Barnkonventionen säger inte att alla matcher måste sluta oavgjort – men den säger att vi vuxna måste fatta våra beslut utifrån vad som är bäst för barnet – inte vad som är bäst för idrotten.

Låt de unga påverka idrottens aktiviteter

Med ett barns perspektiv menas att de unga ges inflytande över sin idrottsverksamhet. Här är poängen att många föreningar bedriver verksamhet för barn men betydligt färre utformar sina aktiviteter tillsammans med barn. Det är beklagligt. Att involvera barn och unga i föreningens och träningsgruppens arbete är ett bra sätt att få del av de ungas syn på verksamheten. Dessutom främjar det delaktighet och gemenskap vilket är ett sätt att få flera unga att stanna kvar i föreningen. Forskning visar nämligen att många unga vill ta ansvar – som tränare, ledare och funktionärer – och att avhoppen är störst bland unga som inte känner sig inkluderade.

Det är viktigt att barn idrottar – för att de ska ha roligt, utvecklas och må bra. Om idrottsrörelsen ska bryta trenden av minskat idrottande bland unga är det viktigt att vi aktivt river hinder för deras deltagande, och att idrottsrörelsen bedriver en verksamhet där unga känner trygghet, tillhörighet och inflytande oavsett bakgrund, ambitionsnivåer och prestationer. Ur detta perspektiv är barnkonventionen mer än en lag – den anvisar en väg för idrottsrörelsen att bryta en nedåtgående trend.

Karin Redelius, professor i pedagogik, Gymnastik- och idrottshögskolan
Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap, Malmö universitet
Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap, Malmö universitet
Tomas Peterson, senior professor i idrottsvetenskap, Malmö universitet
Inger Eliasson, docent i pedagogik, Umeå universitet
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Cecilia Åhl, sakkunnig idrott UNICEF Sverige

Läs debattartikeln i SvD