Mätare avslöjar om elever rör på sig

Nyheten publicerad | 2019-05-06

Bild på Gisela NybergGisela Nyberg, forskare vid GIH och KI uttalar sig i Svenska Dagbladet om att bara 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna rör sig tillräckligt.
– Det är oroväckande resultat. Det är en liten andel som når tillräcklig fysisk aktivitet bland både flickor och pojkar vilket kan leda till en rad negativa hälsokonsekvenser som försämrad muskel- och skeletthälsa, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk ohälsa, säger Gisela Nyberg.

Barn ska bli svettiga minst en timme om dagen, enligt WHO. Men de sitter stilla större delen av sin vakna tid visar ny typ av rörelsemätning. Många barn sitter stilla större delen av sin vakna tid. Det blev svaret när regeringen beställde ett underlag för att få veta hur mycket barn och unga verkligen rör på sig i Sverige i dag. Gisela Nyberg är en av dem som gjort forskningsstudien som visar att bara 22 procent av alla flickor och 44 procent av alla pojkar nådde Världshälsoorganisationens rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.

Objektiv mätare
Det går inte att se när i tiden barn började röra sig mindre eftersom tidigare forskning har mätt barns rörelse på olika sätt.
– Men det finns ju andra parametrar där forskning visat att övervikt och fetma ökat över tid, att konditionen minskat och skärmtiden ökat. De är alla faktorer som indikerar att barn rör sig mindre, säger Gisela Nyberg.
Majoriteten av de studier som gjorts på rörelse genom åren har visat att pojkar är mer aktiva än flickor och att yngre är mer aktiva än äldre.
– Många tidigare nationella studier har gjorts med hjälp av självskattningsenkäter. Vår studie är den första att mäta ett representativt urval av barn och unga i Sverige objektivt med en accelerometer, säger Gisela Nyberg.

Objektiv rörelsemätare i en vecka

I studien, som genomfördes läsåret 2016-17 och som är del av Livsmedelsverkets nationella studie "Riksmaten ungdom", tittade hon och hennes kollegor från Karolinska institutet på barn i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt på elever i tvåan på gymnasiet. Barnen fick bära en rörelsemätare i ett bälte runt midjan i sju dagar all vaken tid. En rörelsemätare är mer avancerad än en stegmätare och mäter rörelse i tre olika riktningar och även hur hög intensitet rörelsen har – låg, måttlig och hög intensitet samt stillasittande.
– Intensiteten är viktig. Barn ska röra sig minst 60 minuter om dagen med måttlig till hög intensitet.
Måttlig intensitet kan handla om att gå en rask promenad och bli lite svettig medan hög intensitet innebär att man gör något jobbigt och ansträngande och blir ordentligt svettig. I studien hade 914 elever en rörelsemätare på sig och 788 av dem fick giltiga data.
– Vår studie visar tydligt att flickor är både mer stillasittande och mindre aktiva än pojkar. Vi såg också att barn till föräldrar med låg utbildning rör sig mindre än de som har föräldrar med hög utbildning.

Varför rör sig flickor mindre än pojkar?

– Det finns säkert olika orsaker. Kanske är raster och fritidsaktiviteter mer anpassade till pojkar. Det kan också handla om att det känns otryggt att ta sig till eller ifrån en fritidsaktivitet eller att jogga ensam i skogen. Flickor är också mer beroende av att kompisarna är aktiva. De slutar ofta när kompisarna slutar.
Rapporten visar att tjejerna rör sig mindre ju äldre de blir. Bland femmorna var det 29 procent som rörde på sig tillräckligt, bland åttorna 20 procent och bland gymnasieeleverna bara 14 procent som var fysiskt aktiva minst en timme om dagen. I rapporten kan man också se hur mycket deltagarna suttit helt stilla och det visar att både tjejer och killar sitter still i snitt nära tre fjärdedelar av sin vakna tid och att de rör sig betydligt mindre på helgen jämfört med veckodagarna.
– Vi vet ännu inte hur farligt det är med stillasittandet eller vad det får för konsekvenser. Här behövs det mer forskning, säger Gisela Nyberg.

Röra sig mer under skoldagen
I många skolor är det valfritt att gå ut rasten när man börjar i högstadiet.
– Vår studie visar att aktiviteten är mycket lägre i åttan än i femman och gymnasieeleverna sitter still mest av alla. Om även de äldre eleverna går ut på rast kanske de skulle röra sig mer? Men för att röra sig mer är det också viktigt att man tycker att det är roligt, annars finns ingen motivation att göra det, säger Gisela Nyberg.
Resultaten i forskningsstudien är en av anledningarna till att regeringen beslutat att öka antalet idrottstimmar i skolan med hundra timmar i grundskolan, vilket ska börja gälla från 1 juli i år.
– Men jag anser inte att lösningen bara handlar om fler idrottstimmar utan man måste även öka aktiviteten på andra sätt under hela dagen.
Det kan handla om hur man tar sig till och från skolan, organiserade rastaktiviteter och mer rörelse under själva lektionerna.
– Vi behöver även få med föräldrarna så att barnen – och de vuxna – är mer aktiva hemma. Det räcker inte att gå och träna tre gånger i veckan utan man behöver röra på sig varje dag i vardagen.

Läs hela artikeln i SvD