Debatt om barns förutsättningar till fysisk aktivitet

Nyheten publicerad | 2019-04-16

Bild på Magnus LindwallMagnus Lindwall, gästprofessor vid GIH, har tillsammans med tre andra forskare skrivit en debattartikel i Aftonbladet om barnens förutsättningar för fysisk aktivitet som krockar med kommuner i storstadsområdens prioriteringar.

Tolvåringar som tränar till 21:00 en vardag. En 7-spelarplan där över 50 barn samsas samtidigt. Barn som missar hälften av träningarna för att laget fått tider på en plan många kilometer bort. Åttaåringar som inte får chans att börja idrotta för att föreningen i området inte kan erbjuda plats – i brist på hall- eller plantider.

Nacka kommun – ett exempel

Detta är vardag i många storstadskommuner redan i dag, och än värre lär det bli. Ska det vara möjligt att idrotta i storstadsområden i framtiden? Ett typfall är Nacka kommun, sydost om Stockholm. I kommundelen Sicklaön bor det i dag cirka 37 000 personer. 2035 räknar Nacka kommun med 75 000 invånare. Invånarantalet fördubblas. Ett Enköping flyttar in.

På Sicklaön finns i dag enligt kommunens hemsida motsvarande 4,25 11-spelarplaner. Då är 5-spelarplaner inräknade, för i Nacka räknas varje decimal. Det kan jämföras med Enköpings 30 planer till sina 43 000 kommuninvånare. Vad drar då Nackas politiker för slutsats när Sicklaöns befolkning blir 75 000? Satsar de kanske mot 38 kommun- eller föreningsdrivna planer som i Kalmar kommun, med liknande befolkningsstorlek? Nackapolitikernas svar är ofattbart låga 5,75 planer. Eller möjligen 4,75, om förslaget att riva en plan går igenom. Och fotbollsplaner är bara ett exempel. De 75 000 ska också dela på 5 sporthallar, och 1, eller möjligen 2, ishallar. Spontanidrott? Glöm det. Sådana ytor byggs bort.

Investeringar i idrott är alltid lönsamma

Få investeringar kan tillskrivas så många positiva effekter som idrott. Folkhälsa, integration och demokratifrågor är mer aktuellt än någonsin. Unga rör sig allt mindre, och den psykiska ohälsan har ökat med mer än 100 procent på tio år bland 10–18-åringar. Det visar siffror från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

Idrottsrörelsen är en central kraft för att motverka det. Den aktiverar unga, etablerar goda hälsovanor, förbättrar självkänslan och motverkar psykisk ohälsa. Det minskar också de fysiologiska reaktionerna på stress, och förbättrar sömn och koncentrationsförmåga. Idrottande ungdomar trivs bättre i skolan. Men det stannar inte där. Idrottsföreningarna ger också både unga och vuxna ett sammanhang. I många samhällen är det inte bara barnen som har idrottsplatsen som sin naturliga knutpunkt. Idrotten blir också föräldrarnas mötesplats. På så vis skapar idrotten förutsättningar för sammanhållning och livskraft i närmiljön. Kring idrotten kan alla samlas.

De resurssvaga kommunerna drabbas

I farozonen finns de resurssvaga. De resursstarka kommer kunna ta sig fram oavsett hur många hinder kommuner som Nacka ställer upp för idrottande. De som har föräldrar som kan betala för sig, redan har etablerat goda hälsovanor, och brinner för idrottande. De som inte är lika resursstarka, eller inte naturligt söker sig till idrottsrörelsen, försvinner däremot.

Vad krävs då? Att bygga idrottsanläggningar i takt med bostäder, på gångavstånd, kan inte vara ett tillval. Kommuner som Nacka behöver stå emot lockelsen i att sälja mark för bostadsbyggande. Inte tro att en enstaka plan i en annan del av kommunen är en lösning när ett Enköping flyttar in. Det är nu det gäller. Det här handlar om vilket samhälle vi vill ha. Kortsiktiga finansieringslösningar behöver ställas mot investeringar som återbetalar sig mångdubbelt på sikt.

Hållbara alternativ finns

Det handlar om hållbarhet. Är det acceptabelt att medvetet bygga en framtid där hindren för idrott blir så stora att endast de resursstarka blir kvar? Svaret borde vara självklart. Så många som möjligt, så länge som möjligt! Och alternativen finns. Det visar till exempel det arkitektritade motförslag som tagits fram av engagerade invånare i Nacka. Nacka har fortfarande chansen att göra rätt.

Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi, Mälardalens högskola, forskare vid KI, F07-tränare
Carl Johan Sundberg, läkare, professor i arbetsfysiologi vid KI och ledamot i Internationella Olympiska Kommitténs medicinska och vetenskapliga expertgrupp
Magnus Lindwall, professor i psykologi, gästprofessor i idrottsvetenskap vid GIH
Mattias von Malmborg, initiativtagare Rädda Nacka IP

Läs hela debattartikeln i Aftonbladet

 Läs även kommunpolitikernas svar och forskarnas slutreplik