Göran Kenttä i Kropp & Själ i "Prestationens pris".

Nyheten publicerad | 2018-11-30

Bild på Göran KenttäGöran Kenttä intervjuas i Kropp & Själ i avsnittet "Prestationens pris". Anledningen är den psykiska ohälsan som handbollsspelaren Albin Tingsvall drabbades av. Han hade vunnit SM-guld, fått proffsanbud och blivit uttagen till EM när han bestämde sig för att hoppa av.

Albin insåg tidigt att det var viktigt med idrott och om man presterar tillräckligt bra så bänkar sig folk framför teven för att se. Han spelade då handboll i Hässleholm där bara två spelare tidigare har nått elitnivå. Han hade ett bra spelsinne, var kvicktänkt och efter att ha värvats till Kristianstad ville Hammarby, regerande mästare i handboll, ha med Albin i laget.

Personen Albin fick stå tillbaka

Därefter gick det väldigt snabbt och Albin tänkte att nu blir drömmen verklighet.
– Skillnaderna till att spela på elitnivå är enorma. Vi tränar flera gånger varje dag och det finns lite utrymme för ett annat liv. Plötsligt är man idrottare och det är ens identitet, säger Albin Tingsvall.

Att gå från att prestera och vara duktig gjorde att personen Albin fick stå tillbaka.
– Jag visade mig aldrig svag utan det skulle nås resultat och normen var att idrotten var det enda viktiga i livet.

Han hinner inte träffa kompisar eller gå på fest för att inte riskera att bli förkyld. Han tar även bort det som kan störa prestationsförmågan. Vid 21-års ålder är han med i landslaget och vinner mot Turkiet.
– När jag står på toppen och lyssnar på nationalsången tänkte jag – var det inte mer än så här? Det kändes bara tomt.

Tackade nej inför EM

När han värvats till Lugi börjar han studera till psykolog. Han träffar Lena som vill åka på semester.
– Jag vet inte om vi får semester och vågar inte fråga mina tränare om när vi får vara lediga. Mottot är att om du inte är här och är fokuserad är du inte intressant.

När det blir EM i Danmark fattar Albin ett beslut. Han tackar nej!
– Jag tänkte att det inte spelar någon roll om vi vinner för då måste vi försvara den nästa match. Om vi förlorar ska vi ta revansch. Det kändes meningslöst när resultatet inte spelar någon roll.

Han fick flera erbjudanden från hans tränare, klubbar från utomlands och när det till slut tystnade blev det svårt för Albin.
– Jag var van vid att stå i centrum och vara efterfrågad, vilket blivit en del av min identitet.

Albin är nu färdigutbildad psykolog och har skrivit boken "Allt jag förlorade under att vinna".

Medaljens baksida

Göran Kenttä belyser värderingar, att det finns en baksida med medaljen, att hela tiden jaga resultat och inte visa sig sårbar.
– Identiteteten är att vara duktig och prestera och vi har länge varit bra på att hitta drivkrafter och mål. På senare tid även det även pratats om att hitta mål på andra sätt som är mer värdebaserade och där blir man aldrig färdig. Det blir tomt om man nått sitt mål, som när Albin vann landskampen mot Turkiet. Istället bör man tänka mål för varje dag.

Det finns få studier över hur idrottare mår psykiskt, men de studier som finns är att det är lika vanligt som i övriga samhället – inte minst i höga prestationsmiljöer.
– Bland elitidrottare är däremot matstörning tre till fyra gånger vanligare än i övriga samhället.

En elitidrottsatsning kan i bästa fall vara mellan 15 och 20 år.
– Det är få förunnat att ha så lång karriär och tyvärr så kan karriären sluta tidigare på grund av skador. Det hinner hända mycket under satsningen, som identitet och självvärde, och finns det inget annat än idrotten så kan det bli svårt för personen att hantera detta.

GIH-student och elitspelare i hockey

Här intervjuas även Emmy Alasalmi, hockeyspelare och student vid Riksidrottsuniversitetet vid GIH. Hon spelar back i AIK och är även med i landslaget.
– Jag visste redan på högstadiet att jag ville satsa på hockey, men visste inte att damer inte tjänar pengar på sporten. Jag la ner mycket tid på hockey och märkte vilka vänner valt att stanna kvar trots att jag inte alltid kunde vara med på allt.

Då Emmy även studerar på högskolan försöker hon pussla ihop sin tid.
– Målet är att jag tar examen till sommaren och får ett jobb som har med min utbildning att göra. Men under OS missade jag en del i skolan då vi fick en ny ledarstab och jag hjälpte till med omklädningsrummet. Jag vill att det ska bli så bra som möjligt och engagerar mig även för damhockeyns framtid, men ibland känner jag att jag tagit på mig för mycket, blir stressad och måste säga nej till vissa saker. Det är svårt då jag vill mycket på många plan. Det har varit tufft och ibland mår jag inte så jättebra och det har visat på spelet i hockey.

Har stöttande föräldrar

För många som arbetar och tränar samtidigt är det svårt då de måste ta ut semester när det är dags för tävlingar.
– Det blir en kamp mot att orka hålla ut, fortsätta satsa och klara det ekonomiskt. Jag är 24 år, bor hemma och samlar ihop pengar för att skapa mitt eget boende. Jag har även stöttande föräldrar och tyvärr har inte alla det.

Fler väljer att skaffa sig en annan karriär vid sidan av idrotten och enligt Göran Kenttä kan det vara svårt att samtidigt som det ska ligga fokus på prestation ge plats för utveckla sin personlighet.
– Det har varit en stor diskussion om dubbla karriärer och detta gäller inte bara damhockey utan även andra idrotter. I vissa sporter tvingas en del till dubbla karriärer för att ha råd att träna och tävla.

Göran Kenttä har varit med och startat mottagning för elitidrottare som mår psykiskt dåligt i Stockholm och Malmö.

Lyssna på hela programmet Kropp & Själ