Gymnastik- och idrottshögskolan utbildar doktorander inom ämnet idrottsvetenskap för hela samhällets behov.
Målet med utbildning på forskarnivå är att studenten ska uppnå en forskarexamen och få de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning.
För GIH:s utbildning på forskarnivå gäller de examensmål för utbildning på forskarnivå som anges i Högskoleförordningen. Utbildningen innehåller en kursdel och en avhandlingsdel.
Utbildning på forskarnivå utgör en påbyggnad och fördjupning av kunskaper och färdigheter som erövrats på grund‐ och avancerad nivå. Detta medför bland annat ökade krav på självständighet vad gäller förmåga till värdering och problematisering av tidigare forskning, val av forskningsuppgift och genomförande av självständigt arbete i fråga om analys och syntes.
Efter genomgången kursdel ska doktoranden uppvisa ett brett kunnande inom och en systematisk förståelse av området idrott, fysisk aktivitet och hälsa samt förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med idrottsvetenskapliga metoder i synnerhet. Dessutom ska doktoranden ha tillägnat sig en djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av området.
Genom avhandlingsarbetet ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera idrottsvetenskapliga frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt att granska och värdera sådant arbete.
Genom aktivt deltagande i doktorandseminarier och med presentationer av sin forskning i såväl nationella som internationella vetenskapliga sammanhang ska doktoranden visa förmåga att muntligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt.
Utbildningen till doktorsexamen motsvarar 240 högskolepoäng, d.v.s. fyra års heltidsstudier. Avhandlingen motsvarar 180 högskolepoäng, resterande 60 högskolepoäng fördelas på olika typer av kurser.
Vid GIH är det också möjligt att avlägga licentiatexamen. Det sker efter uppnådda 120 högskolepoäng, d.v.s. efter två års heltidsstudier, omfattande ett uppsatsarbete om 90 högskolepoäng och en kursdel om 30 högskolepoäng.
För doktorsexamen är den obligatoriska kursdelen 30 högskolepoäng och för licentiatexamen 22,5 högskolepoäng.
För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan enligt de anvisningar som gäller vid GIH. Det ska ske i samverkan mellan doktorand och handledare. Den individuella studieplanen beslutas av Forsknings‐ och forskarutbildningsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.
Särskilda avstämningar av utbildningens fortskridande görs vid seminarier, vid vilket externa sakkunniga bedömer progression och prognos inför den senare delen av utbildningen.
Vid starten av utbildning på forskarnivå ska varje doktorand genomgå en introduktion till utbildning på forskarnivå vid GIH.
Forskarutbildningsämne: idrottsvetenskap
Vid GIH definieras begreppet idrott som all fysisk aktivitet som genomförs med målet att främja hälsa och välbefinnande, prestation och estetisk upplevelse.
Idrottsvetenskaplig forskning har studier av människan i rörelse som kunskapsobjekt och frågeställningarna ställer ofta krav på ett flervetenskapligt angreppssätt. Vid GIH gynnas detta av förekomsten av skilda forskningslinjer inom både det humanbiologiska och humanistiskt/samhällsvetenskapliga kunskapsfälten.
Idrottsvetenskap har hög aktualitet och samhällsekonomisk relevans, inte minst mot bakgrund av de negativa konsekvenserna för folkhälsan som blir följden av en alltmer fysiskt inaktiv livsstil. Den fysiska aktivitetens betydelse för barns, ungdomars och äldres hälsa bör särskilt uppmärksammas i detta sammanhang, liksom hur olika typer av samhällsförändringar påverkar människors möjligheter att vara fysiskt aktiva.
När det gäller grundläggande synsätt på människa och samhälle utgör ofta idrotten en avspegling av samhället, men idrotten präglas samtidigt av sina egna sociala regler och värden, till exempel när det gäller synen på kroppen samt barns, ungdomars och vuxnas respektive kvinnors och mäns deltagande i idrott.
Forskningen inom idrottsvetenskap bidrar till förståelsen av idrottens roll i samhället och den idrottande människans villkor bland annat i relation till olika typer av idrottsverksamheter och samhälleliga förändringar.
Vid GIH, som har både en bred och djup kompetens inom området idrott, fysiska aktivitet och hälsa, har utvecklingen gått mot integrering av teori och praktik respektive multidisciplinär tillämpning av vetenskaplig kunskap.
GIH har en traditionellt stark idrottsvetenskaplig forskning med humanbiologisk inriktning och den humanistiska och samhällsvetenskapliga idrottsforskningen vid GIH bedrivs huvudsakligen i tre forskningsgrupper: idrottspedagogik och fritidskultur, idrottspsykologi och idrottshistoria.
Obligatoriska kurser
De obligatoriska kurserna är:
Återstående 30 hp för doktorsexamen respektive 7,5 hp för licentiatexamen utgörs av valbara kurser på avancerad nivå och/eller forskarnivå vid GIH eller vid andra lärosäten i eller utanför Sverige. Dessa kurser kan även innefatta individuella litteratur‐ eller metodkurser eller aktivt deltagande i seminarieserier.
Avhandling/uppsats
För avläggande av doktorsexamen ska doktoranden ha utarbetat en avhandling baserad på ett självständigt vetenskapligt arbete. Inriktningen på avhandlingsarbetet bestäms i samråd med huvudhandledaren i samband med antagningen.
Avhandlingen kan utformas som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar, uppsatser eller rapporter med en integrerande och diskuterande inramning (sammanläggningsavhandling) eller som ett sammanhängande verk (monografiavhandling).
Genomförandet av avhandlingsarbetet ska präglas av progression i det att doktoranden får ett successivt ökat självständigt ansvar för de olika delarna i forskningsprocessen.
Avhandlingsarbetet ska presenteras vid ett halvtidsseminarium samt genomgå kvalitetsgranskning innan disputation/licentiatseminarium.
För licentiatexamen ska en sammanläggning av artiklar med en kort ramberättelse alternativt en sammanhängande uppsats utarbetas enligt samma kriterier som för doktorsavhandling. Arbetet ska genomgå kvalitetsgranskning innan tillstånd till licentiatseminarium ges av Forsknings‐ och forskarutbildningsnämnden.
Om doktorsavhandlingen/licentiatuppsatsen eller delar av den författats tillsammans med andra måste doktorandens insats klart kunna särskiljas och styrkas av huvudhandledaren i ansökan om examination.
Examination/prov
För doktorsexamen krävs att doktoranden fullgjort utbildningen om 240 högskolepoäng och för licentiatexamen 120 högskolepoäng. Examination av kurser sker genom muntliga eller skriftliga prov och/eller arbetsuppgifter och bedöms av examinator. Kurser inom utbildning på forskarnivå bedöms med något av betygen underkänd eller godkänd. En doktorsavhandling/licentiatuppsats ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd.
Doktorandens uppnående av examensmålen ska bedömas av en betygsnämnd. Bedömningen ska grunda sig dels på den skriftliga avhandlingen, dels på det muntliga försvaret av densamma vid en offentlig disputation med opponent. Kursdelen ska vara examinerad med godkänt resultat.
Doktorandens uppnående av licentiatexamen ska bedömas av en examinator. Bedömningen ska grunda sig dels på den licentiatuppsatsen, dels på det muntliga försvaret av densamma vid en offentlig seminariummed opponent. Kursdelen ska vara examinerad med godkänt resultat.