LIV-projekten är en serie studier med syfte att spegla motionsvanor, total fysisk aktivitet, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor i ett representativt urval svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år.
Det viktigaste målet med datainsamlingen, LIV 2013, är att få en rikstäckande nulägesbild av övervikt, kondition, total fysisk aktivitet och stillasittande i riket då det i dagsläget saknas rapporter av den omfattningen.
Att sedan kunna jämföra dessa värden med enkätdata för levnadssituation och riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom är viktigt – via LIV 2013 hoppas man kunna lära sig mer om vad som styr hälsa respektive ohälsa idag.
Detta i kombination med en analys av utvecklingen under de senaste 23 åren förväntas kunna ge viktigt underlag för planering av förebyggande hälsoarbete och samhällsplanering.
Studiens resultat jämförs med datainsamlingar gjorda 1990 och 2000. På så sätt kan trender analyseras omfattande ett tidsspann om 23 år. Tidsomfånget, det representativa urvalet och kombinationen av praktiska mätningar och enkätdata är något som gör LIV-projektet unikt.
Professor Mats Börjesson om LIV-projektet 2013
Professor Mats Börjesson var en av de ansvariga för projektet och berättar om LIV 2013:
- Åren 1990 och 2000 genomförde GIH under ledning av professorerna (emeritus) Björn Ekblom och Lars-Magnus Engström liknande kartläggningar av den svenska befolkningens kondition, styrka och levnadsvanor. Den undersökning vi nu genomför kan jämföras med tidigare data, vilket bidrar till att vi kan få svar på frågor om vilka förändringar som skett under de senaste 23 åren.
Vid tidigare LIV-undersökningar 1990 och 2000 användes cykeltestning, enklare styrketest och enkät. Årets kartläggning baseras på 2 000 personer och samma metod används men kompletteras med en så kallad accelerometer som bedömer stillasittande tid och ett förfinat cykeltest, Ekblom-Bak testet för att bedöma individernas kondition.
- Vi förväntar oss att resultatet av denna studie kan få stor betydelse för hälso- och sjukvården samt samhället i stort, säger Mats Börjesson.
Studien genomförs i samarbete med respektive deltagande region, Centrum för idrottsforskning, Socialstyrelsen, Apotek Hjärtat och Monark. I studien ingår bland annat regionerna Skåne, Västra Götaland, Kalmar, Värmland och Gotland. De personer som slumpvis väljs ut får en inbjudan i sin brevlåda och testerna utförs sedan på ett antal testcentraler i respektive region.
Rapport från LIV 2000-studien
LIV 2000 genomfördes år 2000-2001, och syftet var att spegla motionsvanor, total fysisk aktivitet, fysisk prestationsförmåga, livsstil och levnadsvanor i en representativ kohort av svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Dessutom var syftet att jämföra resultaten med föregångaren LIV 90, som genomfördes med samma syfte och metod och av samma forskningsgrupp, 10 år tidigare. På så sätt skulle trender och eventuella förändringar över 10 års tid av studerade variabler kunna göras.
Ansvariga för rapporten är lektor Elin Ekblom-Bak, Professor emeritus Lars-Magnus Engström, docent Örjan Ekblom samt Professor emeritus Björn Ekblom.
Resultat
Flera intressanta resultat återfinns i rapporten, såsom att:
- Ungefär 40 procent av den totala undersökningsgruppen uppgav att de ägnade sig åt en motionsaktivitet minst en gång i veckan. Inga större förändringar i antalet motionärer skedde mellan LIV 90 och LIV 2000.
- Ungefär 2/3 bland yngre vuxna, 1/2 bland medelålders och 40 procent bland de äldre kvinnorna och männen uppgav en total fysisk aktivitetsnivå som motsvarar gängse nationella rekommendationer om minst 30 min per dag, medel-hög intensiv fysisk aktivitet.
- Den relativa maximala syreupptagningsförmågan, i ml/min*kg, är densamma hos svenska kvinnor och män i samma åldersgrupp.
- För kvinnor och män under 40 år har nio av tio en relativt bra fysisk prestationsförmåga. Emellertid, med stigande ålder över 40 år ökar andelen med låg fysisk prestationsförmåga betydligt. Mellan LIV 90 och LIV 2000 skedde inga nämvärda förändringar av den fysiska prestationsförmågan.
- Förekomsten av såväl generell övervikt (BMI) som bukfetma (midjemått) var mycket hög. Detta ses framförallt bland män, där andelen överviktiga och feta män ökar från c:a 50% bland de yngre vuxna, till c:a 75 % bland de äldsta. En kraftig ökning skedde mellan LIV 90 och LIV 2000 av den generella övervikten, men framförallt av bukfetma, bland män i alla åldersgrupper. Detta är alarmerande.
Läs hela LIV 2000-rapporten (pdf)
Resultaten från LIV 90-studien presenterades i boken:
- Engström, Lars-Magnus (red.) (1993). Liv 90. Rapport 1, Livsstil, prestation, hälsa : motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Stockholm: Folksam
Läs hela LIV 90-boken (pdf)