Mätning av det dagliga aktivitetsmönstret

Sedan 1950-talet har otaliga studier visat på betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa i vid bemärkelse.

Såväl nationellt som internationellt rekommenderas idag fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan på en medelhög intensitetsnivå, vilket innebär att man börjar bli varm och lite andfådd, för att främja hälsa och förebygga sjukdom.
 
Det är emellertid viktigt att tänka på att vårt samhälle och våra levnadsvanor är i ständig förändring. För drygt 10 år sedan kom de första studierna som visade att längre stunder av dagligt stillasittande innebar en ökad risk för flertalet av de vanliga folksjukdomarna. Dessutom kunde man visa att den lågintensiva, vardagliga aktiviteten fick allt mer betydelse eftersom många inte motionerade regelbundet.
 
Behovet av att på ett tillförlitligt sätt kunna mäta hela det dagliga rörelsemönstret (alltifrån stillasittande och lågintensiv aktivitet till medel/högintensiv motion) är således påtagligt. Att själv be en person återrapportera hur mycket man sitter eller rör på sig är en enkel metod, men inte särskilt tillförlitlig.
 
På GIH arbetar vi sedan ett antal år tillbaka med att mäta det dagliga aktivitetsmönstret med olika typer av rörelsemätare. De första studierna gjordes 2012 har dessa typer av mätare använts vid GIH. Det finns ett direkt samband mellan denna metodiks inträde vid GIH och de möjligheter som GIH har givits inom till exempel SCAPIS-, Express- och Regassa-studierna.
 
Rörelsemätare är små mätare (så kallade accelerometrar och inklinometrar) som bärs på höften i ett bälte, runt handleden eller fastsatt på låret. När en person rör sig så uppstår en acceleration, och det är den som accelerometern registrerar. Ju mer intensivt man rör sig, ju större utslag. Stillasittande eller stillastående ger inget utslag. Inklinometern, som fästs på låret, kan avgöra om personen står eller sitter.
 
På detta sätt kan vi i olika studier och situationer avgöra hur mycket en person sitter eller rör på sig samt hur aktiviteten/stillasittandet är fördelat över dagen eller veckan. Vi kan sedan beskriva detta eller relatera det till olika utfall, såsom välmående, sjukdomsrisk eller prestationsförmåga.
 
Under 2018 och framåt finns en påtaglig utveckling av nya analysmetoder för accelerometerns data. De tidigare metoderna byggde i hög grad på metoder vars detaljer doldes i otillgänglig mjukvara och okända filtreringsmetoder. Dessa är nu ersatta av metoder där forskare sinsemellan delar med sig av program och programsnuttar ("script") för analys. Introduktion av mer avancerad databearbetning och maskinlärande förbättrar ytterligare kunskapen om hur man bäst förstår data. Forskningsgruppen vid GIH arbetar med studier för att förbättra dessa metoder för unga, vuxna, äldre och personer med rörelsehinder.
 
I vissa fall är det inte möjligt att använda rörelsemätare och då faller ofta valet på enkäter. Forskargruppen vid GIH arbetar med studier av validiteten hos olika enkätinstrument. I PAMIAC-projektet studeras validiteten av frågor i Swedeheart-registret. Inom projektet EUPAMOS (ett EU-projekt i samverkan med Folkhälsomyndigheten) studerades ett instrument som ska användas i EU-gemensamma studier av rörelse.

Medverkande forskare 

Medverkande forskare från GIH är:

• Örjan Ekblom, docent
• Emil Bojsen-Möller, doktorand
• Elin Ekblom Bak, docent

Medverkande från andra lärosäten:

• Daniel Arvidsson, docent, Göteborgs universitet
• Jonatan Fridolfsson, doktorand, Göteborgs universitet
• Wim Grooten, docent, Karolinska Institutet
• Roman Kuster, doktorand Karolinska Institutet
• Mikael Forsman, professor, Karolinska Institutet

Metodarbete för att förbättra mätning av det dagliga aktivitetsmönstret med accelerometer

Pågående projekt inom området är ett samarbete med forskare från bland annat Göteborgs universitet, där  möjligheterna att på ett ännu mer korrekt sätt mäta det dagliga rörelsemönstret med accelerometri (objektiv mätmetod) studeras.

Publikationer