Energiomsättning hos ryggmärgsskadade

Projektet är ett samarbete mellan forskare Elin Ekblom Bak på GIH och Kerstin Wahman vid KI och doktorand Tobias Holmlund på Rehab Station Stockholm.

Det övergripande syftet är att studera energiomsättning och objektivt uppmätt aktivitet via accelerometri, vid ryggmärgsskada (para- och tetraplegi).

Tobias Holmlunds doktorsavhandling Energy expenditure and accelerometer cut-points for sedentary behavior and physical activity in spinal cord injury : implication for guiding and prevention lades fram vid Karolinska institutet i oktober 2019.

Projektet

Delprojekten innefattar:

1. Energiomsättning i vila samt vid olika standardiserade aktiviteter för personer med motoriskt komplett ryggmärgsskada Th7-Th12 (paraplegi).
2. Energiomsättning i vila samt vid standardiserade aktiviteter för personer med motoriskt komplett ryggmärgsskada C5-C8 (tetraplegi) - Finns det någon skillnad i energiomsättning mellan C5-C8 och Th7-Th12?
3. Vid vilken relativ belastning (i förhållande till högsta uppmätta kapacitet) utförs de olika standardiserade aktiviteterna för personer med motoriskt komplett ryggmärgsskada C5-C8 och Th7-Th12?
4. Vilken aktivitet uppmäts vid de olika givna standardiserade aktiviteter – Hur korrelerar dessa med energiförbrukning aktiviteter för personer med motoriskt komplett ryggmärgsskada C5-C8 och Th7-Th12?

Resultat

Sammanfattning av resultaten hittills:

Datainsamling är avslutad och 64 personer har inkluderats; 38 med motoriskt komplett paraplegi samt 26 med motoriskt komplett tetraplegi. Resultatet visar på 26-30 % lägre energiomsättning i vila jämfört med värden för personer utan ryggmärgsskada. Det är ingen signifikant skillnad mellan tetraplegi och paraplegi i syreupptag per kilo kroppsvikt i vila, stillasittande eller lågintensiva aktiviteter så som rulla inomhus.

Däremot är det en signifikant skillnad vid träningsaktiviteter, t ex så kan en person med motoriskt komplett paraplegi öka sin energiomsättning i aktivitet mellan 11 - 14 gånger högre än viloomsättningen medan samma aktiviteter för personer med motoriskt komplett tetraplegia endast ökar upp mot 6 gånger.

Däremot så verkar det som att energiomsättningen per kilo kroppsvikt är likvärdig vid vardagsaktiviteter så som att rulla rullstol inom/utomhus i en given hastighet.

När det gäller aktiviteteranas relation till högsta uppmätta syreupptag så kan vi säga att vardagsaktiviteter för personer vid motoriskt komplett tetraplegia ligger runt 55 – 65 % jämfört med 40 – 50 % för personer med motoriskt komplett paraplegi av hösta uppmätta syreupptag. Det är även signifikant skillnad mellan gruppernas högsta uppmätta syreupptag i liter per minut.

Texten är tagen från Praktikertjänst Rehab Stations projektsida.

Medverkande

• Elin Ekblom Bak, PhD, lektor (ansvarig forskare)

Övriga medverkande forskare:

• Kerstin Wahlman, Med dr, universitetsadjunkt, Rehab Station Stockholm KI
• Tobias Holmlund, MSc, leg fysioterapeut, doktorand, Rehab Station Stockholm KI
• Claes Hultling, docent, läkare, Rehab Station Stockholm KI
• Erika Franzén, docent, universitetslektor KI

Projektperiod

2015-2019

Publikationer från projektet

Samt doktorsavhandlingen Energy expenditure and accelerometer cut-points for sedentary behavior and physical activity in spinal cord injury : implication for guiding and prevention av Tobias Holmlund (Karolinska institutet, 2019)