Stillasittande, fysisk aktivitet och kondition

Forskningen kring betydelsen av fysisk aktivitet och prestationsförmåga för god hälsa och långt liv har en lång tradition och central plats på GIH.

I slutet av 1950-talet initierade Irma och P-O Åstrand forskningstraditionen på GIH kring betydelsen av fysisk aktivitet och prestationsförmåga för god hälsa och långt liv, med följande livslånga engagemang i frågan.

År 1990 genomförde GIH under ledning av forskarna Björn Ekblom och Lars-Magnus Engström den första kartläggningen av den svenska befolkningens motionsvanor, fysiska prestationsförmåga och levnadsvanor i ett representativt urval svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Denna kartläggning kom att heta LIV90, och upprepades därefter med samma metod år 2000-2001 (LIV2000) och år 2013 (LIV2013).

Under åren har även den Skola – Idrott – Hälsa (SIH) projektet genomförts år 1987-2010, vilket är en longitudinell, nationell studie av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska status och hälsomässiga tillstånd samt omgivande faktorers betydelse för fysisk aktivitet och idrottande.

Sammantaget kan sägas att regelbunden fysisk aktivitet och träning samt bra kondition är några av våra viktigaste och mest allmänverkande livsstilsfaktorer. Det allmänna budskapet om att alla svenskar rekommenderas att motionera drygt 30 minuter varje dag med minst medelhög intensitet har nog inte gått någon förbi.

Det är emellertid viktigt att tänka på att vårt samhälle och våra levnadsvanor är i ständig förändring. För drygt 10 år sedan kom de första studierna som visade att längre stunder av dagligt stillasittande innebar en ökad risk för flertalet av de vanliga folksjukdomarna. Dessutom kunde man visa at betydelsen av den lågintensiva, vardagliga aktiviteten blev av allt mer betydelse då många inte motionerade regelbundet.

Därtill har behovet av studier i kliniska populationer växt sig allt starkare, för att se till betydelsen av fysisk aktivitet och prestationsförmåga i behandlade och sekundär preventivt syfte. Detta är därtill högst relevant för den kommande yrkesutövningen för de hälsopedagoger som examineras från GIH.

Nuvarande forskning

Pågående forskning på GIH inom detta område kan beskrivas som övergripande, och inkluderar såväl friska vuxna och barn som kliniska populationer.

Forskningen bedrivs för att generera evidensbaserad kunskap och metodutveckling via såväl epidemiologiska, interventions- och experimentella studier.

Gruppens forskning kan delas in i följande övergripande områden: