Stockholmsolympiaden 1912

Docent Leif Yttergren & Hans Bolling (redaktörer):
Stockholmsolympiaden 1912: tävlingarna – människorna – staden

Mål

Syftet med forskningsprojektet är att genom forskningsinsatser från flera vetenskapsdiscipliner analysera OS i Stockholm 1912 ur en olika synvinklar för att fastställa vilken betydelse evenemanget hade för idrotten i Stockholm, Sverige och inte minst den olympiska rörelsen fortsatta framtid.

Stora idrottsevenemang, särskilt senare tids, anses spela en viktig roll för idrottens popularisering och spridning, förankring i det omgivande samhället och för lokalt näringsliv. Trots detta är kunskapen om vilken betydelse de verkligen har haft i bästa fall fragmentarisk och de argument som framförs för och emot att arrangera stora idrottsevenemang är till stor del baserade på annat än fakta.

Forskningsprojektet ”OS i Stockholm 1912: tävlingarna – myterna – följderna” avser att fördjupa förståelsen för vad stora idrottsevenemang betydde för lokalt och nationellt samt se vilka effekter det hade för det arrangerande samhället.

Bakgrund och tidigare publicerade resultat

Bilden av OS i Stockholm 1912 är överlag mycket positiv i den omfattande OS-litteraturen. IOK-presidenten Avery Brundage, som deltog i tiokamp i Stockholm 1912, talade om ”den effektivitet och nästan matematiska precision med vilken tävlingarna sköttes och den formella korrekthet som präglade arrangemangen”.

De fyra olympiska spel som föregick spelen i Stockholm 1912 hade bjudit på blandad kompott. Mycket av den inledande entusiasmen hade gått förlorad efter tävlingarna i Paris 1900 och Saint Louis 1904. Tävlingarna där hade kommit i skymundan av samtidigt pågående världsutställningar, varit utspridda under långa tidsperioder och varit illa arrangerade. Efter de inte helt lyckade spelen i London 1908 kan man säga att spelens framtid stod på spel då de hölls i Stockholm 1912. Spelen i Stockholm svarade upp mot de krav som kunde ställas på ett OS-arrangemang och har gått till historien som ”solskensolympiaden” eller ”the Swedish Masterpiece”. Även om det är överdrivet att tala om OS 1912 som den olympiska rörelsens räddning så hade spelen stor betydelse för att etablera den på fast fot, åtminstone enligt den gängse bilden.

Trots att de olympiska spelen 1912 uppmärksammats mycket så har det inte gjorts någon samlad historisk undersökning av evenemanget. Det innebär inte att det saknas forskning som berör OS 1912, spelen har berörts från en mängd olika synvinklar. Det är dock olika delar av spelen som har uppmärksammats eller så har spelen utgjort en del av studier med annat övergripande fokus. I ett internationellt perspektiv finns ett överflöd av studier om den olympiska rörelsen och olika olympiska fenomen och deras utveckling över tid. Det enskilda olympiska spel som fått mest uppmärksamhet inom den historiska forskningen är OS i Berlin 1936.

År 2012 är det 100 år sedan OS arrangerades i Stockholm och det kommer att innebära ett stort intresse för dem, både bland forskare och allmänhet, såväl nationellt som internationellt. Därtill kommer att Sveriges olympiska kommitté och Internationella friidrottsförbundet, delvis barn av OS i Stockholm, båda firar 100 år 2013. Det är därför på sin plats att en samlad vetenskaplig studie av detta mytiska idrottsevenemang kommer till stånd. Eftersom vi tidigare forskat kring skilda teman kring de olympiska spelen, bland annat vinter-OS, Sigfrid Edström, Paralympics och bildandet av IAAF i samband med OS 1912, finner vi oss väl lämpade att starta upp ett forskningsprojekt som tar ett samlat grepp kring OS i Stockholm 1912.

Metodik och arbetsplan

Studien leds av docent Leif Yttergren och filosofie doktor Hans Bolling gemensamt. Den skisserade pilotstudien har genomförts, vilket innebär att antal forskningsområden identifierats och forskare tillfrågats om intresse av att medverka. Tanken är att varje område (kapitel) skall omfatta cirka 25 sidor.

De områden som kommer att uppmärksammas och de författare som ställts sig välvilliga är:

  • Inledning (Leif Yttergren, Hans Bolling)
  • Männen bakom spelen (Therese Nordlund, filosofie doktor ekonomisk historia). Arbetet bakom spelen och dess tillkomst. Vad gjordes och vilka måste männen bakom spelen övertyga om dess betydelse för att kunna arrangera dem? Hur var förhållandena för dem som arbetade med att säkerställa spelens genomförande?
  • Träning och tävling (Leif Yttergren). Hur förbereddes de svenska deltagarna inför spelen? Vilken byråkrati skapades för att tillförsäkra sig om framgångsrikast möjliga svenska deltagare? Vilka idrottsgrenar var de man tävlade i vid OS 1912? Varför blev det just dessa? Vilka valdes bort? Vilka tvingades arrangörerna acceptera? Vilka nya hjälpmedel kom till användning vid spelen?
  • Deltagarna (Hans Bolling, Leif Yttergren & Ingemar Ekholm). Varifrån kom de svenska deltagarna? Vilka var de? Personporträtt över deltagare (några av de mest berömda namnen samt även vissa mindre kända svenska deltagare)
  • Publiken (Mats Hellspong, professor etnologi). Vilka var det som utgjorde åskådarna vid OS 1912 och hur betedde de sig?
  • Spelens geografi (Karl Örsan, verksamhetsledare Riksidrottsmuseet). Vilka länder var representerade vi OS i Stockholm? På vilka platser i Stockholm hölls OS-tävlingarna? Hur såg OS-arenorna ut och vilka resurser lades ner på att uppföra dem? Hur bar man sig åt för att få idrottsutövarna och åskådarna till arenorna?
  • OS och politik (Jan Lindroth, professor em.) Hur hanterade arrangörerna frågan om idrottsnationalitet kontra suveräna stater? Hur såg man på Stockholmsolympiaden i riksdag och Stockholms statsfullmäktige? Vilka offentliga resurser användes för att stödja arrangemanget? Hur såg dagspressen på evenemanget?
  • Stockholm-OS, IOK och omvärlden (Ansgar Molzberger).
  • Den olympiska festen (Hans Bolling). Vad gjordes för att locka turister till spelen? Vilka åtgärder vidtogs för att underlätta besökares vistelse i Stockholm under spelen? Vad fanns att göra för tävlingsdeltagare, idrottsledare och allmänhet vid sidan av det egentliga tävlingsprogrammet? Ledde OS i Stockholm till några oönskade sociala konsekvenser? Vilka minnes saker framställdes till spelen och i vilken omfattning?
  • De vittra idrotterna (Patrik Steorn, filosofie doktor konstvetenskap). Stockholms-OS innebar starten för kulturtävlingar i samband med OS. Hur mottogs dessa av kultur- respektive idrottssektorn i Stockholm? Innehåll och konsekvenser?
  • Ris och ros (Hans Bolling & Leif Yttergren) Hur har Stockholmsolympiaden beskrivits och hur svarar det emot hur spelen bedömdes i samtiden? Hur beskrevs spelen i utländsk och svensk press? Hur såg de olika deltagande nationerna på tävlingarna i Stockholm? Vilken effekt fick de nymodigheter som introducerades vid spelen på idrottslivets fortsatta utveckling? Vilka organisatoriska effekter fick OS i Stockholm för idrottslivet lokalt, nationellt och internationellt?
  • Solskensolympiaden: myter och verkligheten (Hans Bolling & Leif Yttergren). Vilken betydelse hade Stockholmsolympiaden för idrotten i Stockholm, Sverige och inte minst den olympiska rörelsen fortsatta utveckling?

Resultaten av forskningen ska presenteras i en antologi som kommer ut till senvintern 2012. Antologin kommer även att innehålla ett inledningsavsnitt där de olika uppsatserna presenteras och sätts in i ett sammanhang samt en omfattande statistikdel.

Kontakt har upprättats med Stockholms stads idrottsförvaltning och Kommittén för Stockholmsforskning, vilka kommer att ge ut boken. De har stöttat projektet i likhet med Centrum för idrottsforskning.