Kvinnor, funktionsnedsättning och idrott

Fil dr Pia Lundquist Wanneberg:
Kvinnor, funktionsnedsättning och idrott. En studie av Svenska handikappidrottsförbundet och medias rapportering 1969-2012

Vår kunskap om idrott i relation till kvinnor med funktionsnedsättningar är begränsad. Till det finns ett antal orsaker. En är att den organiserade idrotten för personer med funktionsnedsättningar är ett relativt nytt fenomen jämfört med övrig idrott. En annan att idrott för funktionsnedsatta inte har fått särskilt stor uppmärksamhet från forskningen i allmänhet, även om det har blivit bättre på senare tid. Inte heller kvinnlig idrott har beforskats i lika stor omfattning som mäns.

Syftet med föreliggande artikel är för det första att öka kunskapen om kvinnors med funktionsnedsättningar idrottande. Dels genom att undersöka kvinnors plats i den organiserade svenska idrotten för funktionsnedsatta, dels genom en analys av medias rapportering från Paralympics.

För det andra kommer studien att ge en bild av idrott för funktionsnedsatta i allmänhet och det förbund som organiserade denna i Sverige i synnerhet och vilka frågor de drev. Undersökningsperioden startar 1969 då Svenska handikappidrottsförbundet bildades och går fram till senaste Paralympics 2012. Sverige var, i ett internationellt perspektiv, relativt tidigt ute när det gäller idrott för funktionsnedsatta och deltagande i Paralympics. Bland annat var Sverige ett av de 22 deltagande länderna vid det första Paralympics 1960 och 1976 hölls i Sverige det första paralympiska vinterspelet.

Genom att göra en fallstudie av svenska förhållanden är dock ambitionen att kunna säga något om utvecklingen i ett större perspektiv.