Fysisk aktivitet och hälsa berör effekter av fysisk aktivitet som kan kopplas till människors psykiska eller fysiska hälsa.
Ämnesföreträdare är professor Örjan Ekblom.
Individuella, psykosociala och miljömässiga faktorer som är kopplade till människors aktivitet, liksom effekter av påverkan på dessa, ingår som centrala aspekter.
Historik
Området fysisk aktivitet och hälsa har sitt ursprung i tidig arbetsfysiologisk forskning i kombination med medicin- och epidemiologiska studier kring hälsoeffekter av fysisk rörelse och träning.
De första studierna publicerades i Storbritannien under 1950-talet. Därefter har ett mycket stort forskningsfält vuxit fram internationellt. Vid GCI/GIH bedrev professor Per-Olof Åstrand under 1960-1970-talen viss bland annat forskning och påverkansarbete för att öka kunskapen om den fysiska träningens betydelse för hälsan.
År 1990 genomfördes studien Liv90, vilket kan betecknas som startskottet för epidemiologiska studier av den vuxna befolkningens fysiska aktivitet och hälsa vid GIH. Några år tidigare hade en liknande studie genomförts på skolungdomar, det så kallade EURO-projektet. Inriktningen var främst fysisk aktivitet kopplat till metabol och kardiovaskulär hälsa. Liv90 följdes senare av nya datainsamlingar år 2000 och 2013. EURO-projektets uppföljare var de så kallade SIH-studierna (Skola, idrott, hälsa) 2001 och 2007.
Från 2009 har fysisk aktivitet kopplat till psykisk hälsa studerats i egna studier och samverkansprojekt. Under 2016 och framåt bedrivs omfattande GIH-forskning kring fysisk aktivitets koppling till hjärnans hälsa.
Inriktningar
De allra flesta aspekter av hälsa har en multifaktoriell uppkomst / genes. Det är därför viktigt att både studera faktorer som påverkar levnadsvanan fysisk aktivitet (tillsammans med de tre andra levnadsvanorna kost, alkohol och tobak), samt faktorer som påverkar möjligheten och tillgången till aktivitet såsom socioekonomiska faktorer, genusaspekter och individuella egenskaper. Vi studerar hälsa i vid bemärkelse, både välbefinnande och livskvalitet och förekomst av fysisk och psykisk ohälsa.
Typer av studier
För att kunna svara på frågor om hur fysiskt aktivitetsmönster (dvs hur intensivt, hur ofta och hur länge en person rör på sig eller sitter stilla) samvarierar eller påverkar hälsa krävs studier av olika typer.
Vid GIH genomförs dels deskriptiva, epidemiologiska studier, dels interventionsprojekt och dels som studier av akuta effekter av fysisk aktivitet och stillasittande. De deskriptiva studierna syftar till att kartlägga hur fysisk aktivitet samvarierar med hälsa vid ett tillfälle eller över tid.
Sådana studier är dock inte lämpade att svara på frågor om orsakssamband. Då krävs experimentella studier. Vid GIH bedrivs både akuta och långtida sådana studier. De akuta studierna syftar till att kartlägga fysiologiska mekanismer som kan förklara samband och effekter och de långsiktiga syftar till att beskriva effekter på hälsa eller prestationsförmåga generellt.
En särskild form av studier är tvillingstudier, där den genetiska kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa studeras. Vi bedriver också ett omfattande arbete med kvalitets- och metodutveckling.
Preventiva effekter
Området fysisk aktivitet och hälsa omfattar primärpreventiva aspekter av fysisk aktivitet, det vill säga hur den som inte lider av sjukdom eller ohälsa, kan undvika att i framtiden drabbas av ohälsa genom att utöva fysisk aktivitet. Men, hos den som är helt frisk (något som är relativt ovanligt i vuxen ålder) har fysisk aktivitet mycket liten påverkan. Man blir inte ”jättefrisk” av att röra sig mer om man från början inte hade nedsatt hälsa.
Därför är det minst lika viktigt att studera sekundärpreventiva effekter av fysisk aktivitet, det vill säga hur individer som lever med kroniska tillstånd av ohälsa, kan påverka sin framtida hälsa genom fysisk aktivitet, antigen som en del av behandling av den pågående ohälsan, eller som prevention av andra, påföljande sjukdomar. De sekundärpreventiva effekterna av fysisk aktivitet är ofta avsevärt större och mer betydelsefulla för individer och samhälle.
Samverkan
Forskningen inom fältet fysisk aktivitet och hälsa har en omfattande samverkan med en stor mängd företag, myndigheter och forskargrupper.
Bland företagen återfinns Itrim, SATS, IKEA, Skandia Idéer för livet samt Risk och Hälsa, Storytel, Permobil, Intrum, ICA, COOP, Generation PEP, Monark Exercise, Tenant & Partner, Konsumentföreningen Stockholm, Skanska och NCC.
Bland myndigheterna återfinns Folkhälsomyndigheten, Försvarsmakten och Livsmedelsverket.
Vi samverkar också med forskargrupper vid universiteten i Stockholm, Göteborg, Umeå, Köpenhamn, Zürich, Limerick, Leuven, Melbourne, Newcastle (Australien), samt vid Karolinska Institutet.