Om hantering av forskningsdata
Datahantering handlar om hur forskningsmaterial hanteras, organiseras och struktureras under forskningsprocessen. GIH är medlem i SND-nätverket (Svensk Nationell Datatjänst) med andra lärosäten och myndigheter som arbetar med forskningsdata.
SND:s hjälpsidor för dig som hanterar forskningsdata
Datahanteringsplan
En datahanteringsplan är ett verktyg för att ha ordning och reda på sina data, under pågående projekt och vid arkivering av data efter projektets slut. Vissa forskningsfinansiärer kräver att forskaren ska ha en datahanteringsplan, antingen i samband med att ansökan görs, eller då medel har beviljats. Finansiärerna erbjuder då oftast en mall för hur datahanteringsplanen ska utformas.
Exempel på mallar för datahanteringsplan som inte är kopplade till finansiär:
Lagring av forskningsdata
Säker lagring och backup av forskningsdata sker för närvarande i varje medarbetares hemkatalog. På GIH:s IT-avdelning pågår just nu ett arbete med att erbjuda förbättrade lagringsmöjligheter.
Ta del av öppna data
Du kan hitta öppna data att använda i ett eget projekt genom att söka i olika datarepositorier eller tidskrifter för öppna data. Se vidare under nästa rubrik, Dela och publicera forskningsdata.
Dela och publicera forskningsdata
När du delar data med samarbetspartners, eller andra kollegor, behöver du förhålla dig till ett antal olika frågor, som datasäkerhet, personuppgiftsansvar och huvudmannaskap m m.
När det gäller publicering av öppna forskningsdata, t ex i samband med publicering av en vetenskaplig artikel är det viktigaste att inte etikgodkännandet hindrar publiceringen. Om det går bra att publicera krävs en noggrann avidentifiering av alla data före publiceringen. Man bör också fundera över lämpligheten att lägga sina data hos ett (tidskrifts)förlag och hur äganderätten till data påverkas.
Vänd dig direkt till GIH:s dataskyddsgrupp, gdpr@gih.se, om du har behov av rådgivning om personuppgiftsbehandlingar.
Det finns ett flertal datarepositorier där du kan tillgängliggöra dina data, dessa har olika profil och olika villkor. När du publicerar dina data bör du också välja en licens som anger hur data får vidareanvändas
Exempel på datarepositorier
Översikter som kartlägger datarepositorier
I dessa översikter kan man söka på exempelvis ämne för att hitta lämpliga datarepositorier.
Exempel på data journals
Det växer också fram en ny sorts tidskrift – data journals – där man kan publicera sina data för andra att ta del av.
Arkivering av forskningsdata
När ditt projekt är avslutat ska forskningsdata arkiveras. Enligt arkivlagen kan forskningsdata gallras 10 år efter sista publiceringen, men det bör göras en individuell bedömning av behov av längre bevarandetid.
Policy för öppen vetenskap
Arbete pågår med att uppdatera befintlig publiceringspolicy till att även innefatta datahantering och öppna data.
För att stödja utvecklingen av öppen vetenskap (open science) kräver vissa forskningsfinansiärer öppet publicerade artiklar för att ge ut bidrag. Man har också aviserat en avsikt att även kräva att forskningsdata delas öppet. Öppen publicering krävs idag av Vetenskapsrådet, Forte och Horizon2020 (genom Vinnova).
Öppna data krävs ännu inte av någon finansiär, men kommer att krävas av VR från 2026, och Horizon2020 har ett pågående pilotprojekt för öppen data. Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Horizon2020:s pilot kräver redan nu att forskaren skriver en datahanteringsplan (Data Management Plan).