Ämnet idrott

Vi definierar idrott som all fysisk aktivitet genomförd med målet att främja fysisk och psykisk hälsa, rekreation, tävlingsprestation och estetisk upplevelse.

Idrott som akademiskt ämne uppstår och utvecklas i samspelet mellan utövning av idrott och tillämpning av främst medicinsk, naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk kunskap.

Ämnesområdet idrott består av olika delämnen såsom humanbiologi, idrottshistoria, idrottslära, idrottspedagogik, idrottspsykologi samt praktisk-pedagogisk utbildning.

Idrottshistoria

Här studeras idrottens förändring/kontinuitet över tid samt ger perspektiv på dagens och framtidens idrott.

  • Idrottshistoriska utvecklingsförlopp
  • Den obligatoriska skolidrottens utveckling över tid
  • Gymnastikens och idrottens utveckling från antiken till idag
  • Perspektiv på den svenska traditionella lek- och idrottskulturen
  • Förståelse för dagens och framtidens idrott

Idrottslära

Idrottslära består av delområdena bollspel, idrott och friluftsliv, gymnastik, friidrott samt rytmik, rörelse och dans. Idrottsläran är ett laborativt ämne vilket innebär ett praktisk utövande.

Bollspel innehåller såväl traditionella som nya bollidrotter. Bollspelen struktureras utifrån idén med spelet: målspel, träffspel, slagspel, och nätspel.

Idrott och friluftsliv innehåller idrotter som orientering, simning, skidåkning, skridskoåkning med mera. Här möter du fördjupning i friluftsteknik i form av vandringar, kanotfärder, turer på is och skidåkning i fjällterräng.

I gymnastik och friidrott möter du gymnastiska och idrottsliga grundformer. Allt från enklare former av motorisk träning till avancerade biomekaniska resonemang kopplat till rörelse och prestation.

I rytmik, rörelse och dans arbetar man med musik och rörelse som träningsform (motionsgympa, aerobics, uppvärmningsprogram) som kulturell form (sällskapsdanser och folkdanser) som ett medel för kommunikation och uttryck.

Idrottspedagogik

I idrottspedagogiken studerasidrottens olika framträdelseformer i samhället. Aktuella frågeställningar är:

  • Vilken roll har idrotten i samhället?
  • Vem idrottar och varför?
  • Hur konstrueras kvinnligt och manligt inom idrotten?
  • Idrotten som kulturell mötesplats
  • Idrotten som livsstil - mellan kroppsfixering och meningsfull fritid
  • Idrotten som markör för identitet och social tillhörighet 

Idrottspsykologi

Här studeras hur individen upplever, tänker, känner och reagerar i samband med idrott och idrottsutövande. Vidare hur detta påverkar individens personliga utveckling samt allmänna anpassning till idrott och samhällsliv. Vi arbetar med följande frågor:

  • Hur påverkas individens behov och motiv av idrott?
  • Stress och stresshantering relaterat till idrott
  • Kunskap om uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga som följd av idrott
  • Hur påverkas personligheten av idrott?
  • Möjlighet att få prova och få erfarenhet av s k "mental träning"

Humanbiologi

Ämnet består av delarna anatomi och fysiologi, rörelselära och tillämpad fysiologi.

Utbildningen i anatomi och fysiologi ger baskunskaper i hur kroppens olika organsystem fungerar, hur rörelseapparaten är uppbyggd och styrs, hur andningen och hjärtat/blodomloppet fungerar vid vila och arbete samt hur kroppens energiproduktion går till.

I utbildningen i rörelselära studeras människokroppens mekanik och neuronala styrning. Praktiska tillämpningar inriktas mot idrott och ergonomi. Kursen ger en vetenskaplig förståelse för idrottsteknik, förståelse för  uppkomstmekanismer av belastningsskador samt färdighet i att bestämma hur muskulaturen tränas vid olika typer av styrkeövningar.

Utbildningen i tillämpad fysiologi ger mer praktiska tillämpningar som t ex:

  • Arbetsfysiologi: uttröttning/prestation, samband mellan fysisk aktivitet och hälsa, kroppens anpassning till dykning och vistelse på hög höjd, hjärt-lungräddning.
  • Träningslära: kroppens anpassning till uthållighetsträning och sprintträning,  metoder för styrke-, aerob-, anaerob och rörlighetsträning. Även idrottsskador diskuteras med utgångspunkt från symptom, diagnos och behandlingsprinciper.
  • Näringslära: olika näringsämnens uppbyggnad och kroppens kost- och vätskebehov vid träning.