Behörighet

För att vara behörig att söka högskolan krävs förkunskaper. Förkunskapskraven delas in i grundläggande- och särskilda behörighetskrav.

Lagar och bestämmelser

Lag

I Högskolelagen (HL) regleras de generella ramarna. Bland annat att de som söker till högre utbildning ska vara behörig.

Förordning

I Högskoleförordningen (HF) finns mer detaljerade beskrivningar. I HF 7 kapitel finns regler om antagning och behörighet.

Lokala bestämmelser

På GIH finns en lokal antagningsordning (AO) som reglerar speciella lokala bestämmelser och undantag. 


Nedanstående godkända kurser skall motsvara Idrott och hälsa 2 vid antagning till GIH fr. antagningen till hösten 2012.

  • Idrott och hälsa 1-2, specialisering, 100 poäng vardera kurs, eller
  • Idrottsspecialisering kurs 1-3, 100 poäng vardera kurs, eller
  • Tränings- och tävlingslära kurs 1-3, 100 poäng vardera kurs, eller
  • Ergonomi 100 poäng, eller
  • Friskvård och hälsa 100 poäng, eller
  • Hälsopedagogik 100 poäng, eller
  • Ledarskap och organisation 100 poäng

 


För sökande till GIH:s lärarutbildningar där områdesbehörighet A 6 C – Idrott och hälsa används, ges ett generellt undantag från kravet på Idrott och hälsa 2. Den särskilda behörigheten anses uppfylld genom godkänt betyg i Idrott och hälsa 1 om fordringarna i övrigt är uppfyllda. 



Grundläggande behörighet 

Den grundläggande behörigheten är generell och krävs för alla utbildningar på universitet och högskola, både för utbildningar på grund- och avancerad nivå. Grundläggande behörighet har alltså olika betydelse beroende på vilken nivå utbildningen ligger på.

Grundnivå

För att söka utbildningar (program och kurser) som ligger på grundnivå krävs normalt en avsluta gymnasieutbildning. Saknar man detta kan man söka om reell kompetens. På studera.nu finns mer information om grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet kan uppnås på många olika sätt. Har du frågor om detta kan du kontakta utbildningsavdelningen på GIH.

Avancerad nivå

Utbildningar som ligger på avancerad nivå brukar kallas master och ibland magisterutbildningar. Även fristående kurser kan ligga på avancerad nivå.

Dessa utbildningar kräver att man har en avslutad utbildning från högskola/universitet på underliggande nivå. Vanligen ligger en sådan utbildning på grundnivå. Ofta är den benämnd kandidatexamen, men även andra examina om minst 180 högskolepoäng kan ge behörighet.


Särskild behörighet 

För att kunna följa undervisningen på en viss kurs måste du i regel ha ytterligare kunskaper i vissa ämnen. Det kallas särskild behörighet. Med särskild behörighet menas sådana förkunskaper som är helt nödvändiga för att du ska kunna följa undervisningen på en viss utbildning. På respektive kurs eller programbeskrivning finns beskrivet vilka särskilda behörigheter som finns. Dessa finns även nedtecknade i utbildnings- eller kursplanerna.

Till program som ligger på grundnivå används något som kallas områdesbehörigheter. Dessa särskilda behörigheter består normalt av ett antal gymnasieämnen där det krävs att man minst har godkänt i dessa ämnen för att vara särskilt behörig.

Ibland kan det finnas krav utöver områdesbehörigheterna. Dessa kallas då tilläggskrav. På GIH finns tilläggskrav till två utbildningar, Tränarprogrammet och Ämneslärarprogrammet, gymnasiet inriktning mot specialidrott.

Till fristående kurs kan det finnas krav på gymnasiala ämnen som inte finns inom en områdesbehörighet, eller är bara ett ämne som finns inom en områdesbehörighet. T ex kan det finnas krav på enbart ett visst ämne från gymnasiet. Men det kan även finnas krav på akademiska förkunskaper. De kurser som inte är nybörjarkurser kräver ofta akademiska förkunskaper.

Undantag

Detta gäller då den särskilda behörigheten saknas i en eller flera delar.

Om GIH finner att den som söker uppfyller förkunskapskraven utan att ha de formella meriterna, kan undantag (eller dispens) beviljas. Detta kan göras utan att den som söker gjort särskild anmälan om det. Det syns då på kontrollbeskedet via studera.nu.

För att kunna ge undantag ska den som söker ha andra meriter som kompenserar de uppställda behörighetskraven. Detta prövas från fall till fall. Exempel på andra meriter kan vara utbildning i form av kurser inom studieförbund eller liknande. Ibland kan man uppnå kunskaper genom arbete och praktisk erfarenhet. Det är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan praktiken och det ämnet man saknar behörighet i.

Reell kompetens

Reell kompetens är mer generell till sin karaktär än undantag. Man kan söka om man saknar både den grundläggande och särskilda behörigheten. Är det så att man har meriter som inte uppfyller de formella kraven, men som man själv tycker borde ge tillräckliga förkunskapskrav till att klara utbildningen man söker, kan man söka om reell kompetens. Det kan t ex vara en utbildning från ett annat land, en annan skolform, arbetslivserfarenhet eller flera kortare vidareutbildningar. Kanske en kombination av dessa saker.

Man kan söka om reell kompetens. Ansökan görs tillsammans med din ansökan på antagning.se. Det finns en särskild blankett som ska användas. Denna blankett kan du hämta på antagning.se  där det finns lite mer information.

Adress till denna sida: www.gih.se/behorighet