Stöd på olika sätt

Det finns flera sätt att stödja GIH. Det kan vara en gåva stor som liten, allt har betydelse. Om du vill styra att pengarna skall gå till något särskilt finns det flera olika sätt att visa sitt engagemang. 

  • Ge till forskningsområde eller projekt
  • Finansiera professur eller forskartjänst
  • Finansiera utrustning eller lokaler
  • Stödja forskarutbildning
  • Stödja studenterna eller grundutbildningen

Förslag inom GIH:s grundläggande verksamhet:

  1. Fortsatt utveckling av den tillämpade idrottsvetenskap. Det innebär att tillgodose behovet av integrering mellan teori och praktik i olika utbildningar. Fokus ligger på Idrottslaboratoriet LTIV, vilket är en del i GIH:s satsning inom det Olympic Performance Center.
  2. Införskaffande av ett nytt integrerat rörelseanalyssystem som kan användas i fält. Det innebär att man inte längre behöver vara i ett labb och då blir det enklare att både hjälpa enstaka elitidrottare och ta fram framgångsrika träningsmetoder.
  3. Bidra till att få internationella gästforsknings- och gästföreläsningsprogram till GIH för att locka hit de bästa utländska forskarna inom utvalda områden.
  4. Stipendiefonder, primärt för att GIH:s doktorander ska ha möjlighet att driva forskningsprojekt och resa ut i världen.
  5. En ny helkroppsmätare för kroppssammansättning, ultraljudsapparat för hjärta och muskler samt EKG-utrustning för hjärtfrekvensvariablitet bidrar till utvecklingen av forskningen både inom områdena Fysisk aktivitet och hälsa samt Prestation och träning.

Förslag inom Fysisk aktivitet och hälsa:

  1. Rekrytering av forskar/forskningsassistenter samt doktorander och införskaffande av utrustning för projektet Fysiskt aktiv arbetspendling. Här vill vi få svar på vad som utmärker existerande beteendemönster, vilka miljöer är knutna till fysiskt aktiv arbetspendling, vilka effekter har den på den fysiska och psykiska hälsan samt välbefinnandet? Och hur kan fysiskt aktiv arbetspendling förbättras för gående och cyklister?
  2. Laboratorieutrustning (inklusive testcyklar) och laboratoriepersonal för att fortsätta driva LIV-studien. Studien LIV 2000 genomfördes år 2000-2001 för att spegla motionsvanor, total fysisk aktivitet, fysisk prestationsförmåga, livsstil och levnadsvanor i en representativ skara av svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Syftet var även att jämföra resultaten med föregångaren LIV 90, som genomfördes med samma syfte och metod och av samma forskningsgrupp tio år tidigare. På så sätt skulle trender och eventuella förändringar över tio års tid kunna dokumenteras.
  3. Rekrytering av en professor och forskar/forskningsassistenter för att studera hur sambandet mellan fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet och bukfetma har betydelse för såväl riskfaktorer, insjuknande och förtida död i hjärt-kärlsjukdomar. Forskningen belyser faran av stillasittande och omfattar bland annat fördjupningsstudier hur arbete och träning inverkar på muskelns oxidativa funktion, och en jämförelse mellan olika träningsformers effekt på muskulär oxidativ anpassning. Forskningen tittar också närmare på fettförbränning vid arbete: reglering på muskulär nivå och inverkan av diabetes.

Förslag inom Kultur och lärande:

  1. En professur riktad mot skolans utbildning i idrott, fysisk aktivitet och hälsa.
  2. En professur med inriktning mot ungdomsidrotten i bred bemärkelse
  3. En professur inriktad mot friluftsliv och fysisk aktivitet på fritiden.

Kultur och lärande är en forskningsinriktning som syftar till att utveckla kunskap om idrottens roll i skola och samhälle och som kulturfenomen. Detta berör vilka villkor och förutsättningar som människor deltar i och utövar idrott i dess breda bemärkelse samt idrottskulturens och kroppsövningsämnets uppbyggnad och historia. Forskningen avser villkoren för människors idrottsdeltagande avseende tillgänglighet, delaktighet, demokrati, jämlikhet, jämställdhet och social rättvisa samt deltagandet i idrott i relation till kön, klass, etnicitet, religiös tillhörighet och sexuell läggning. Här är kulturella och sociala villkor i fokus och vilka lärprocesser som präglar olika rörelsekulturer och vilka effekter dessa kan få i form av deltagande i fysisk aktivitet och idrott inom föreningsidrott, friluftsliv, spontanidrott, kroppsövningar i skolan och motionsidrott.

Förslag inom Prestation och träning:

  1. En professur inom fysiologi samt ekonomiskt bistånd för att få tillgång till det nya SciLifeLab eller motsvarande. Med denna typ av laboratorium går det att fördjupa tidigare studier kring vad som begränsar maximal syreupptagning; om dopning, kost och prestationsförmåga. Forskningen tittar också närmare på effekt av träning och nutrition på proteinsyntes i muskeln samt perifera (muskulära) faktorers betydelse för maximal syreupptagning. Forskningen gör det möjligt att skräddarsy träningsformer men kan även leda till utveckling av nya mediciner.
  2. En professur inom rörelselära (biomekanik) för att förstå de neuronala, muskulära och mekaniska principer bakom hur människans rörelser styrs och anpassas till olika förhållanden och dess anpassningar till och kompensationer för olika störningar/ modifikationer, såsom ändrad rörelsehastighet, yttre belastning, balansstörning, uttröttning, träning, etc. Detta påverkar inte bara elitidrottare utan handlar även om att förebygga belastningsskador, t.ex. fibromyalgi. Att tappa balansen och ramla kan dessutom få allvarliga konsekvenser både bland äldre och på vissa arbetsplatser.
  3. En professur inom idrottspsykologi som undersöker stress och återhämtning i träningsprocessen för att kartlägga förekomsten av överträningssyndrom och utbrändhet inom tävlingsidrotten, samt även för att skapa en större förståelse. Här kartläggs även sambandet mellan olika personlighetsdrag, mentala färdigheter och idrottsprestation. På vilket sätt interagerar personrelaterade beteendemönster och situationsspecifika reaktionsmönster med idrottsprestationen? Idrottspsykologiska mätmetoder och att validera/vidareutveckla/utveckla mätinstrument utifrån svenska behov av både forsknings- och tillämpningskaraktär.
  4. En professur i idrottshistorisk forskning studerar idrottens professionalisering, kommersialisering och medialisering. Det är ämnen som på ett övergripande sätt kan analysera de processer som förändrat svensk och internationell idrott sedan 1950-talet.

Policy donationer

Här kan du läsa GIH:s policy för mottagande av donationer