Dokumentation 2014

När över 300 personer från olika delar av landet träffas skapas glädje och energi. Under GIH:s idrotts- och hälsokonvents tre dagar fylldes lokalerna av denna entusiasm.

Dokumentationen nedan är indelad i två delar där den som följer nedan är inriktad på föreläsningarna och här för dokumentation av de praktiska passen.

Historien och ledarskapets tidlösa frågor

Bild på Niklas LundbladNiklas Lundblad från Sveriges lantbruksuniversitet inledde idrotts- och hälsokonventet med en föreläsning om hur Henrik V:s blev kung över England år 1413. När hans far, Henrik den IV, låg för döden befann sig Henrik i tornrummet och våndades. Landet led av svåra interna stridigheter, hotades av hedningarna i norr och en extern fiende från norr. Han ställde sig själv frågor om han var lämpad som kung då han levt rövare med sitt rövargäng i många år. Han provade därför den kungliga kronan och tittade sig i spegeln. Då öppnades dörren och snabbt spreds ett rykte att han tagit tronen på ett otillbörligt sätt och mördat sin far.

Henrik var 26 år och förväntades ta över makt och ansvar för ett helt land. Hans bakgrund som prins var inte direkt kunglig då hans liv med rövarbandet inneburit överfall och rån. Det han däremot hade lärt sig var att han var bra på krig, taktik och strategi. Henriks mentor var Sir John Falstaff, en kraftfull glädjespridare och rövarbandets ledare. Varje dag sa han till Henrik:

"Du ska lära känna dina engelsmän och veta vad som driver dem. Om det är glädje, stolthet, ilska, besvikelse... Du ska lyssna på orden på ett djupare plan. Denna kunskap är landets kultur, vilket är nödvändigt att veta när man drar ut i krig."

Den 7 april 1413 dör Henrik den IV och Henrik den V blir kung. På trappan efter kröningen möter han en lycklig Falstaff som säger orden "Jag är här nu" förväntansfullt då han förväntar sig ministerpost och en del av makten. Henrik V tittar honom i ögonen och säger: "Jag känner dig inte längre".

Bild på Niklas LundbladHenrik V bestämmer sig tidigt för att annektera Frankrike samtidigt som det pågår stridigheter i England. Han tar därför bara med sig 5 000 män och möter ett franskt motstånd på 30 000 män. Oddsen ser inte bra ut... Den natten drar Henrik en säck över axlarna och smälte in bland de andra soldaterna runt eldarna. Han lyssnar på sina soldater på vad som driver dem och han hör sin mentor Falstaffs ord klinga i öronen: Lär känna dina engelsmän. När han ser ut över sina sjuka, trötta, frusna, sargade, lemlästade och sårade män känner han misstro, men inser att om han lyckas tända gnistan hos dem kanske de har en chans att befästa den franska staden. När morgonen kommer har Henrik genomlidit en natt av ångest, rädsla och han möter sina män där en del tvivlar på honom, vissa är uppgivna och några drömmer om att få åka hem.

Han utropar "Trots att vi är få ska England överleva. Om vi överlever denna strid är det en stor ära, men jag vill bara ha de av er som vill strida. Den som strider med mig idag blir min blodsbroder och alla som överlever kommer varje dag hela livet kunna säga "Jag var där!"". Han inspirerar varje soldats känsla och rider först ut med sina då kvarlevande 4 000 män. Engelsmännen vinner slaget på grund av placeringen av härden, långbågar som kan skjutas iväg på långt avstånd, vädret men framför allt kungens inspirerande tal.

Niklas Lundblads föreläsning gav upphov till tidlösa ledarskapsfrågor som:

När är en ledare mogen? Vilka egenskaper behövs? Vilka fördelar och nackdelar är det att bli ledare över sin nuvarande arbetsgrupp? Vilka förväntningar finns på ledaren? Är jag rätt person att leda? Vad kan jag begära av mina medarbetare som att offra vardagskvällar, helger, mindre lön och semester? Hur kan jag inspirera och motivera mina anställda så de trivs och presterar?

Friluftsliv som kunskapsområde i skolan

Bild på Jonas MikaelsJonas Mikaels, doktorand i friluftsliv, föreläste om friluftsliv och drog paralleller till Nya Zeeland, Australien och Kanada. Sverige har en gammal tradition då det år 1905 infördes friluftsdagar i läroverksstadgarna. Friluftsdagar har alltså varat genom två världskrig med en utveckling från bondesamhälle till industri- och kunskapssamhälle. Det ursprungliga syftet var att stärka kroppens styrka och förstärka nationalismen. Nu är det mer ur ett miljöpedagogiskt syfte att värna naturen och koppla till hållbar utveckling.

Från LG 80 blev ämnesansvarig för Idrott och hälsa ansvarig för dessa friluftsdagar och samtidigt gick det från centralt styrda planeringar till mindre detaljstyrt. Det ledde till en gradvis nedgång av olika aktiviteter samtidigt som samhällets behov av utomhusaktiviteter inte varit större... I LGR11 lades det till och med fram ett förslag att ersätta friluftsliv med uteliv.

Allemansrätten ska inte tas för given då den med jämna mellanrum ifrågasätts när kommersiella bärplockare drar nytta av den, betalning för skidspår i fjällen och markägares ifrågasättande.

Vad betyder då ordet friluftsliv? Enligt Nationalencyklopedin står det för "Friluftsliv är verksamhet er ute i det fria, vanligen för längre vistelser och i vildare natur." Enligt friluftspropositionen står det för "Friluftsliv är vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling". Det internationella perspektivet är "outdoor education" och "recreation" och frågan man kan ställa här är hur få man in lärandet i friluftsliv.

När Jonas Mikaels var i Kanada och studerade friluftsliv slogs han av hur länge studenterna var ute i naturen. Under en månad paddlade de först i två veckor och direkt därefter vandrade de i två veckor. Under denna period sov de och åt utomhus. Detta skulle vara svårt att genomföra i Sverige...

Friluftsliv borde, enligt Jonas Mikaels, fokusera mer på platsens betydelse. Ge eleverna en fördjupad känsla och kunskap till själva platsen – oavsett om det är fjällen, skogen, havet eller ett kvarter i närmiljön. Lyft fram dess historia, kultur eller hur platsen ser ut om 100 år. Denna kunskap bidrar till att öka förståelsen att värna om vår stadsmiljö och natur.

Ordet "friluftsliv" är kombinerat med aktiviteter där bland annat teknik är en viktig parameter. I ordet "friluftslära" däremot ingår mer än bara naturupplevelser och det är lättare att bedöma elevernas kompetenser. Fördelen med att vara idrottslärare är att man får vara lite av en allkonstnär och dra paralleller till biologin, naturkunskap, historia, fauna och meteorologi utan att vara proffs på områdena. För att underlätta betygsbedömningen kan eleverna redovisa en friluftsvistelse som ett grupparbete, göra poster eller reflektioner.

Här kan du ta del av Jonas Mikaels presentation

Självmord bland unga vuxna

Bild på Ullakarin NybergUllakarin Nyberg är psykiatriker och överläkare på S:t Görans sjukhus och fick med humor och allvar publiken att lyssna och ta till sig det allvarliga ämnet. Hon gav även enkla och självklara råd som att våga ställa de svåra frågorna som "Jag är orolig för dig. Tänker du på att ta ditt liv?"

Att våga använda dessa ord i nära kontakt med studenter kan vara avväpnande och visar på omtanke och omsorg. De känner att någon bryr sig om hur de mår. Vissa menar att man kanske startar en tankeprocess där de börjar fundera på att ta sina liv, men enligt Ullakarin är den risken obetydlig i sammanhanget.

Forskning visar att män inte pratar om sina känslor lika mycket som kvinnor och en anledning till detta kan vara att de skäms och att det inte uppfattas som manligt. Det är normalt att tänka på döden, men det är en stor skillnad mellan att tänka på och göra något åt det.

Det finns tillfällen när det är tillåtet att gråta, men tyvärr brukar de som gråter ofta be om ursäkt, vilket de inte behöver göra! Det är lika naturligt att gråta som att skratta. Sorg och glädje, besvikelse och framgång ingår i livet.

På internet kan man hitta en mängd olika klyschor om lycka som till exempel att man ska tacka varje dag, lyssna med hjärtat, bli berörd, uppleva varje ögonblick och älska vardagen. Detta kan upplevas som kravfyllt. Det är helt normalt att hoppa över träningen och den nyttiga maten ibland, men om man gör det flera och upprepade gånger är risken stor att man mår psykiskt dåligt.

Depression är en folksjukdom och de flesta känner någon som mår psykiskt dåligt. Forskning har visat att de som drabbas av denna sjukdom lever 25 år kortare, får sämre vård och av de som är över 65 år riskerar 70 procent att dö i förtid.

Vanliga symtom för depression:

  • - Nedstämd
    - Ingen glädje
    - Minskat intresse för det mesta
    - Sömnstörning
    - Aggressivitet – drabbar främst män
    - Koncentrationssvårigheter
    - Oföretagsamhet
    - Dålig eller ökad aptit
    - Känsla av värdelöshet
    - Obefogade skuldkänslor
    - Ångest
    - Självmordstankar

De som vanligtvis tar sitt liv är allvarligt deprimerade. Tidigare tömdes psykiskt svaga på blod, de låstes in eller gavs insulinchocker. Idag vet vi mer... Röntgenbilder av hjärnan visar att deprimerade får en förändring i hjärnan där nervceller blir sämre och när medicinerna kom kunde psykiskt svaga personer börja leva ett normalt liv. Den medicinska behandlingen har inneburit en revolution för personer med bipolära sjukdomar, men en vanlig och skonsam behandling av depression är elchocker – framför allt för äldre personer.

Enligt statistiken förra året var antalet självmord i Sverige för personer upp till 24 år sammanlagt 1 600 personer. Denna kurva har gått ner och vi kommer inte längre ner med hjälp av bara mediciner. Det som återstår är att få de som mår psykiskt dåligt att röra på sig fysiskt. Men vad beror det på att så många unga väljer att ta sina liv? Många i den åldern ställer frågor till sig själva som grundar sig på biologi, psykologi, sociala faktorer, existentiella och kulturella frågor. Det har även visat sig att omvärlden påverkar oss mycket, som när vissa konfliktdrabbade länders självmord ökar.

Som lärare i idrott och hälsa kan du i viss mån påverka hur dina elever mår. Vid samtal kan du använda bekräftande ord som "Jag tror på dig" och "Jag vill förstå". Visa förståelse och säg att du har träffat andra i liknande situation. Bekräfta eleven och säg att du ser att han eller hon är ledsen och att du är glad att han eller hon berättar det för dig. Här kan det även vara bra att blotta sig och medge att även du har mått dåligt.

Olika aspekter på betygsättning

Bild på Richard HåkanssonRichard Håkanssons, forskare, och Lena Svennberg, doktorand, föreläsning utgår från två aktuella forskningsprojekt på GIH. Passet blev snabbt fullbokad och sändes även via Bambuser. Här är länken till föreläsningen.

Richard Håkansson inledde med att utgå från hur svårt det är för idrottslärare att hinna med att dokumentera elevernas insatser. Hans forskning baserar sig på enkäter genomförda av 144 lärare och intervjuer med tio lärare där syftet är undersöka hur lärarna arbetar med dokumentation. Resultatet visade att 87 procent upplevde att det var problem med dokumentationen. Framgångsreceptet är att tidigt planera när dokumentationen ska göras och tydligt kommunicera till eleverna vilka kunskapskrav som krävs för att uppnå vissa omdömen. Det första skedet är själva undervisningen och här ska det inte förekomma någon bedömning. Nästa fas består av själva träningen och grundar sig på undervisningen. Här kan det ske en viss bedömning som till exempel inspelningar. Sista delen är själva examinationen med dokumentation och bedömning. Redovisningen kan vara muntlig, skriftlig eller filmer som visas för klassen. Bedömningar kan även göras av eleverna, vilket frigör tid för läraren och eleverna lär sig bedömningskriterierna. Dessutom skapas engagemang!

Ett annat tips är att inte undervisa olika bollsporter en i taget utan samla dem under rubriken Bollekar. Här kan olika aktiviteter som handboll, basket, fotboll och innebandy ingå.

Bild på Lena SvennbergLena Svennbergs föreläsning "Vad värderar lärare när de sätter betyg i idrott och hälsa" utgick från de nationella proven där många lärare utgår från sin "magkänsla". Det är delvis detta som Lena grundar sin avhandling på då det är svårt för lärare att förklara, diskutera och värdera en magkänsla.

I sin forskning har hon har tagit fram en matris som utgår från besvarade enkäter och genomförda intervjuer med lärare på högstadiet. Metoden som används är repertory grid-tekniken som hjälper till att sätta ord på det som upplevs intuition. Matrisen grundar sig på svaren som lärarna har fyllt i och underlättar vid betygsättning. Förutom ämneskunskaper vägdes även sociala och emotionella sidor in.

Här finns Richard Håkanssons och Lena Svennbergs presentationer.

Träningsmyter

Bild på Niklas PsilanderNiklas Psilander är doktorand och höll en föreläsning om styrketräning och uthållighetsträning. De myter han ska prata om är stretching, protein efter träning, fettförbränning och kombinationsträning.

Stretching sägs förebygga skador och lindra träningsvärk och kan delas in i dynamisk och statisk stretching. Den dynamiska är påverkan med hjälp av egen muskelkraft där enbart kroppen används. I den statiska används den yttre kraften, som en vägg, bänk eller kompis. Enligt Niklas Psilander är det lite forskning gjord på om stretching har effekt på prestationen. Den forskning som är gjord visar att effekten är liten och kan eventuellt påverka om idrottaren är på elitnivå. Om man utför en statisk stretching i mer än 60 sekunder direkt före en aktivitet påverkar den prestationen negativt med 4-5 procent. Detta har ingen större betydelse för amatörer, men för elitidrottare kan denna effekt ha förödande effekter. Om man däremot utför en dynamisk stretching under en längre period blir det en positiv effekten på prestationen.

En rekommendation är att utföra stretching när du är varm då musklerna är uppvärmda och mer mjuka. Det är även mer skonsamt att utföra en dynamisk stretching. Risken för skador om man inte stretchar är inte vetenskapligt bevisat, men risken för att få sträckningar och bristningar är lägre för de som stretchar. Det har ingen effekt på träningsvärk, men ger en ökad vighet.

Protein efter träning

För att få effekt ska man dricka proteindrycker direkt efter träning. Vad gäller konditionsträning saknas studier på detta, men det är högst troligt att en normal kosthållning tillför muskler mer än tillräckligt med protein. Det har även en effekt under extrema ansträngningar, som maratonlopp eller tävlingar som håller på mer än två timmar, då protein kan bli en bristvara. Det har även en effekt om man har en speciell diet där kaloriintag är lågt.

Brist på protein kan leda till muskelnedbrytning och minska tillväxt på mitokondrier, som är muskelns små kraftverk som gör att det bildas energi. Om tillväxten på mitokondrier minskas bidrar de 20 aminosyror i magen till att proteinet tas upp snabbare i kroppen. Det är därför en fördel att inta protein eller aminosyror direkt efter ett träningspass eller en tävling.

Studier där försökspersoner fick träna på fastande mage med bara ett ben i benpress har visat att muskelproverna utvecklar signalproteiner men inte aminosyror. Om de däremot fick en dryck med aminosyror efter träningen blev det en rejäl ökning i båda benen, men framför allt i det ben som hade utfört övningarna. Detta visar att effekten av aminosyror efter ett träningspass generellt sett har högst effekt på de som drack drycken till skillnad från den grupp fick placebo att dricka istället. Det visar även att mängden som behövs för att nå tillräcklig effekt är 20 gram protein som innehåller 9 gram essentiella aminosyror. Detta resultat har varit intressant för industrin där de flesta kosttillskott av protein i affärerna inte innehåller mer än 20 gram.

Vad gäller effekten av protein för de som styrketränar visar långtidsstudier att minskning av fettfri massa minskar med mellan 0,6 och 0,7 kilo, men endast fem av 22 studier visar dessa resultat. För de flesta har det ingen större effekt. Slutsatsen är att proteintillskott är slöseri med pengar för utövarna. Dessutom är de flesta tillskotten rena rama kaloribomber. Ett kombipass på 60 minuter medför att man gjort av med cirka 450 kalorier. En normal proteinbar innehåller runt 380 kalorier, vilket innebär att de förbrända kalorierna är raderade om man äter en bar efteråt. Detta kan vara intressant för de som tränar för att gå ner i vikt. Välj i stället 10 gram essentiella aminosyror som innehåller 40 kalorier. Exempel på råvaror som innehåller essentiella aminosyror är baljväxter, quinoa, kött, nötter, fisk, skaldjur, ägg och mjölkprodukter.

Lågintensiv träning är bäst för att förbränna fett

Den träningsform som bidrar mest till att förbränna fett är lugn löpning eller cykling och helst under en längre period som en timme. Studier visar att om man jämför högintensiv med lågintensiv träning under ett dygn så är det ingen skillnad i fettförbränning. För att gå ner i vikt är det den totala mängden kalorier som förbrukas i ett träningspass som räknas. Välj en träningsform som passar din livsstil och om du har ont om tid bör du välja en högintensiv träning och om du har gott om tid är det bästa alternativet en rask promenad eller cykeltur under en timme. Dessutom bidrar regelbunden styrketräning till att behålla muskelmassan.

Styrka och uthållighet bör inte kombineras i samma träningspass

Försökspersoner fick kombinera benpress med höga hopp, det vill säga styrka och uthållighet, och resultatet visade att kombinationen inte hade någon effekt på vare sig explosiviteten eller muskelns tillväxt. Däremot har det eventuellt en effekt på uthållighet jämfört med om personen enbart tränade uthållighet. Den största effekten är om uthålligheten tränas före styrketräning.

Här finns Niklas Psilanders presentation

Maskulinitet inom fotbollen

Bild på Sofia B KarlssonKonventet avslutades med en föreläsning av Camilo Laserna och Sofia B Karlsson från AIK som berättade hur de arbetar med värdegrund i organisationen under projektet "Fotboll för alla". De visade filmer som används för att möta ungdomar och som visar olika situationer som är vanliga för fotbollsspelare. En film var från ett omklädningsrum och en om en pappa som hejar och pushar mer sin son än sin dotter. Filmerna visar olika aspekter som religion, homosexualitet, könsfördelning, tränarnas och föräldrarnas roll.

"Fotboll för alla" innebär att de spelare som skriver under detta kontrakt förbinder sig att leva upp till de krav som AIK ställer på dem som att följa regler, ta avstånd från trakasserier, agera schysst mot med- och motspelare. På baksidan av kontraktet står de konsekvenser det medför att bryta avtalet, som samtal med föräldrar, avstängning och eventuellt anmälan till sociala myndigheter. De värdeord som används i samband med Fotboll för alla är Attityd, Ansvar och Respekt.

Visionen för arbetet är att det ska vara en trygg miljö där alla är välkomna.

Vad finns i huvudet på en idrottshuligan?

Bild på Björn ErikssonBjörn Eriksson, regeringens utredare om huliganism och GIH:s styrelseordförande, berättade att första gången ordet huliganism förekom var år 1314 då kung Edvard II av England förbjöd huliganism. Anledningen var när pojkar försökte imponerade på tjejer genom att sparka en stor boll från den ena kyrkporten till den andra. I samband med detta förekom knivskärningar och därför inrättades förbjudet mot huliganism.

Mediebilden av huliganismen bidrar till att det idag uppfattas som att det är livsfarligt att gå på fotboll. I motsats till denna bild finns Riksidrottsförbundets krav att alla ska kunna ta del av idrott, det ska leda till medaljer och elit samt njuta av underhållning, säkerhet och det ska vara trevligt för alla. Vad händer då om huliganismen leder till att fler avstår och det inte blir någon publik?

Viktigt är att lyfta fram är att det är cirka 650 personer som beter sig illa på matcher och effekten av deras beteende bidrar till avstängda matcher och att en kollektiv bestraffning för de övriga oskyldiga 97 procent blir lidande. Under utredningen märkte Björn att idrottsklubbarna var positivt inställda och medverkade till att ta fram olika förslag på hur läktarhuliganismen kan förhindras. Det är också tydligt att det är främst inom ishockeyn och fotbollen som problemen är mest allvarliga. Andra sporter som rugby, handboll, skidskytte existerar ingen huliganism.

Den lilla grupp som orsakar de flesta problemen är risksupportrar kallas Firman och man kan tro att de domineras av arbetslösa män som dricker öl och har ett socialt fattigt liv. Men denna grupp består även av professorer som bor i villa och har höga inkomster. Detta märks tydligt på klubbarnas webbplatser som är välskrivna och välformulerade. Det gemensamma för denna grupp är beteendet att vilja slåss och i inkilningen ingår att man utsätts för 30 minuters knytnävsslag av medlemmarna. Fotboll och våld hör ihop om man är firmamedlem, men de slår aldrig en kvinna. Om detta skulle ske så utesluts personen omedelbart ur firman. I Björns utredning finns ett tydligt ställningstagande: stöd de goda supportrarna och utestäng risksupportrarna.

Sedan utredning om huliganism, som Björn Eriksson skrev för tre år sedan, har ett av tre förslag gått igenom – det om tillträdesförbud. Det som inte gått igenom är krav på förbud mot mask som enligt Björn Eriksson är skandal då han anser att maskeringsförbud är en självklarhet för en säker fotboll.