VFU som plattform för FoU

Till Samverkanskonferensen på GIH kom ett hundratal deltagare som på olika sätt arbetar med VFU inom lärarutbildning från högskolor och skolor i Stockholm samt Stockholms läns kommuner. Enligt utvärderingen var många nöjda med samverkanskonferensens tema, föreläsare och gruppdiskussioner.

Bild från SamverkanskonferensenKonferensen är en del av samverkansavtalet om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildning och är en mötesplats för kommuner och lärosäten som bedriver lärarutbildningar i Stockholmsregionen. Den riktar sig i första hand till förvaltningschefer och VFU-samordnare i kommunerna samt de som arbetar med VFU-frågor vid lärosätena och till studentrepresentanter. Årets tema var "VFU som plattform för FoU".

GIH:s historia

Bild på Håkan LarssonProfessor Håkan Larsson vid GIH inledde med att berätta om högskolans historia. GIH hette tidigare Gymnastiska Centralinstitutet, GCI, och flyttade in i den nuvarande byggnaden i mitten av 1940-talet, men låg innan dess vid Sergels Torg där statyn med den korssittande flickan står.

GIH är världens äldsta idrottshögskola och grundades år 1813 av Pehr Henrik Ling. Initiativet kom från den dåvarande kungen Karl XIII och var från början främst ett lärosäte för militärer. År 1864 blev de första kvinnliga studenterna antagna. Den kända Ling-gymnastiken blev snabbt populär och ses som en stor svensk pedagogisk export. År 1977 inträdde högskoleförordningen som innebar att GIH kom att tillhöra Högskolan för lärarutbildning i Stockholm och inte förrän 1992 blev GIH åter en självständig högskola. År 2011 fick GIH rätt att utfärda forskar- och masterutbildningar. En lyckad satsning, som är nära förankrad med skolan, är att GIH har drivit en lic-forskarskola i ämnesdidaktik under de senaste åren.

Återblick från förra årets konferens

Anders J Persson från Södertörns Högskola och Elisabeth Åsén-Nordström från Kommunförbundet Stockholms län gav en återblick från förra årets konferens som genomfördes i Nacka. Ansvariga för Samverkanskonferensen är: Stockholms universitet, Södertörns högskola, Kungliga Tekniska Högskolan, Kungliga Musikhögskolan, Konstfack, Stockholms Konstnärliga Högskola, GIH och Kommunerna i Stockholms län.

Om regional samverkan

Claes Hättestrand, prorektor och professor i naturgeografi vid SU, berättade om hur SU har omorganiserat sin lärarutbildning med ett större ansvar och har inrättat ett programråd per inriktning:
– Tanken är att de ska ta fram innehåll och uppdrag i lärarutbildningen för att fördjupa samverkan när behov och intresse finns. Men samverkan är inte alltid enkelt utan styrs av olika ekonomiska förutsättningar och besluten är olika beroende på hur lärarutbildning och behoven ser ut på respektive inriktning.

Bryggan mellan lärosäten, skolor och praktiknära forskning

Bild på Lena AdamsonSkolforskningsinstitutet är en myndighet under utbildningsdepartementet och verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Lena Adamson är myndighetschef och pratade om bron mellan lärosäten, skolor och praktiknära forskning. Idag är institutets uppdrag att bidra till att verksamma inom skolväsendet får goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt.

Skolforskningsinstitutet samarbetar med Göteborgs universitet och bedriver försöksverksamhet där en lärargrupp i framtiden ska pröva och utvärdera någon eller några utvalda metoder och arbetssätt från institutets kommande översikter.
– Syftet med detta försök är att sluta cirkeln för att se vad som händer med kunskaperna från våra översikter. Tanken är inte att det ska bli en kokbok utan ett evidensbaserat beslutsunderlag för lärare, säger Lena Adamson.

Transparens och systematik

En systematisk översikt är en sammanställning av den bästa möjliga forskningsbaserade kunskapen inom ett område vid tidpunkten då den framställs. Arbetet med den här sortens forskningssammanställningar präglas av transparens och systematik, studiens frågeställning bestäms i förväg och de görs alltid av ett team och inte av enskilda forskare.
– Att som enskild lärare ha möjlighet att hålla sig uppdaterad inom all aktuell forskning på ett område är nästan omöjligt. Dessutom är det sällan att en enskild studie kan ge svar på komplexa frågor kring undervisningsarbetet.

Bild på Lena AdamsonInstitutets systematiska översikter behandlar alltid forskning som rör förskolelärares och lärares undervisningsvardag.

Dessa översikter bidrar till den vardagliga närheten i klassrummet:

Då det gäller institutets forskningsanslag så ska detta finansiera praktiknära skolforskningen. Sådan forskning är behovsdriven och ska utgå från professionens frågor och behov. Den bör genomföras i samverkan med de verksamma för att resultaten ska bli relevanta och verkligen vara till nytta i praktiken. Forskningen ska vara med och för lärare och inte om lärare.

Säkerställa relevansen

Beredningsprocessen går till som på andra forskningsråd med externa granskare och den vetenskapliga kvalitet ska enligt institutets instruktion hålla samma höga vetenskapliga kvalitet som andra råd. Det som skiljer institutets bedömningskriterier från andra råd är de krav som också ska säkerställa relevansen. Dessa projekt måste till exempel alltid bedrivas i skolans miljö och forskningsfrågorna ska formuleras i dialog med skolans verksamma. Dessutom kan andra än forskare ingå i projekten, det vill säga förskollärare, lärare eller andra personer från verksamheterna.

– Vi har fått in 122 ansökningar och hälften höll bra kvalitet. Innehållsmässigt hanterar projekten många av de aktuella frågor om barns och elevers lärande som vi nästan dagligen hör diskuteras; hur kan vi förbättra matematikundervisningen, hur undervisar vi våra elever som samtidigt behöver utveckla svenska språket och hur kan vi använda tekniken för att verkligen främja lärande i olika skolämnen? När detta skrivs efter konferensen är besluten om vilka projekt som får bidrag i år fattade och återfinns på institutets hemsida.

Lena Adamson sammanfattade sin presentation med att kvalitet i undervisningen sker i interaktion mellan lärare och elever och det är här vi alla behöver hålla fokus – oavsett roll...

Lena Adamsons presentation i pdf

Sambedömning – ett verktyg för professionsutveckling

Bild på Izabela SegerIzabela Seger är lektor i idrottsvetenskap i Järfälla kommun och idrottslärare på Björkebyskolan. Hennes föreläsning handlade bland annat om den kartläggning av sambedömningspraktik hos lärare i Järfälla Kommun som hon nyligen genomfört. Den har resulterat i en forskningsrapport som kommer att användas som ett underlag i kommunen i det pågående arbetet med att höja bedömningskompetensen hos lärarna.

Tidigare forskning har angett brister i kompetens hos lärare och rektorer som en delförklaring till att elever inte ges en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning.
– Sambedömning kan leda till ökad likvärdighet i lärarnas bedömnings- och betygssättningspraktik om den utförs fortlöpande, strukturerat och med syfte att öka lärarnas samsyn om vad som ska bedömas och betygsättas.

– En viktig faktor för att lärarna ska lyckas med det komplexa arbete som sambedömningen innebär är att rektorerna skapar möjligheter för lärare att träffas regelbundet, inte bara inom skolan, men även inom kommunen.

Rapporten har även lyft fram möjligheter och svårigheter i samband med sambedömningen och gett exempel på olika modeller för sambedömning.

Izabela Segers presentation i pdf

Professionsutveckling i utrymmet mellan universitet och skola

Bild på Johan SandahlJohan Sandahl är gymnasielektor vid Globala gymnasiet och är även lärare för på Stockholms universitet där han forskar på 75 procent kring undervisande och lärande i samhällskunskap. Den resterande tiden arbetar han på Globala gymnasiet.
– Med stöd från kommunen åkte vi till Kanada för att vara med i professor Peter Seixas kurser i professionsutveckling kring att "tänka historiskt". Att tänka historiskt handlar delvis om hur man kan få eleverna att tänka kring historiska processer, snarare än att memorera fakta.

För att sprida kunskap har utbildningsförvaltningen i Stockholm bidragit till att tidningen SO-didaktik ges ut och en svensk kurs för lärare som kallas "Doing history". Kursen vänder sig till historielärare, framförallt på högstadiet och mellanstadiet.

Johan Sandahls presentation i pdf

Innehåll och språk spelar roll för elevers lärande i hälsa

Bild på Andreas JacobssonAndreas Jacobsson är lektor i idrott och hälsa på Sturebyskolan och Utbildningsförvaltningen. Han har undersökt elevers lärande kopplat till de nationella kunskapskraven i idrott och hälsa. Genom arbetet har Andreas och hans kollegor utarbetat en arbetsmodell för att utveckla elevers förmåga att resonera om hälsa kopplat till fysiska aktiviteter.
– Tanken med modellen är att vi vill utveckla yngre elevers förmåga att resonera om hälsa och egna upplevelser genom att delta i fysiska aktiviteter.

De första frågorna att ställa sig är "Vad är hälsa?" och "Vad vill vi att våra elever utvecklar?". Här gäller det att samla in data så att samverkan kan fördjupas när behov och intresse finns, analysera observationen eller filmen för att reflektera vad som kan förbättras och förändra lärandemiljön.
– Det gäller även att ha koll på de ord som eleverna använder då de ofta väljer att jämföra sig med andra. Det verkar som att övningar som till exempel lagspel och samarbetsövningar stimulerar att tala i form av prestationer istället för egna upplevelser. Individuella uppgifter som till exempel hinderbanor verkar istället stimulera till att tala om upplevelser. Det är även bra att ha mindre grupper då det är lättare för fler elever att ta ordet.

Ett berättarstöd i form av ett ark med olika hälsobegrepp verkar även stimulera till att nyansera elevers berättelser av upplevelser vid fysiska aktiviteter.

Andreas Jacobssons presentation i pdf

Så förbättras den praktiknära forskningen

Bild på Jane MeckbachJane Meckbach är docent och ansvarar för handledarutbildning vid GIH. Handledarutbildningen som presenterades sker i samverkan med KMH, Konstfack och DOCH. Handledarutbildningen fokuserar bland annat på hur man kan stärka de ämnesdidaktiska perspektiven.
– Vad gäller de förväntade studieresultaten gäller det att visa kunskap om och förståelse för metodområdet handledning, visa färdighet och förmåga att handleda lärarstudenter i verksamhetsförlagda delar av lärarutbildningen, utveckla förmåga att handleda med fokus på ett ämnesdidaktiskt perspektiv inom de olika lärarutbildningarna, utveckla medvetenhet om sin egen praktiska yrkesteori eller  handledarfilosofi och kunna planera, genomföra samt redovisa ett praktiknära forskningsprojekt.

– Detsamma gäller innehåll och upplägg där handledningsprocessen med sina teorier och strategier, samtalsmetodik och avrådan bidrar. Även lärarskap eller ledarskap, professionell samtalsteknik, orientering om aktuell didaktisk och pedagogisk forskning inom handledningens område och orientering om praktiknära forskning bidrar till innehållet och upplägget, säger Jane Meckbach.

Ny kunskap om världen

Praktiknära forskning är att ta fram ny kunskap om världen genom att undersöka den, att använda systematiska och vedertagna metoder och att dokumentera sin undersökning. För att utveckla och förbättra undervisningen bör man utgå från de frågor, problem och idéer som läraren själv har i sin egen praktik, det som genomförs av den verksamma läraren och att forskningsresultaten ska vara användbara för läraren.
– Här gäller det att studera sin egen praktik, andra lärare, eleverna och olika inslag i undervisningen för att ringa in ett problem som leder fram till ett syfte och frågeställningar, metod, resultat och diskussion.

Material samlas in genom intervjuer, observationer, enkäter och en kombination av olika metoder. Resultatet presenteras med en poster och ett abstrakt.

Jane Meckbachs presentation i pdf

Systematisk analys i handledarutbildningen

Bild på Patric SahlénPatric Sahlén är projektledare för Södertörns medverkan med övningsskolor. Han lyfter fram att skolans krav på att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund är mer än bara en fråga om innehåll. Det är också en fråga om ett systematiskt arbete. Han menar att detta systematiska sätt att arbeta är en framgång i SH:s handledarutbildningar.

Studenten ska i undervisningen ta till sig ett innehåll och samtidigt träna sig i en akademisk kultur. Här gäller det att lära sig att hur är lika viktigt som vad och vad som förenar de två. Genom att arbeta med systematisk analys tränas det akademiska vetenskapliga förhållningssättet. Det systematiska arbetet är en väg att distansera sig från det som analyseras.
– Ett systematiskt sätt att tänka är att analyser är en del av den vetenskapliga grunden och genom att ha transparenta metoder underlättar det att gå tillbaka för att kritiskt granska om analysen genomförts systematiskt, men också om analysen behandlat det som avsetts. Även läroplanen och kursplanernas mål kan analyseras systematiskt som grund för kollegiala samtal.

Påverkar sin situation redan på förskolan

Detta sätt att tänka utvecklas redan i förskolan där demokratiska individer utvecklar hur de genom tankar och åsikter kan påverka sin situation och dess ansvar för handlingar. Därför gäller det att också förskollärarna tränas i den vetenskapliga analysen.
– Genom en systematisk analys blir det tydligt att läroplanen för förskolan lyfter fram att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter, samt att utveckla förståelse för demokratiska principer. Dessa förmågor är förutsättningar för att delta i demokratiska sammanhang, vilket inte är detsamma som att ha möten där barnen ska rösta.

Systematisk analys kan också användas på etiska frågor för att sortera ut vad som är fakta och påståenden i en beskriven situation. Detta ger en bättre grund för att planera åtgärder och professionella samtal.
– Den systematiska analysen är ett viktigt inslag i handledarutbildningens för lärares vetenskapliga förhållningssätt.

Patric Sahléns presentation i pdf

Därför är utbildning så viktig

Bild på Cecilia NetjeCecilia Netje är VFU-ansvarig vid HSD/SU, regionansvarig för Stockholms stad och projektledare övningsskolor. Hennes presentation handlade om hur man kan leda en professionsutveckling.
– VFU är där teori och praktik möts och den upplevs ofta som den viktigaste delen av utbildningen. Handledaren leder professionsutveckling och vill man kvalitetssäkra VFU:n bör man satsa på handledaren och möjliggöra kompetensutveckling. Samverkan mellan skolverksamheten och Akademin skulle underlättas och bryggan dem emellan stärkas.

Ett första steg är att göra detta är att se en nätbaserad film, introduktion i VFU-bedömningsmodellen, med tillhörande arbetsmaterial, som kan organiseras på skola/förskola. Den möjliggör flexibla lösningar och kan bidra till det kollegiala lärandet. Steg två är ett seminarietillfälle om tre timmar som påbörjas under vårterminen 2017 och som äger rum på Campus. Där får lärarna träffa kollegor och VFU-lärare från universitetet för att klara ut eventuella frågor och tolkningar, utbyta erfarenheter och för att fördjupa diskussionen om VFU och VFU-bedömningsmodellen.

Det finns även en handledarutbildning som heter ”Att leda professionsutveckling” på 7,5 hp som inriktar sig på etik, kommunikation, ledarskap, ämnesdidaktik och bedömning.
– Projektet med övningsskolor har bidragit till att inse värdet med att förlägga handledarutbildning på skolor eller i kommuner för att ge en fördjupad insikt i läraruppdraget. Det ökar även det kollegiala lärandet så att fler handledare samverkar och ökar intresset för vidare kompetensutveckling. I slutändan ökar det ansvaret för studenternas yrkesblivande över tid.

Fördjupar sina vetenskapliga kunskaper

SU:s handledarutbildningar vänder sig till förskol-, grund- och ämneslärare och ges antingen på Stockholms universitet, i kommun eller region eller på den aktuella skolan. Denna utbildning möjliggör för handledare att bredda och fördjupa sina vetenskapliga kunskaper inom VFU-handledningen.
– För de som vill vidareutveckla sig, efter att ha gått en handledarkurs, erbjuds olika former av seminarier för erfarenhetsutbyte för att till exempel diskutera VFU-kurser, förväntade studieresultat och bedömning. Här ingår det också diskussioner om svåra samtal, konfliktförståelser, etik, värdegrund och flerkulturella perspektiv.

För de som vill fördjupa sin handledarkompetens och få en spetskompetens finns fördjupningskurser om 7,5 hp, en med fokus på handledningens relationella villkor och möjligheter och en med fokus på ämnesdidaktik och bedömning.
– I framtiden får vi kanske se att handledare med spetskompetens leder handledare på skolor och håller professionsutvecklande seminarier för studenter och att de har en nära samverkan eller kanske till och med en deltidstjänst på lärarutbildningarna.

Cecilia Netjes presentation i pdf

Samverkanskonferensen innehöll flera värdefulla workshops där deltagarna fick diskutera hur de arbetar med VFU och vilka förbättringsområden som kan förverkligas.