Vardagsmotion och mental hälsa

Bild från publikenDet var fullt av besökare när GIH hade sitt seminarium "Vardagsmotion och mental hälsa" i Almedalen. Psykisk ohälsa ökar i samhället, framför allt för barn och ungdomar, och är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Maria Ekblom, docent vid GIH, presenterade data som visar att fysisk aktivitet kan vara effektivt mot depression och främja tankemässiga förmågor. Aktiva människor har bättre mental hälsa och om deprimerade personer börjar röra på sig och träna regelbundet får de samma effekt som standardbehandlingen mot lättare depressioner.
– Fysisk aktivitet har även effekt på mental hälsa oavsett ålder. Ett exempel är när äldre människor börjar promenera tre gånger i veckan så förbättrar de sin minneskapacitet och de anatomiska strukturerna i hjärnan skyddas. Även de som idag är aktiva och minskar sin aktivitet, som vid skador eller stress, börjar må psykiskt sämre, säger Maria Ekblom.

Fysisk aktivitet har minskat

Det finns flera parallella mekanismer för hur fysisk aktivitet kan främja mental hälsa och tankemässig förmåga. Forskning på djur och människor viBild på Maria Ekblomsar övertygande att konditionsträning skyddar hjärnan mot stress och det finns indikationer på att även långvarigt stillasittande försämrar kärlhälsa och mentala förmågor.
– Men tyvärr rör vi oss allt mindre. Under de senaste 30 åren har stillasittandet på jobbet ökat och fler väljer att ta bilen eller att åka kommunalt till och från arbetet. Många arbetsgivare vill ta ansvar för ett hållbart arbetsliv och förstår att de skulle kunna främja mental hälsa med fysisk aktivitet, men känner att de har svårt att få med sig hela personalgruppen. Här behövs mer forskning som kan påvisa att om man bryter upp det långvariga stillasittandet på arbetet kan det få goda effekter på mental hälsa och prestation, medan andra kanske får effekten av konditionsträning, säger Maria Ekblom.

Stillasittandets hälsofara

På senare tid har stillasittandet uppmärksammats, men det behövs mer kunskap om de negativa effekterna på kärlhälsan och effekterna på nervsystemet. Förhindras de negativa effekterna om vi bryter stillasittande och rör på oss med jämna mellanrum? Hur skiljer sig effekterna jämfört med den högintensiva träningen?
– Vi vet att om man sitter en hel dag och varje halvtimme utför en fysisk aktivitet så blir man inte lika trött som när man sitter hela tiden. Här finns stora potentialer i forskningen där man frågar sig om det är viktigare för den mentala hälsan att bryta stillasittandet än att börja träna högintensivt.

Forskningsprojekt beviljat

GIH har fått ett fyraårigt forskningsprojekt beviljat av KK-stiftelsen och ska tillsammans med svenska företag undersöka hur olika komponenter i vårt fysiska aktivitetsmönster främjar hälsosamma hjärnfunktioner som mental hälsa och tankemässig prestationsförmåga. Projektet ska studera hur olika komponenter i våra rörelsebeteenden hänger ihop med mental hälsa och kognitiv prestation, vad som händer under en dag när rörelsebeteenden förändras och vilka effektiva och attraktiva åtgärdsprogram företagen kan använda för att förändra mental hälsa och prestationsförmåga.
– Det som saknas idag är kunskap om vilka rörelsemönster som behövs för att främja den mentala hälsan och den kognitiva prestationen och vår förhoppning är att detta forskningsprojekt ska bidra till att få reda på hur fysiskt aktivitetsmönster kan främja hälsosamma hjärnfunktioner.

Goda vanor för fysisk aktivitet och kost

Bild på Caroline WaldheimIdrottspolitiken hör numera ihop med sjukvård och hälsofrågor. Har detta medfört en effekt på alla dessa områden eller bara idrottspolitiken?
– Jag hoppas och tror att det har haft en effekt på alla områden då Gabriel Wikström är både folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister och vi har en tydlig ambition att föra samman idrotten med folkhälsan. Målsättningen vad gäller fysisk aktivitet och kost är att hitta goda vanor, gärna i ung ålder så att de har med sig detta resten av livet. Tanken är även att vidga perspektivet både ekonomiskt och hälsomässigt, säger Caroline Waldheim, idrottspolitisk sakkunnig vid Socialdepartementet.

Bild på Pia LindeskogPia Lindeskog är sakkunnig från Folkhälsomyndigheten och berättar att de har fått i uppdrag att arbeta med psykisk hälsa, men även titta på alkohol, narkotika, dopning, tobak, kost och fysisk aktivitet.
– I maj fick vi även ett regeringsuppdrag där vi till april nästa år ska ta fram insatser som främjar hälsa kopplat till kost och fysisk aktivitet och här ingår även den mentala hälsan.

Goda exempel från arbetsgivare

Bild på Thomas AbrahamssonThomas Abrahamsson är chef för affärsområdet hälsa vid Länsförsäkringar och säger att de använder samma försäkringar som deras kunder tecknar, vilket bland annat innebär att medarbetarna får personligt samtalsstöd och kan prata med en psykolog eller hälsocoach närhelst under dygnet.
– För att motverka sjukskrivningarna i samhället vad gäller psykisk ohälsa måste vi arbeta förebyggande och komma in tidigt. På Länsförsäkringar används digitala program kring stress, kost, motion och alkohol. Dessutom har medarbetarna även varje månad samtal med sina chefer för att diskutera välmående och arbetsglädje. För att nå alla har vi även infört aktivitetsbaserade lagtävlingar där 30 minuters promenad räcker för att få en prick för den dagen och de som tränar flera gånger per dag får också bara en prick.

Bild på Ella BohlinElla Bohlin, barn- och äldrelandstingsråd Stockholms läns landsting, hur är rätten till fysisk aktivitet för de boende, inom omsorgen och för landstingets medarbetare?
– Vi ligger i framkant vad gäller fysisk aktivitet för barn och unga där ett exempel är Sollentuna kommun som samarbetar med Friskis och Svettis. För de boende är det mest initiativ från civilsamhället, men då mottagandet är både en kommunal och statlig fråga är landstinget tyvärr inte så aktiv här. Vad gäller medarbetarna är Stockholms läns landsting en stor arbetsplats med cirka 40 000 anställda och vi har gym i byggnaderna, friskvårdsstöd, utbildningar och akademiska primärvårdscenter som har i uppdrag att utveckla den fysiska aktiviteten för de anställda.

Skolidrotten lägger grunden

Bild på Björn ErikssonEnligt Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, får vi inte glömma bort skolan.
– Idag sitter ungdomar mycket, både på fritiden och i skolan, och när de väl kommer ut tycker de att det är roligt med spontanidrott. Här fyller skolidrotten en viktig roll då vanan vad gäller fysisk aktivitet grundläggs!

Ella Bohlin vill att antalet timmar i idrott och hälsa ska utökas och även skrivas in i läroplanen då många studier visar att elever når bättre resultat om de är fysiskt aktiva. Caroline Waldheim säger att det inte bara räcker med fler timmar i idrott och hälsa utan eleverna måste även bli mer aktiva under hela skoldagen och där är fritidsverksamheten viktig.

GIH:s rektor Karin Larsén berättar att från och med nästa år ska fritidsledare och pedagoger i förskolan utbildas i idrott och hälsa.
– Två miljoner av landets barn har ledare som inte är utbildade i idrott och hälsa, men från och med nästa år går de en termin på GIH och här får de lära sig hur de kan få barn och unga mer fysiskt aktiva.

Film från seminariet

Nedan kan du se filmen från GIH:s seminarium i Almedalen. Klicka på bilden så startar filmen.

Klicka på bilden så startas filmen