Gå och cykla i Agenda 2030

"Gå och cykla i Agenda 2030" lockade många besökare till GIH:s seminarium i Almedalen. Med Agenda 2030 vill regeringen nå de globala mål som FN har initierat. 

Agendan innehåller tre övergripande mål - att utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen samt att lösa klimatkrisen.

Samtalet handlade om hur cykel- och gångvägar kan bidra till att nå några av dessa 17 mål som hälsa och välbefinnande, hållbar energi och infrastruktur, hållbara städer och samhällen samt att bekämpa klimatförändringen.

Cykla och gå för din hälsa

Bild på Peter SchantzPeter Schantz, professor vid GIH, inledde den vetenskapliga presentationen och framhöll att fysisk aktivitet kan ha en positiv effekt på folkhälsan vad gäller sjukdomar som hjärtkärl, högt blodtryck, stroke, typ II diabetes, tjocktarmscancer, bröstcancer, Parkinson, demens, benskörhet och milda depressioner. För att ha denna positiva effekt ska den fysiska aktiviteten genomföras med en viss duration, frekvens och intensitet. Nationella rekommendationer säger att man ska vara fysiskt aktiv minst 150 minuter per vecka och studier genomförda vid GIH visar att cyklister och fotgängare i Stor-Stockholm som cyklar eller går till arbetet nådde till och med över denna rekommendation. Den största effekten för cyklister var under sommarhalvåret, medan för fotgängare varade effekten under hela året

40 liv om året sparas

I en studie som GIH genomfört tillsammans med Umeå och Stockholms universitet, Stockholms stads miljöförvaltning och WSP delades drygt 820 000 stockholmare in i fem olika kategorier; de som cyklar, går, åker kollektivt, kör bil eller är medpassagerare. Av de 224 000 personer som tar bil till arbetet har 111 000 ett avstånd där de kan cykla med en resväg under högst 30 minuter. Det skulle medföra påtagliga förbättringar av utomhusluften och därigenom bättre hälsa för hela befolkningen. Bara den fysiska aktiviteten i sig skulle enligt de hälsoekonomiska beräkningarna bidra till hälsoekonomiska vinster motsvarande cirka 2,4 miljarder kronor per år. Vad gäller luftkvaliteten så sparas 40 liv om året som annars skulle gå bort i förtida död.

Även färdvägsmiljöer har en påverkan för cyklister och vid en studie belystes vilka miljöfaktorer som är stimulerande, hämmande eller neutrala. För att mäta färdvägens påverkan delades Stockholm in i ytterstaden och innerstaden. Deltagare fick svara på frågor som hur man uppfattar avgaser, trängsel i blandtrafik, buller, flöde av motorfordon, färdvägens dragning med riktningsändringar och omvägar, cykelfält, grönska och skönhet på färdvägen. De som cyklar i innerstaden upplevde avgaser, trängsel och färdvägens dragning negativt om den kräver många riktningsändringar, medan grönska och skönhet är plusfaktorer. I ytterstaden uppfattas buller, flöde av motorfordon och färdvägens dragning negativt, medan cykelbanor, grönska och skönhet stimulerar till cykling. Genom att ta hänsyn till dessa faktorer kan ansvariga bidra till att skapa färdvägsmiljöer som stimulerar till arbetspendling genom cykling.

Avspänt och sakligt samtal

Bild på Johan AnderssonJohan Andersson, ledamot i Trafikutskottet, fick svara på frågan om hur Trafikutskottet har använt sig av den vetenskapliga kunskapen vad gäller färdvägsmiljöer.
– Här finns ett delat politiskt ansvar där Trafikutskottet ansvarar för den nationella lagstiftningen och kommunerna och regionerna för den lokala. Glädjande är att det finns ett brett starkt politiskt intresse att få fler att cykla – inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även vad gäller miljön och stadsplaneringen.

Bild på Daniel HelldénEnligt Daniel Helldén, trafikborgarråd i Stockholms stad, är infrastrukturen i Stockholm för gående och cyklister eftersatt då det i 60 års tid fokuserats på biltrafiken.
– Det var egentligen först i slutet av 90-talet som cykelbanor började byggas. Idag finns det en cykelinvestering för Stockholm som innebär att under de fyra kommande åren ska en miljard vara investerade i en bättre infrastruktur. Vi har även en gångplan för att få fler stockholmare att gå mer och där prioriteras att dela på gående och cyklister i gatuområdet så att alla kan känna sig säkra.

Elcykel bidrar till lösningen

Bild på Tony GrimaldiTony Grimaldi från Cycleurope lyfter fram elcykel som en ny version av mobilitet och där cykeln är en del av lösningen vad gäller urbaniseringen.
– Tack vare elcyklar kan stockholmare utnyttja längre sträckor och bli många fler. Om man räknar in elcyklar i cykelsatsningen kommer inte Daniel Helldéns miljard att räcka...

Maria Krafft från Trafikverket vill se att hela transportsystemet analyseras där cykel och gång är viktiga delar, men det handlar även om hur yta frigörs fBild på Maria Krafftör att få detta att hända.
– Här kan till exempel större förändringsprocesser med bilpooler medföra vissa förflyttningar, men det viktiga är att genom att förbättra infrastrukturen bidra till ökad hälsa och att detta integreras i samhällsekonomiska beräkningar. Här vill vi även titta på att bilister ägnar stor del av sin tid åt stillasittande och vad detta kostar samhället.

På frågan om vad som görs vad gäller den blandning av gående och cyklister som finns i Stockholms innerstad och som skapar stor otrygghet?
– Det är ett otyg i Stockholm att det finns, säger Daniel Helldén. I Stockholm satsar vi på cykelbanor som är separerade från gående, vilket är svårt att genomföra överallt, men där vi ny bygger nya områden inför vi denna enkla regel.

Åker ni till andra internationella städer för att bli inspirerad?
– Köpenhamn nämns ofta som ett föredöme och de ska nu införa 26 flerfiliga cykelmotorvägar, vilket är en helt ny dimension för att knyta ihop alla kranskommuner. Även i Paris infördes ett ambitiöst politiskt initiativ med 1 000 hyrstationer med 20 000 cyklar. Fransmännen gillade inte denna satsning, men efter ett halvår har det blivit en succé och nu har Paris blivit en cykelstad, säger Tony Grimaldi.

– Vi ska åka till Amsterdam och var nyligen i Köpenhamn för att få inspiration. Vi har även täta kontakter med transportdepartementet i Danmark som arbetar mycket med nationella cykelplaner. Vi har även varit i Japan på hur man inte ska bygga för att underlätta för cyklister, säger Johan Andersson.

Få barn att cykla till och från skolan

Bild på Lars StrömgrenLars Strömgren från Cykelfrämjandet vill uppmuntra fler barn att cykla till och från skolan.
– En trygg skolmiljö uppmuntras inte alltid av rektorer och här kan vi ha framtida problem för kommande generationen. Idag finns inget nationellt initiativ och här behövs forskare, politiker och myndigheter.

Enligt Maria Krafft behöver det ses över vad som krävs för att få de som inte cyklar och går till att börja göra detta.
– Vi har skolor som har trygga cykel- och gångvägar, men ändå så körs barnen till skolan av föräldrar. Vi måsta genomföra vissa insatser och sedan utvärdera dem. Är svaret utformningen av säkra cykelvägar eller är det något annat?

– I Stockholm arbetar vi med säkra skolvägar för att få fler barn att börja cykla. Det finns många skolor i Stockholm så det kostar mycket pengar, men detta är något vi prioriterar, säger Daniel Helldén.

Peter Schantz uppmanar politiker att säkra transporter till och från skolor är angeläget och det finns inget som hindrar att idrottslärare tar upp detta på sina lektioner.
– Detta kan även finnas i betygskriterierna så att det blir skolans uppdrag att se detta som ett läromoment. Vi på GIH står beredda att möta en sådan utmaning!

Film från seminariet

Nedan kan du se filmen från GIH:s seminarium i Almedalen. Klicka på bilden så startar filmen. (länk)

Klicka på bilden så startas filmen