En timmes rörelse

Årets Almedalen bjöd på ett fantastiskt sommarväder och 3 500 seminarier gör Almedalen till världens största politiska arena. Temat på GIH:s seminarium var "Vad kostar en timmes rörelse?" och lokalen fylldes snabbt med intresserade åhörare.

Styrelseordförande Björn Eriksson och rektor Karin Henriksson-Larsén hälsade alla välkomna och presenterade panelen som bestod av Gabriel Wikström (s), folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister, Ella Bohlin (kd), barn- och äldrelandstingsråd i Stockholms läns landsting, Christer Nylander (fp), vice ordförande i utbildningsutskottet, Rossana Dinamarca (v), idrottspolitisk talesperson och Kristina Sundin Jonsson, kommunchef i Skellefteå kommun.

Se reportaget från seminariet i Almedalen. Klicka på bilden nedan så startas filmen.

Klicka på bilden för att starta filmen från Almedalen

Fysisk aktivitet på recept och utsatta grupper

Bild på Örjan EkblomÖrjan Ekblom, forskare och docent på GIH, berättade om den kedja av verksamheter som behövs för att nå ut till alla de som är i behov av fysisk aktivitet. De positiva effekterna med att röra på sig minskar inte bara risken för sjukdomar utan påverkar även den medicinska behandlingen av depression, ångest och psykoser. Livskvalitet och njutning har en lika stark påverkan som medicin.

För att få en bättre folkhälsa tog Socialstyrelsen år 2011 fram nationella riktlinjer där läkarna ska fråga patienter om deras levnadsvanor vad gäller tobak, alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Trots dessa riktlinjer är det få läkare tid som ställer dessa avgörande frågor.

Trots att all forskning visar att det är framgångsrikt att skriva ut Fysisk aktivitet på recept, FaR, för att få fler att röra på sig så får endast en promille av alla patienter dessa recept. En anledning till att så få skriver ut dessa recept kan vara sjukvårdspersonalens och patientens okunskap vad gäller FaR. Det som behövs är en allmän ökning av kunskap om fördelarna, men det måste också finnas en mottagare som ansvarar för fortsättningen, uppföljningen och en behandlingsplan så att receptet får lika god följsamhet som annan behandling. Finns det tillräckligt med kompetent personal som kan hantera dessa livsstilsfrågor? Behövs det en ny profession, som till exempel hälsopedagoger, som kan avlasta läkarna vad gäller utskrivning av fysisk aktivitet på recept?

Bild på Gabriel WikströmSom ansvarig för folkhälsa, sjukvård och idrott – hur vill du, Gabriel Wikström, lösa dessa problem?

– Om man jämför Sverige med andra länder så har vi mindre utmaningar inom tobak och alkohol men desto mer inom stillasittande och fetma. Det är ett stort problem att svenskar sitter för mycket och att hälsoklyftorna i Sverige ökar. För att få en mer jämlik hälsa har regeringen satt upp ett mål att inom en generation sluta hälsoklyftorna. För att nå detta mål behöver vi jobba inom alla områden men där skola, hälso- och sjukvården och arbetsmarknadspolitik blir avgörande. För att möta dessa utmaningar behövs mer fakta och kunskap om hur vi får teorin att fungera i praktiken.

Enligt Gabriel Wikström är det också angeläget att skapa en kontakt tillbaka till vården och poängterar att det i vissa fall är omöjligt att maila en vårdcentral.

Hur kan du Ella Bohlin, som politiker i Stockholm, få fler läkare att skriva ut Fysisk aktivitet på recept?Bild på Ella Bohlin

– I Stockholms län skrivs det ut 33 000 stycken, men det är enormt viktigt att dessa insatser följs upp och här behövs en tidig prevention på MVC och BVC då allt fler mammor till överviktiga barn behöver hjälp, säger Ella Bohlin.

Ska man införa en ny profession som kan ansvara för utskrivning av Fysisk aktivitet på recept?
– I Stockholm utbildas 1 500-2 000 personer som ska arbeta med FaR så kompetent personal finns inom kort, men det finns även andra alternativ som till exempel i Sollentuna kommun där de samarbetar med Friskis & Svettis. De följer upp de barn som fått FaR så att utför de rekommenderade aktiviteterna.

Övervikt och socioekonomi

GIH deltar i den nationella SCAPIS-studien som omfattar 30 000 individer i åldrarna 50-64 år och där syftet är att studera hälsa inom områdena hjärta, kärl och lungor. Örjan Ekblom berättar om den pilotstudie där resultatet visar att det i Göteborg finns stora skillnader i levnadsvillkor vad gäller medellivslängden mellan män i västra och östra Göteborg. Här framgår det tydligt att de män som bor i de mer välbeställda stadsdelarna lever upp till 81 år jämfört med de män som bor i mindre välbeställda områdena där medellivslängden är 75 år. Dessutom klarar ungefär sju procent de nationella rekommendationerna vad gäller fysisk aktivitet, det vill säga att vara fysiskt aktiv i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Livsstil i form av fysisk aktivitet är en av de större skiljelinjerna mellan dessa två områden och de som klarar de nationella rekommendationerna har också en bättre hälsa.

Forskning visar att övervikt och fysisk inaktivitet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. På en graf visar Örjan Ekblom hur risken för hjärt- och kärlsjukdomar för normalviktiga, överviktiga och feta personer varierar beroende på om man rör sig tillräckligt mycket. Ju mer överviktig en person är desto mer ökar risken för ohälsa, men om man däremot jämför mellan tränade och otränade blir betydelsen av kroppsvikt mindre viktig. Det är alltså viktigare att vara tränad än att ha en normalvikt.

Bild på Ella Bohlin och Gabriel WikströmVid arbetet med att utjämna ohälsoantalen – kommer det att tas hänsyn till skillnaderna i befolkningen där inte bara övervikt utan även graden av fysisk aktivitet?

– Kommissionen har fått breda direktiv att arbeta utifrån de socioekonomiska faktorerna, men det är förstås intressant att även ta med den fysiska aktiviteten. Detta arbete har dock ett mer långsiktigt perspektiv så för att ta itu med övervikt och stillasittande förbereds en mycket snabbare insats på Socialdepartementet då vi ser att vi redan idag har stor kunskap och starka aktörer som GIH och idrottsrörelsen, säger Gabriel Wikström.

I Stockholm arbetar Ella Bohlin enligt den så kallade Södertäljemodellen som innebär att föräldrar till överviktiga barn utbildas tidigt i kostvanor och motion. Efter fem år visar utvärderingen att hälften av dessa barn har tagits bort från den riskgrupp som har störst risk för sjukdomar.

– Det ansvar som föräldrar har är väldigt viktigt, men det måste satsas mer på skolhälsovården och BVC.

Vilka frågor inom forskningen finns det behov av i Forskningspropositionen?

– Det gäller att utgå från den kunskap vi redan har och se till att den används i praktiken, men det kanske behövs ytterligare forskning kring hur vi genomför denna teori i praktiken, säger Gabriel Wikström.

Äldreomsorg och fysisk aktivitet

Karin Henriksson-Larsén visar på en graf att effekten av fysisk aktivitet är hög oavsett vid vilken ålder man börjar träna. En studie från ett sjukhem i England visar att nio personer mellan 90 och 96 år har, efter att ha tränat styrketräning i åtta veckor, ökat sin styrka med närmare 200 procent och fick till och med muskeltillväxt. Dessutom ökade de sin gånghastighet med 50 procent och kunde gå snabbare till matsalen, två lyckades bli av med gåhjälpmedel och en slutade att använda en rullstol. Studier visar även att dementa personer i 75-årsåldern har både fysiska och kognitiva fördelar av att träna där de tar till sig ny kunskap och har fått ett bättre humör.Bild på Karin Henriksson-Larsén

Hälsoprojektet ingår i utbildningen för GIH:s hälsopedagoger och vänder sig till seniorer. Dessa deltagare tränar kostnadsfritt och genomför hälsotester som görs av studenterna. Projektet bidrar till att studenterna får mäta och träna seniorer, att forskningen vet hur denna grupp ska testas och vilka frågor sjukvården ska ställa för att mäta fysisk aktivitet. Resultaten visar att deltagarna har fått bättre styrka, kondition, balans, fysiska aktivitetsvanor och upplevd hälsa. Dessutom har både studenter och seniorer väldigt roligt när de tränar och umgås.

BIld på Kristina Sundin JonssonKan man upphandla fysisk aktivitet inom hemsjukvården i Skellefteå?

– Fördelen i vår kommun är att vi gör allt i egen regi och strävar efter att fokusera på hur man som äldre kan ha en bra livskvalitet till livets slut. Då det sker många fallskador i Västerbotten satsar vi under sommaren på intensivträningsveckor i hemsjukvården och på äldreboenden. Det är vår förhoppning att detta ska få fortsätta även i framtiden. Det handlar även om ett gott samarbete mellan kommun, landsting och civilsamhället där träningsanläggningar kan införa aktiviteter för seniorer, säger Kristina Sundin Jonsson.

Idrottsrörelsen och skolgårdars utformning

Björn Eriksson, ordförande för Riksidrottsförbundet, fokuserar på stillasittandet för ungdomar och skolgårdar. Är dessa anpassade efter fysisk aktivitet och borde inte lärarna uppmuntra till mer fysisk aktivitet i skolor?

Bild på Rossana DinamarcaKristina Sundin Jonsson anser att det är hela samhällets ansvar och inte bara skolornas. I Skellefteå har man tillsatt förstelärare som ska arbeta med utveckling inom ämnet idrott och hälsa, men det behövs mer insatser.

Enligt Rossana Dinamarca ska rörelse integreras i andra ämnen och inte bara i idrott och hälsa men här krävs kunskap för att få in fysisk aktivitet i till exempel naturkunskap och samhällskunskap.

Bild på Christer NylanderChrister Nylander säger att det i riksdagens utbildningsutskott finns ett starkt engagemang för dessa frågor och en majoritet vill införa fler timmar i idrott och hälsa eftersom det tydligt framgår att det finns ett samband mellan mer rörlighet och förbättrad kunskapsinhämtning.

På frågan om varför man sitter i skolan svarar Rossana Dinamarca att det finns en traditionell syn på att det i skolan ska finnas betyg, vara tyst i klassrummet, sittas i bänkar och alla ska vända sig mot läraren i katedern. Det är så det ska se ut helt enkelt!

Christer Nylander anser att utmaningen är beroende på när i skolan man fokuserar. Om man börjar tidigt finns större chans att grundlägga sunda vanor men behovet kanske är störst på högstadiet då stillasittandet ökar. Det finns dock ingen motsättning mot att ha fler fysiska aktiviteter på andra lektioner och fler idrottstimmar i skolan.

Stadsplanering och cykelvägar

Gång- och cykelvägar är en av de insatser som är mest kostnadseffektiva för att få fler att bli fysiskt aktiva och motverka risken för sjukdom. Kostnadsberäkningarna är baserade på om en procent av befolkningen blir varaktigt fysiskt aktiv. Målgrupper är bland annat unga personer som ska till skolan och vuxna som cyklar eller går till arbetet. Detta är en säker och kostnadseffektiv insats för att få fler att börja röra på sig, men har även fördelar för miljön och samhällets ekonomi.

Bild på Ella Bohlin och Kristina Sundin Jonsson– Utmaningarna är stora för större städer med längre avstånd och som är byggda på 60-talet då bilen var i fokus. Idag arbetar vi i stället mer hållbart och satsar mer på cykelvägar, men i Skellefteå har vi andra utmaningar som kuperad terräng och snö, säger Kristina Sundin Jonsson.

– I Stockholms kommun har politiker satsat på en cykelmiljard och lagt kraft och energi på att förbättra cykelvägar samt infört bilfria gator för gående. Arbetspendling är dessutom ett bra sätt för de som inte hinner träna i vardagen, säger Ella Bohlin.

GIH tackar deltagare i panelen och de som valde att komma till seminariet om hur mycket en timmes rörelse får kosta.

Här kan du ta del av presentationen som GIH visade under seminariet.