Börja träna - hjälp Sveriges ekonomi!

Bild på ingången till GIH:s seminariumGenom att satsa på en ökad folkhälsa minskar staten sina kostnader för sjukvård, arbetslöshet, sjukskrivningar och utanförskap. Satsningar på idrott och hälsa i skolan, på fritiden, på arbetsplatser och för seniorer ökar livskvaliteten. En ökad fysisk aktivitet ökar samhällets vinster och vid seminariet i Almedalen diskuterades hur detta skulle bli möjligt… De som medverkade var Karin Henriksson-Larsén, Örjan Ekblom och Lena Kallings samt en aktiv publik. Bilden visar ingången till GIH:s seminarium.

Rektor Karin Henriksson Larsén inledde med att redogöra för statistik och fakta och berättade att Sten Åstrand, en känd professor från GIH, redan 1967 sa: Varför satsar vi inte redan nu på att öka den fysiska aktiviteten då den minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar eller ska vi vänta i ytterligare 100 år tills vi har säkra bevis?

Bild på Karin Henriksson LarsénÅr 1976 visade även Björn Ekblom, professor på GIH, att man kan behandla reumatism med fysisk aktivitet – trots att fysisk aktivitet inte finns med som prevention och behandling.

Sverige har en av världens äldsta befolkning och siffran stiger hela tiden. Detta ställer krav på ekonomin och välfärdssystemet. Inom sjukvården har vi en kostnad på 9,2 procent, vilket är en låg siffra jämfört med USA, men vi får andra kostnader i samhället för till exempel äldreomsorgen som ökar i takt med att antalet äldre personer blir äldre i samhället.

I USA har antalet överviktiga ökat enormt, men flera studier visar att även i Sverige ökar antalet överviktiga. Värnpliktsdata visar att från år 1974 till 2005 har andel överviktiga ökat avsevärt och det varierar även beroende på var du bor. I Norrbotten är andelen överviktiga högre än i storstäder. Av andelen vuxna kvinnor i Stockholm är 35 procent överviktiga jämfört med 52 procent enligt folkhälsoguiden. Denna övervikt kostar samhället i form av sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Så många som 35 procent av de som drabbas av tjocktarmscancer och hjärt- och kärlsjukdomar beror på fysisk inaktivitet.

Även inom äldrevården finns tydliga bevis på effekten av att vara fysiskt aktiv. På ett sjukhem tränades nio personer i åldern 90-96 år och de ökade sin styrka med 104 procent och gånghastigheten med 48 procent. Denna studie visar att två slutade använda armstöd och en slutade använda rullstol.

Andra sjukdomar som är relaterade till inaktivitet är höftfrakturer som kostar 200 000 kronor per patient. Med tanke på att cirka 20 000 patienter per år får höftfrakturer är denna kostnad onödigt hög.

Arbetsplatser kan dessutom få stora ekonomiska effekter om personalen är fysiskt aktiv. En amerikansk studie visar att när ett företag skulle starta en ny fabrik så fick personalen träna i tre månader innan verksamheten flyttade in i fabriken. De fortsätta även att träna på arbetstid efter inflyttningen. Det visade sig att med en fysiskt aktiv personal får företaget mindre sjukfrånvaro, mindre personalomsättning och en större lönsamhet där de fick tillbaka sex kronor per investerad krona.

Men det gäller även att skapa förutsättningar i samhället som leder till fysisk aktivitet. Här är arbetspendling en viktig del av den vardagliga aktiviteten. På 50-talet gick eller cyklade cirka 90-95 procent till sina arbeten och summan är densamma idag som tar bilen till jobbet… Men för att få igång denna aktivitet måste det byggas cykelvägar och beräkningar visar att om endast en procent börjar cykla till jobbet så är det kostnadseffektivt att bygga dessa cykelvägar.

Sammanslaget är de direkta kostnaderna för samhället cirka 120 miljarder och av dessa är 60 procent indirekta kostnader för de som inte kan arbeta eller är sjukskrivna. Frågan är då om detta är ett samhälle som vill vi ha?

Låg kondition lika farligt som att röka

Bild på Örjan EkblomÖrjan Ekblom är högskolelektor och forskar inom fysiologi och han anser att man måste relatera låg kondition till andra riskfaktorer i samhället. Forskning visar tydligt att ha låg kondition är lika farligt som att röka. Men inaktivitet diskuteras inte lika intensivt som riskerna med rökning.

Fysisk aktivitet har en spridningseffekt så att den även mildrar andra riskfaktorers verkan. Forskning från 1999 visar att om man delar in en befolkning i tre delar: normalviktiga, överviktiga och feta så kan man tydligt se att risken för hjärt- och kärlsjukdomar varierar inom respektive grupp. Dödligheten bland de som är normalviktiga men inaktiva är avsevärt högre än hos de som är feta och tränade. Denna forskning visar tydligt att vikten spelar mindre roll än den fysiska aktiviteten. Och det är samma mönster för lågaktiva och normalviktiga barn jämfört med feta barn som är tillräckligt aktiva.

Men man måste inte ha de rätta generna för att få bra kondition. Ett resultat från en amerikansk studie på 3 000 kvinnor visade en minskning med 20 procent i dödlighet oavsett de genetiska förutsättningarna. Hälsoeffekten beror således på den aktivitet man hänför sig åt – inte vilka gener man har.

Men det är inte bara den fysiska hälsan som påverkas. En studie på 120 män i 66-års ålder promenerade tre dagar i veckan under ett år. Deltagarna började med tio minuter och ökade sedan till 40 minuter. Efter ett år tittade man på strukturen i hjärnan och såg att de som promenerade fick en tillväxt i hjärnan jämfört med de som inte rörde på sig. Det var även en skillnad i gruppen som promenerade då de som ökade sin promenadtid fick en större tillväxt. Denna studie visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på demens.  

GIH har i LIV-studier kartlagt fysisk aktivitet och prestation hos ett urval i den svenska befolkningen. Detta har gjorts i tre omgångar under åren 1990, 2000 och pågår under hösten 2013. Studien visar bland annat en sänkning av kondition i ökande ålder, men fysiologiskt sett finns ingen förändring i kroppen och heller ingen förklaring till en sämre kondition när man är äldre. Det man däremot ser är en föreslagen gräns som är farlig av hälsomässiga skäl och studien visar att hälften av både kvinnorna och männen befann sig nära denna gräns och har således en så låg kondition att de riskerar att bli sjuka i förtid.

Fysisk aktivitet på recept påverkar 30 sjukdomar 

Bild på Lena KallingsLena Kallings är lektor på GIH och har forskat i hur man kan få folk mer aktiva. Det finns olika faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten och hälsa som gener, fysiologi och levnadsvanor där fysisk aktivitet ingår, ekonomi, utbildning, nätverk, organisationer och social närvaro. Den påverkas även av näringsliv, kommun, arbete, skola och sjukvård samt politik, media och kultur samt den sociala omgivningen om det är acceptabelt om man är fysiskt aktiv och tränar.

Det finns olika arenor där man kan vara fysiskt aktiv:

- I arbetslivet har aktiviteten de senaste 100 åren minskat. Frågan är hur den kan öka utan att medföra belastning?

- Under fritiden är individens val är viktiga, som en aktiv transport till jobbet där man kan cykla eller åka kollektivt och gå till hållplatsen. Om du åker bil kan man parkera lite längre bort och gå en liten promenad till jobbet.

- I hemmet har teknikutveckling gått framåt de senaste 50 åren där vi spar energi och det är lättare att diska och tvätta. Men städning är fortfarande en viktig fysisk aktivitet!

Under ett dygn så sover vi åtta timmar och blir därefter stillasittande i nio timmar. Den resterande delen, 6,5 timmar, är lågaktiv och de sista 30 minuterna ska innehålla en daglig fysisk aktivitet. Det är en liten del av dagen om vi ska påverka hälsa och kondition. Men vi kan även under dagen hitta andra aktiviteter som påverkas oss som till exempel att i stället för sitta arbeta stående.  

Inom hälsa och sjukvården innebär fysisk aktivitet på recept (FaR) en individanpassning och fokuserar på orsaken. Fysisk aktivitet kan här förebygga och påverka cirka 30 olika sjukdomstillstånd. I samtalet diskuteras vilken typ av aktivitet, hur ofta och hur länge den ska pågå och samtalet avslutas med att titta i FYSS för att konstatera att man genom vald aktivitet får den effekt man vill nå. Rekommendationen följs sedan upp för att korrigera vissa åtgärder som att öka dosen, intensiteten eller om det bör sättas in ett läkemedel. Hälso- och sjukvården samarbetar genom FaR med samhället vad gäller aktivitetsarrangörer som gym, Friskis & Svettis och Korpen.

Karin frågar då vem som ansvarar för att öka den fysiska aktiviteten så att samhället kan tjäna pengar?  Enligt Lena är det globalt sett WHO och FN som tar fram strategier för att undvika smittosamma sjukdomar och hitta strategier för att öka den fysiska aktiviteten. Nationellt är det social- och utbildningsdepartementet då det handlar om att få det in i hälso- och sjukvårdens grundutbildning och för att få en aktiv vardag. Men hälsopedagogerna främjar också och motiverar även individen att få ett aktivt liv. Regionalt och kommunalt har skolan och äldrevården ett viktigt ansvar. Men närmiljön bör även stimulera till att cykla med till exempel cykelbanor. Men individen har så klart också ett ansvar för att se till att vara fysiskt aktiv i vardagen.

Den sista frågan var vem som ska betala för att öka den fysiska aktiviteten i samhället och Lena anser att det är dags att inse att vi har kostnaden nu men att besparingen kommer i framtiden.  Men vi betalar alla skatt och på sikt lär denna öka om vi inte gör något då vi får fler folksjukdomar i framtiden.

En stor fråga som diskuterades var behovet att ta fram en nationell strategi inom mat, fysisk aktivitet och övervikt för att öka den fysiska aktiviteten i samhället. Sverige är ett av få länder i Europa som saknar ett sådant dokument… Frågor uppstod även om den nya Folkhälsomyndighet som bildas vid årsskiftet kommer att ha fysisk aktivitet som en viktig fråga? Sammanfattningsvis kan konstateras att det behövs en nationell strategi kring frågan om hur vi kan öka den fysiska aktiviteten, som det finns för andra stora riskfaktorer i samhället som rökning och alkohol.