Minnesruna över Stina Ljunggren

GIH:s tidigare högsta chef och lärare Stina Ljunggren har avlidit i en ålder av 92 år. Stina arbetade vid GCI/GIH från 1955 fram till sin pensionering år 1989, först som assistent i fysiologi (1946-1948), sedan som lärarinna i gymnastik, inkluderande rytmik, rörelse och dans (1955-1977), och därefter som ledare för GIH mellan åren 1977-1989. GIH var då en institution under Lärarhögskolan i Stockholm.

Innan Stina påbörjade sin yrkeskarriär på GCI/GIH arbetade hon och hennes man, Olle Ljunggren,Stina Ljunggren, tidigare ledare för GIH även han långvarig lärare vid GCI/GIH, i början av 1950-talet med att utveckla gymnastiklärarutbildningen i Belgien. Denna typ av uppdrag var inte ovanliga för gymnastiklärare utbildade vid GCI.

Stina Ljunggrens karriär och yrkesgärning speglas av sin samtid. I jubileumsboken som kom ut i samband med 175-års jubiléet beskriver hon hur GCI förändrades från 1960-talet och framåt, delvis som en del i efterkrigstidens framåtsträvande anda, men också som ett resultat av idrottsrörelsens utbredning.

Högskolans utveckling

Från 1970-talets slut beskriver Ljunggren att reformeringen av högskolevärlden kom att innebära att GIH inte längre kunde verka som ett självständigt institut direkt under Kungliga Majestät. Ljunggren konstaterar att inordnandet av GIH under Högskolan för lärarutbildning (senare Lärarhögskolan i Stockholm) negativt kom att påverka GIH:s samverkan med idrottsrörelsen och forskningens utveckling.

Som högsta chef för GIH var hon med om perioder av en mycket stabil och framgångsrik verksamhet, men fick också leda GIH genom en period under 1980-talet där statsmakten minskade antalet studieplatser. Detta innebar krav på nedskärningar, parallellt med att lärarutbildningen skulle förlängas med ett år och ett självständigt arbete införas.

Hon släppte däremot inte tanken på att återerövra en självständighet för GIH. Genom sina uppdrag som ledamot i såväl Riksidrottstyrelsen (RS), som Sveriges Olympiska kommitté och Svenska Gymnastikförbundets styrelse, hade Stina ett brett kontaktnät. Tillsammans med akademiska företrädare, där bland andra professorerna P-O Åstrand, Lars-Magnus Engström, Sten Grillner och Björn Ekblom ingick, uppvaktades departementet. På Riksidrottsmötet 1986, då Stina satt i RS, togs beslut om att verka för en självständig högskola. Och på den vägen blev det med ett riksdagsbeslut 1991.

OS i London

Att sammanfatta ett så långt och innehållsrikt liv som Stinas är svårt. Ett nedslag bör dock göras. Stina Ljunggren var en före detta olympier med deltagande i OS i London 1948. Tillsammans med bland annat Karin Lindberg, före detta lärare vid GIH i Örebro, tog hon en fjärde plats i truppgymnastik.

På SOK:s hemsida går det att läsa ett citat ur Olympiaboken om denna bedrift:

"Det kunde lika gärna ha blivit brons om domarna haft lite mer känsla för gymnastik sådan vi vill tänka oss innebörden, grace, skönhet, kultur och inte för akrobatik"

Laget vann "ändå" en första plats i gymnastik. De övriga grenarna var balansgång, hopp och ringar.

Svensk handikappidrott

Sist men inte minst bör nämnas Stinas engagemang för barn och unga med funktionsnedsättning. Även här kom Stina att engagera sig såväl pedagogiskt och organisatoriskt. Så sent som 2007 var hon aktiv med att skapa medel för ett projekt om forskning inom svensk handikappidrott.

Stina Ljunggren har med sina olika insatser som aktiv, ledare, verksam lärare och chef skrivit in sig i GIH:s och svensk idrotts historia.
 

/För GIH:s ledning

Suzanne Lundvall


Publikationer

Ett urval av hennes publikationer:

  • Ljunggren, S. (1985). Idrott i skolan: en kartläggning av idrottsundervisningen i skolan, dess innehåll och de villkor, som gäller för ämnet och idrottslärarna
  • Ljunggren, S. (1982). Gymnastiklärarkandidatens syn på sin utbildning VT 1982.
  • L-M Engström, L-M., Stina Ljunggren (1980). Ämnet gymnastik i gymnasieskolan
  • Berg,U., Ljunggren, S., Webjörn, V. (1976) Vi tränar linor, räck och ringar mfl
  • Ljunggren, S., Näsmark, A-L. (1961). Kompendium i hävövningar och jämviktsövningar för GCI:s kvinnliga elever.
  • Benjaminsson, M., Ingevik, I. Ljunggren, S. (1975). Självverksamhet och skapande aktivitet i ämnet gymnastik: studiematerial för lärare i gymnastik på skolans låg- och mellanstadium/utarbetat på skolöverstyrelsens uppdrag av fortbildningsavdelningen vid lärarhögskolan i Uppsala.
  • Ljunggren, S. (1966). Kvinnogymnastikens företrädare i Europa under 1900-talet/sammanställt av Stina Ljunggren.