Teori och praktik på Idrottslärarstämman

Närmare 150 personer kom till Idrottslärarstämman den 3-4 maj 2013 på GIH. Föreläsningslokaler och gymnastiksalar var fulla av entusiastiska idrottslärare som hade ett stort utbyte av att diskutera och jämföra upplevelser och erfarenheter från sina respektive skolor. Idrottslärarstämman arrangerades av GIH och Sveriges Idrottslärarförening (IL).    

Bild på Emma HolströmDe två dagarna var fulla av spännande föreläsningar, seminarier och praktiska pass. Rektor Karin Henriksson-Larsén hälsade alla välkomna och Idrottslärarföreningens ordförande Rami Aro delade ut priset till årets idrottslärare. Emma Holström som arbetar på Almåsgymnasiet i Borås som lärare i Idrott och hälsa samt Matematik fick årets pris. Emma fick priset för hennes och hennes kollegors arbete med formativ bedömning  och IT i undervisningen.
– Det känns fantastiskt! Att arbeta med detta bedömningssystem inom Borås stad och att detta uppmärksammas känns som en bekräftelse på att vi arbetar på rätt sätt, säger hon.

Därefter höll GIH:s lektor Suzanne Lundvall en föreläsning om ”Lärare i idrott och Bild på Tony Irvinghälsa – om samhällsuppdraget förr, nu och i framtiden”. När danspedagog Tony Irving höll sin historiska föreläsning ”I dansens spår” var aulan full av energi och entusiasm. Hans föreläsning innehöll både teori och inspirerande danssteg när han berättade om kubanska rumbans historia. Med höftrörelser blev denna dans förbjuden framför allt i en tid då kvinnor inte ens fick röka. Men när man i början av 1900-talet la till balettrörelser så blev rumban plötsligt accepterad. I Europa var rumban tvungen att anpassas efter gällande regler och även tangon hade svårt att bli accepterad i Europa. Men när skådespelerskan Carmen Meranda dansade tango med äpplen och bananer på huvudet så föll många till föga. I USA blev rumban en del i de shower som sattes upp bland annat i Vegas, men här blandades den med den europeiska och originalet och bildar en egen form som kallas Rumba Pasadoble. Idag finns sammanlagt nio olika typer av rumba och dansen sprider sig över hela världen med dansskolor för vuxna. I Sverige har dock dansens historia gått från stora danspalats där pardans är var en förutsättning till tävlingsdans. I VM i dans 1962 fanns det 12 par och i Paris år 2012 var 750 par anmälda.

Enligt Tony Irving riskerar dansen att inte utvecklas och för att inget nytt tillkommit.  Idag ser tävlingsdansen likadan ut som för 70 år sedan. Det som däremot förändrats är könsrollerna. Nu kan kvinnor dansa med kvinnor och män med män. Kanske man även kan tävla i samkönade par i framtiden? Ungdomarnas danskultur visar att under 70-talet kom diskodansen, under 80-talet new wave och 90-talet erbjöd street dance och hiphop. För ungdomar är pardans något som farföräldrar håller på med. Tonys förhoppning är att i framtiden ska även dessa nya dansformer finnas med i tävlingsdans.

Aktiva pass

Bild på när det lärs ut ParkourEfter lunchen var det dags för de aktiva passen. En del valde Parkour som handlar om att ta sig genom alla olika sorters miljöer med endast kroppen som hjälpmedel och att förflytta sig från en punkt till en annan på ett så snabbt, effektivt och kontrollerat sätt som möjligt. GIH-adjunkt Tage Sterner lärde ut hur man i en gymnastiksal med befintlig utrustning kan anordna en annorlunda och mer utmanande bana.

 

Bild från Bollywood-passetBild på Jakob GränsDen aktivitet där det var svettigast och mest engagemang var i dansstudion där Joakim Gräns visade hur man dansar Bollywood. Med inspiration från indisk dans lärde sig deltagarna att rulla på höfter, skaka sina axlar och snirkla händer. Den energi som ledaren utstrålade spred sig i dansstudion och alla kämpade på med ett stort leende på läpparna.



Bild från danspassI gymnastiksalen visade Tony Irving och Cecilia Ehrling vals och cha-cha. Inom en och en halv timme hade de flesta idrottslärarna lärt sig de grundläggande stegen både i wienervals och cha-cha. Först repeterade de på rad de grundläggande stegen för att sedan dansa tillsammans med en partner.

Bild på bollar som användes under bollspelspassetVad gäller bollspel så fick deltagarna på GIH-adjunkt Dan Wiorek pass lära sig olika varianter med två eller flera deltagare. Dessa aktiviteter kan användas i alla årskurser i skolan.

Bild på när Romain sparkar sitt ena benWushu är en kinesisk kampkonst och Romain Schwab visade de grundläggande stegen där man skulle sparka högt, ha balans och koordination. Det var dock inte så många som kunde sparka lika högt som Romain…

Utomhus visade Ninni Kyséla och Mi Robertini att äventyrspedagogik är ett riktigt roligt äventyr. En lek gick bland annat ut på att man följer den person som står framför en, fast ett moment senare. Som en kör sjunger kanon. Det visade sig vara svårare och roligare än de först trott.

Ett hopprep är inte bara en aktivitet som man kan göra på skolgården på rasterna utan även på idrottslektionerna. Sebastian Lindström visade hur man kan använda hopprep på en mängd olika sätt.

Bild på när Björn visar hur man dansar sambaKatarina och Björn Törnblom är syskon och svenska mästare i dans. De visade hur man rör sig i sambatakter. I gymnastiksalen var det både rullande höfter och många skratt. Att dansa samba är något som kräver både insats och träning. Katarina och Björn visade att samba även är roligt att dansa.

Bokrelease för "Gymnastik som medicin"

I slutet av dagen var det bokrelease för ”Gymnastik som medicin” av författaren och historikern Anders Ottosson. Han visade historiska bilder som han hittat i GIH:s arkiv och Riksarkivet med hjälp av GIH:s bibliotekarie Karin Jäppinen.

Linggymnastiken var populär under ett och ett halvt sekel med sina fyra grundsystem – pedagogisk gymnastik, militär gymnastik, medicinsk gymnastik och estetisk gymnastik. Missionärer för Ling-gymnastiken gav sig ut i världen och många länder anammande systemen. Den svenska gymnastiken blev en exportsuccé.Anders Ottosson

Lings pedagogiska gymnastik, även kallad ”friskgymnastik”,  var effektiv då en ledare kunde leda stora grupper i träning. Inom den medicinska delen utvecklades sjukgymnastik och de första sjukgymnasterna som utbildades var manliga militärer. GIH hade betalande patienter inom manuell sjukgymnastik vilket blev en finansiell faktor då målgruppen var rika klienter som hade råd att köpa sig vård. I mitten av 1850-talet kom ortopedin in i samhället och bidrog till att sjukgymnaster tappade i anseende. För att undvika konflikt togs det vetenskapliga bort inom sjukgymnastiken.

Inte många vet att GIH hade ett gediget vetenskapligt rykte även inom gynekologi. Major Thure Brandt (1819 – 1891) masserade kvinnor med sin hand och ansågs kunna bota barnlöshet. Det blev snabbt populärt och hade ett högt anseende. Gynekologer kom från hela Europa för att lära sig herr Brandts metod.

Doktor Gustaf Zander (1835 – 1920) mekaniserade Lings sjukgymnastik och utvecklade ett system av träningsmaskiner vid Medico-mekaniska Institutet i Stockholm. Här användes även mätmaskiner för att mäta metodens effekter. De flesta av dagens moderna gymredskap påminner om någon av Zanders maskiner. Maskinerna var grundade på Lings sjukgymnastiska rörelser men hade fördelen att de krävde mindre personal än den manuella sjukgymnastiken.

Middag

Bild på middagsmatenBild på Henrik och Sofi när de dansarMiddagen serverades i Lingbaren där det även bjöds på underhållning av Henrik Frisk och Sofi Pemer - ett professionellt danspar - som bland annat visade vals och tango. Ett band bidrog till att många dansade efter middagen.

Föreläsningar

Lördagen den 4 maj inleddes med en föreläsning om "Bedömning och betygsättning i idrott och hälsa". Föreläsningarna var indelade efter olika årskurser och var en mycket uppskattad föreläsning. Många ville dock ha mer tid till diskussion och erfarenhetsutbyte.

Ämnet Idrott ur ett historiskt perspektiv

Professor Håkan Larsson bjöd på en historisk resumé om idrottsämnet. Han ställde bland annat frågan om ämnet är i kris och enligt internationell forskning är den det. Flera internationella forskare menar att statusen på ämnet är samma som för 50 år sedan trots att samhället ser annorlunda ut. Ämnet kräver en genomgripande förändring...

I Sverige finns det mycket lite forskning före år 2000 och Olle Halldén myntade följande: ”Gymnastik är som en arkipelag dit varken andra lärare eller forskare söker sig”. De få studier som ändå gjordes var av Lars-Magnus Engström år 1968, Yngve Carlsten år 1989, Claes Annerstedt år 1991 och den nationella utvärderingen år 1993. Gemensamt för dessa studier är att de fokuserade på idrottslärarens och elevers syn på idrottsundervisningens mål och innehåll.

Bild på Håkan LarssonI början av seklet har förändringen inom gymnastiken dominerats av fysisk fostran och kopplad till kroppskontroll, kroppsmedvetenhet och estetik. Efter kriget har idrott mer och mer tagit över gymnastikens och den fysiska träningen är mer inriktad på social utveckling och samarbete.

Läroplanen för grundskolan 1980 gjorde undervisningen mer innehållsstyrd med ett antal obligatoriska moment. Här riktades även kritik mot tävlingsidrottens inflytande. I Läroplanen 1994 lyftes det fram att eleverna ska lära sig vissa förmågor och nu blev idrott ett kunskapsämne. Under 80-talet var lektionerna även samkönade, vilket innebar att pojkar och flickor hade gymnastik tillsammans. Lärarutbildningen blev under denna tid mer akademisk, men samtidigt bredde det ut sig en viss osäkerhet kring ämnet. Forskningen var först inriktad på undervisningens mål och innehåll, men utvecklades sedan till att även innehålla relationen mellan mål och utfall, motverka traditionella könsmönster, socialisation och identitetsskapande samt didaktiska studier.

Men skolverkets flygande tillsyn har även skapat en oro bland lärarna och den nya läroplanen för 2011 har även bidragit till frågor kring vad de nya betygsystemen går ut på. Frågor som vad ska bedömas och hur det ska läras ut är vanliga bland dagens idrottslärare.

I framtiden bör det skapas en större enighet kring vad eleverna ska lära sig och varför, bryta ner läroplanernas abstrakta tankar till konkreta lärobjekt, utveckla en större förmåga att bedöma elevers lärande och ge feedback samt identifiera ”allsidig rörelseförmåga” på låg-, mellan- och högstadium samt gymnasiet. Här kan du ta del av Håkan Larssons presentation.

GIH:s hedersdoktor och förbundskapten Pia Sundhage

Bild på Pia Sundhage

Pia Sundhage är förbundskapten och GIH:s första hedersdoktor. Inför hennes promovering gav hon en föreläsning och många tog detta tillfälle i akt att höra henne tala. Föreläsning ”Att leda med glädje” innehöll glädje och en smittande entusiasm. Hon inledde med att berätta när hon mötte det amerikanska damlandslaget. Pias tanke var att hon måste jag vara sig själv så hon började spontant sjunga låten ”I see gold”. Efter låten var det tyst i omklädningsrummet. Spelarna tittade på varandra och tyckte det var ett konstigt beteende tills lagkapten Chris Abbott sa ”Awesome” och det utbröt en stor applåd. I det amerikanska laget skapade Pia en känsla av att alla måste hjälpa till för att skapa ett lag. Även de stora stjärnorna är beroende av sina medspelare och kan inte göra mål om de inte får den perfekta passningen. Vi gör varandra bra, som hon sa. Två ledord var viktiga för Pia och dessa var: Var dig själv och Få med gruppen. Här gäller det även att ge feedback till varandra och ta ansvar för sitt spel och sina passningar.

Inför matcher i omklädningsrummen sjunger och dansar det amerikanska fotbollslandslaget. Det är, enligt Pia, högljutt och låter illa, men det är med glädje. Till skillnad från det svenska där det är mer tystlåtet och korrekt. Här gäller det att få de svenska tjejerna att inse att det är okej att göra fel! Att ha roligt och våga misslyckas är en framgång.

Den 10 juli är det öppningsmatch i EM och Sverige möter Danmark. Till skillnad från pressen i USA där det bara var guld som räknades så har Pia lärt sig ”We are never gonna give up!”. Hennes uppgift är att få Sverige att vilja och ha en positiv attityd som smittar av sig. Hon säger: ”Vi fokuserar på spelet, tekniken, fysiken och karaktären i träningen. Den grundläggande i spelarnas attityd är att vilja. De avgör själva hur bra de vill bli! Eller som Bob Dylan uttryckte det: ”I became what I was practising”. Det är samma sak som med utbildning. Du äger din utbildning och det du äger är du rädd om…" 

När Pia Sundhage gick ut GIH och var 25 år kunde hon allt. Idag säger hon att hon är mer ödmjuk och smartare. Hon arbetar med hela gruppen och har konsten att skapa en god stämning genom att sprida goda rykten. Hennes ledord Bild på när Pia Sundhage tackas av Karin Redeliusär här "Vi blir så bra som vår miljö tillåter". Under Pia Sundhages föreläsning var det en positiv stämning i aulan som följdes av stora applåder där publiken reste sig upp.

Efter lunchen var det dags för karnevalståget som tågade från GIH ner till Kungsträdgården där det bjöds på en uppvisning av GIH:s studenter. 

GIH och IL vill tacka alla medverkande på årets Idrottslärarstämma!