Erik Hemmingsson om läskskatt i P1 Morgon

Nyheten publicerad | 2017-04-03

Bild på Erik HemmingssonErik Hemmingsson, docent vid GIH och grundare av fetmauppropet, uttalade sig i P1 Morgon om skatt på läsk. Medverkade gjorde även folkhälsoministern Gabriel Wikström och Marie Söderqvist från Livsmedelsföretagen.

Ekot har haft inslag om att läskskatt på 17 procent har införts i staden Berkeley i Kalifornien, vilket har bidragit till en minskning av läskkonsumtionen med 20 procent. Detta har även lett till att flera amerikanska städer har valt att införa denna läskskatt.
På frågan om det är aktuellt för Sverige att införa läskskatt för att minska på sockret svarar Gabriel Wikström att Sverige behöver analysera först vilka åtgärder som är nödvändiga innan ett beslut kan tas.
– En anledning till att fetma och övervikt ökar är de socioekonomiska skillnader i samhället, men att införa läskskatt kan vara en pusselbit för att lösa problemet. Det vi framför allt ska prioritera är att samarbeta för att nå resultat.

Daglig läskkonsumtion medför risker

Forskare är alla överens om att om man dricker läsk varje dag ökar risken för fetma och typ 2 diabetes. Räcker inte detta som bevis på att läskskatt har effekt?
– Det stämmer att vi behöver få ner läskkonsumtionen, men om vi bara inför läskskatt tror jag inte vi når målen att minska fetma och övervikt i samhället.
Marie Söderqvist från Livsmedelsföretagen är inte intresserad av att införa läskskatt.
– Det sker idag mycket inom läskproduktionen för att hitta andra alternativ till socker och detta är ett framgångsrikt samarbete mellan konsumenter och industrin.

Industrins ansvar räcker inte...

Enligt Erik Hemmingsson så bidrar inte denna insats till att förbättra folkhälsan:
– Det finns tydliga studier som visar att läskkonsumtion ökar risken för övervikt och diabetes. I Sverige ökar fetman och risken för diabetes mest i de utsatta grupperna i samhället. Därför är det en smart åtgärd att införa läskskatt om man vill göra något för folkhälsan.
Marie Söderqvist håller inte med:
– Vad som gör att man blir tjock eller lever hälsosamt är mer komplext än så. Om man tittar på Livsmedelsverkets egna studier om matvanor så har kvinnor mindre övervikt än män men äter mer socker än män. Det är inte så enkelt att man blir smal bara genom att införa läskskatt.
Erik Hemmingsson medger att det är komplext men man måste börja någonstans:
– Sockret och läsken spelar en stor roll vad gäller fetmautvecklingen och om vi vill förebygga ohälsa så är det barn och ungdomar vi bör rikta in oss på då det är de som dricker mycket läsk. Om man vill införa en punktskatt så har denna skatt stor effekt på de utsatta grupperna i samhället. Svårt att hitta en bättre punktskatt om vi vill göra något för folkhälsan.

Frivillighet ett bättre alternativ?

Många länder som Irland, Portugal, Storbritannien och de sex städerna i USA inför läskskatt. Är dessa länder och städer helt fel ute?
– Om det gäller att förbättra folkhälsan så är inte detta rätt väg att gå. I Norge har branschen och staten gemensamt kommit överens om att på frivillig väg få ner socker, fett och salt i maten. Det den väg vi ska gå framöver, säger Marie Söderqvist.
Är frivillighet ett bättre spår än lagkrav?
– Vi behöver olika saker, men tittar man på matindustrin så har skräpmaten fullkomligt tagit över det vi äter. Vi har gjort studier på processad mat som innehåller socker, fett och salt. Denna utveckling har pågått sedan 50-talet och dessa varor har tagit över den nyttiga maten, vilket visar att matindustrin inte har tagit ansvar. En anledning kan vara att industrin tjänar mycket pengar på denna utveckling. Självreglering verkar inte fungera, utan här behöver politikerna ta fajten med matjättarna, ungefär samma som för tobaken. Det är rimligt att tobak kostar och det borde vara samma för läsk.

Läskskatt kan vara en del i en större helhet

Gabriel Wikström medger att medicinens argument väger tyngst, men tror att om det ska införa läskskatt ska den införas som en del i en större helhet.
– Det är alltför många som drar paralleller till alkohol och tobak, men här måste vi komma ihåg att det finns ett större regelverk kring de här produkterna för att få ner konsumtionen. Detta saknas vad gäller andra socker och livsmedel och det ska vi få på plats.

Myndigheternas utredning presenteras den 30 april

Fetma och övervikt skördar liv varje år, som rökning och alkohol gör. Vilka andra skarpa förslag kan du tänka dig att diskutera?
– Det finns mycket man kan diskutera som till exempel vilken mat vi serverar i skolor och på sjukhus, storlek på chips- och godispåsar samt hur butikerna lagt upp varorna. En del handlar om lagreglering och en del om vad handeln måste göra och konsumentens makt. Men det gäller att få ihop helheten som inväntar det uppdrag som myndigheterna har fått.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har fått i uppdrag att utreda vilka insatser som behövs för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget ska redovisas till Socialstyrelsen den 30 april. Detta kommer att ligga till grund för politikernas kommande insatser.

Länk till inslaget i P1 Morgon den 3 april

Länk till fetmauppropet