Detta styr när lärare sätter betyg i idrott och hälsa

Nyheten publicerad | 2017-02-22

På forskning.se kan man läsa om doktorand Lena Svennbergs avhandling om vad lärare värderar när de sätter betyg i idrott och hälsa. Lena blev intresserad av dessa frågor då hon själv som nyutexaminerad lärare tyckte att betygssättning var den svåraste uppgiften.
– Svårigheten att beskriva rörelsekvalitet med ord gjorde att jag blev nyfiken på hur man kan beskriva den magkänsla eller de inre mallar lärare ibland pratar om.

Avhandlingen baseras bland annat på intervjuer med lärare i idrott och hälsa i grundskolans sista år. Lena undersökte vad lärare värdesatte då de satte betyg under den förra läroplanen och jämförde med den nya läroplanen. Resultaten visar att lärarna värderar utifrån fyra teman: kunskaper, motivation, självförtroende och sociala färdigheter. Kunskapskraven har en tydlig progression och det finns också anvisningar för hur de ska vägas ihop. Betygsättningen är med andra ord hårdare reglerad.
Kunskapskraven handlar om det centrala innehållet: rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse.
– Det har verkligen skett en förändring i vad lärare talar om som viktigt för betygen. Man pratar mer om kunskaper och hälsa på ett sätt som är i linje med kunskapskraven. Självförtroende och sociala färdigheter nämns knappt alls men motivation finns kvar som en grund för betygen.

Svårt förklara rörelsekvalitéer

Betygen signalerar vad som är viktigt att lära sig. En möjlig förklaring till de skillnader som finns kvar mellan kunskapskrav och praktik kan vara att målen i läroplanen och kunskapskraven sänder olika budskap om vikten av skolans värdegrund och livslångt intresse för fysisk aktivitet. Rörelsekvalitéer är ett nytt begrepp som ger möjligheter att tolka kunskapskraven för rörelse på ett andra sätt än mätbara tävlingsidrotter som är välkända hos både lärare och elever. Kraven på läraren att förklara vad som krävs för ett visst betyg med ord kan medföra att det välkända och mätbara ibland är lättare att kommunicera och därför får större tyngd i betygen.
– Lärarna som deltog i studien har ibland svårt att hitta andra sätt att tolka rörelsekvalitéer jämfört med tävlingsidrotter som förutsätter mätbara mål. Om lärarens betygsättning ifrågasätts ökar kraven på att kunna motivera dem verbalt och det finns en risk att det mätbara ses som en lösning.

Betyg används i marknadsföring

Det har skett en marknadsanpassning av skolan där betygen förutom att fungera som urval till nästa utbildningsnivå också har fått funktionen att utvärdera skolor. I ett sådant system blir jämförbarheten viktig och kunskapskrav ska garantera likvärdigheten. Samtidigt finns höga ambitioner att skolan ska kunna kompensera för ojämlikheter i samhället och att främja en individanpassad undervisning. Det antyder istället en kompetensmodell där det ges möjligheter till olika sätt att lära sig och där hänsyn tas till elevers olika bakgrund.

Det svenska skolsystemet är en kombination av dessa modeller och ibland uppstår dilemman då båda målsättningarna kan vara svåra att uppnå samtidigt.
– Förhoppningsvis kan studien peka på några av dessa dilemman och ge underlag för en diskussion om vilka strukturella spänningar som ligger bakom och hur lärare kan förhålla sig till dem.

Elevers bakgrund ger olika förutsättningar

Elevernas bakgrund påverkar möjligheten till att få ett högre betyg i idrott och hälsa. Det handlar om kön, föräldrars utbildning, migrationsbakgrund och om man går på friskola eller kommunal skola.
– Resultatet visar att pojkar, de som går på friskola, de som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning och de som gått i svensk skola hela grundskolan har högre betyg i idrott och hälsa än de med annan bakgrund.

Resultaten visar att 42 procent hade betygen A och B av dem som uppfyllde alla de fyra bakgrundsfaktorerna ovan samtidigt. Detta kan jämföras med att endast sju procent hade betygen A och B i gruppen flickor som gått i kommunal skola, inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning och som flyttat till Sverige efter skolstart.

Största skillnaden i chansen att få högre betyg i idrott och hälsa finns i grupperna migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildning.
– Vissa nyanlända elever och elever med låg socioekonomisk status upplevs av några lärare att ha små, om ens några möjligheter att nå kraven för ett godkänt betyg. Då alla ska uppnå samma mål på samma tid blir startpositionen viktigare och innehållet i kraven får stor betydelse för vilka grupper som lyckas, säger Lena Svennberg.

Läs hela artikeln på forskning.se