Obligatoriska moment inom utbildning på forskarnivå

Halvtidsseminarium

Vid GIH tillämpas halvtidsseminarium efter motsvarande två års heltidsstudier. Tidpunkten är inte beroende av antalet publicerade artiklar eller framtagna manuskript. Seminariet syftar till att säkerställa att lärandemålen för utbildning på forskarnivå är på väg att uppnås och utgör inte en formell examination.

Doktoranden ska

  • visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
  • visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Till seminariet utses två granskare, en extern och en intern forskare. Granskarna ska vara disputerade varav minst en med docentkompetens. De utses av FFN efter förslag från handledaren och ska sakna jäv i förhållande både till doktorand och till handledare. Vid seminariet ska samtliga obligatoriska kurser i den individuella studieplanen vara avklarade. Inför seminariet ska doktoranden skriftligt sammanfatta de hittills uppnådda resultaten, samt ge en översiktlig beskrivning av planerna för det fortsatta arbetet. Den skriftliga sammanfattningen ska omfatta mellan 5 och 20 sidor. Publicerade arbeten eller arbeten i manusform bifogas som bilaga. Förutom den skriftliga sammanfattningen ska följande handlingar bifogas:

individuell studieplan,

vederbörliga kopior på etiska tillstånd från forskningsetisk nämnd,

sammanställning av avklarade kurser med bifogade verifikationer.

Vid seminariet gör doktoranden en muntlig presentation samt försvarar sitt arbete. Undantag från krav på halvtidsseminarium ges för doktorander som har, eller har för avsikt att avlägga, en licentiatexamen i idrottsvetenskap. Granskarna ska göra en skriftlig bedömning av arbetets progression och möjligheten för doktoranden att slutföra arbetet inom den stipulerade studietiden.

Kvalitetsgranskning inför disputation

Mot slutet av avhandlingsarbetet kvalitetsgranskas avhandlingsutkastet i syfte att ge doktorand och handledare en bedömning av omfång och kvalitet på avhandlingen. I fallet med sammanläggningsavhandling avser granskningen de ingående delarbetena och ett utkast till avhandlingens ramberättelse (s.k. ”kappa”). I fallet med monografiavhandling avser granskningen ett manuskript där avhandlingens alla delar ingår. Granskningen genomförs av tre sakkunniga med minst docentkompetens, där en eller flera granskare kan vara externa. Sakkunniga, vilka utses av FFN efter förslag från huvudhandledaren, ska sakna jäv i förhållande till både doktorand och handledare. Sakkunniga lämnar en skriftlig bedömning av avhandlingens omfång och kvalitet. Sammanfattningen ska innehålla tillstyrkan till disputation eller avrådan från disputation om inte avhandlingsutkastet motsvarar GIH:s krav för doktorsexamen. Avrådan ska innehålla förslag till vilka kompletteringar/förändringar som erfordras för att uppnå examensmålen.

För doktorsexamen ska doktoranden

  • visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
  • visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
  • visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
  • med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
  • visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
  • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
  • visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
  • visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.